Pryd dina tankar med dygd
Vi måste stå fast beslutna att upprätthålla kristna dygder.
Tack äldste Pace för den underbara inledningsbönen, särskilt för lyssnarna och talarna.
”Pryd ständigt dina tankar med dygd. Då skall din självtillit växa sig stark i Guds närhet.” (L&F 121:45)
När min tolvårsdag närmade sig återstod flera krav innan jag kunde ta examen från Primär. Ett var att läsa upp de tretton trosartiklarna i rätt ordning, utantill. De första tolv trosartiklarna var ganska lätta, men den trettonde var mycket svår. Det svåra var att minnas i vilken ordning dygderna kom. Tack vare en underbar primärlärare som var tålmodig och uthållig kunde jag till slut läsa upp dem utantill.
Flera år senare flyttade min hustru, våra barn och jag in i vårt första hem. Vi blev förvånade när vi hörde att min tidigare primärlärare skulle bli vår granne. Under de 40 år som vi hade bott i samma grannskap hade denna underbara primärlärare bevarat vår lilla hemlighet om mina inlärningssvårigheter.
”Vi tror på att vara ärliga, sanna, kyska, välvilliga och dygdiga och att göra gott mot alla människor, ja, vi kan verkligen säga att vi följer Paulus uppmaning: Vi tror allting, vi hoppas allting, vi har uthärdat mycket och hoppas kunna uthärda allting. Finns det något som är dygdigt, älskligt eller hedrande eller berömvärt, så söker vi efter detta.” (Trosart 1:13)
I dag vill jag tala om de personliga egenskaper som vi kallar dygder. Dygder är de grundläggande inslagen i ett kristet liv och det yttre tecknet på den inre människan. Många av de enskilda dygderna slutar på bokstäverna H E T: redbarhet, ödmjukhet, barmhärtighet, andlighet, ansvarighet, hövlighet, trohet och så vidare. Jag vill ta mig den litterära friheten att kalla de dygder som slutar på H E T för ”het-dygderna”. ”-Het” är en ändelse som betecknar en egenskap.
Vi behöver bara se oss om i våra samhällen för att inse att de personliga karaktärsdrag som vi kallar dygder är på tillbakagång. Tänk på det uppträdande vi ser hos bilförare i rusningstrafiken, raseriutbrott händer alltför ofta. Hövlighet existerar knappt inom politiken. När världens länder står inför finansiella och ekonomiska utmaningar, tycks trohet och ärlighet ha ersatts med snikenhet och girighet. Om man besöker ett högstadium utsätts man ofta för rått språk och oanständiga klädstilar. En del professionella idrottsmän visar dålig sportsmannaanda och visar sällan ödmjukhet förrän juridisk eller moralisk trolöshet offentligt bevisats. En stor del av befolkningen känner föga ansvar för sitt eget timliga välbefinnande. En del som har ekonomiska problem skyller på banker och hypotek för att de lånade ut pengar till deras önskningar i stället för till sådant de har råd med. Ibland avtar vår frikostighet i att stödja en god sak när vår aptit på att skaffa oss mer än vi behöver blir för stark.
Bröder och systrar, vi behöver inte vara delaktiga i den nedgång i dygden som genomsyrar och infekterar samhället. Om vi följer världen och överger de kristna dygderna, kan följderna bli katastrofala. Individens tro och trohet försvagas, med åtföljande eviga följder. Familjesamhörigheten och andligheten påverkas negativt. Det religiösa inflytandet i samhället kommer att minska, och lagar bestrids och kanske till och med åsidosätts. Fröet till allt det som den naturliga människan lider av kommer att ha planterats, till Satans stora glädje.
Vi måste stå fast beslutna att upprätthålla de kristna dygderna, ”het-dygderna”, i vårt vardagsliv. Undervisning om goda dygder börjar i hemmet hos föräldrar som bryr sig och är föredömen. Ett gott föredöme uppmuntrar barnen att följa det. Ett dåligt exempel gör att barnen känner att de kan åsidosätta föräldrarnas undervisning och till och med vara ett ännu sämre exempel. Hyckleri skadar trovärdigheten.
Åttaåriga Megan tycker om att spela piano. Hennes pianolärare erbjöd henne nyligen en belöning i form av en munk om hon övade varje dag. Läraren sade att hon skulle ”munk-ringa”, att hon skulle ringa till Megan någon gång under veckan. Om hon hade övat den dagen skulle hon få belöningen. När samtalet kom var Megan inte hemma och kunde svara. Under veckolektionen frågade läraren Megan om hon hade övat, och Megan svarade att hon trodde det, och tog emot belöningen. När Megans mamma såg munken frågade hon ut Megan och hjälpte henne förstå att hon måste vara ärlig. Ett ursäktande telefonsamtal kom till läraren, efter uppmuntran från mamma. Under telefonsamtalet kom det fram att Megan faktiskt utfört sina musikteoretiska övningar och alltså var fullt berättigad till sin belöning. Tack vare kloka, omtänksamma föräldrar kommer värdefulla lärdomar att länge stanna i minnet.
Vårt femtonåriga barnbarn Ben är stor skidentusiast och har deltagit i många tävlingar och klarat sig bra. Inför en tävling i Idaho påminde hans föräldrar honom om att hans skolbetyg skulle avgöra om han fick tävla eller inte. En lägenhet i Sun Valley i Idaho reserverades, hans farfar och farmor skulle komma och titta på och Ben försökte febrilt uppnå det höga studiemål både han och hans föräldrar förväntade sig. Men han missade målet med en hårsmån. Ben gick miste om både skidtävlingen och värdefulla poäng till deltagande i juniorolympiaden, men han lärde sig en värdefull läxa om plikt och ansvar. Genom att vara ståndaktiga får föräldrar ofta lida och våndas mer än de barn de försöker undervisa.
President James E Faust har sagt att redbarhet är många dygders moder. Han sade att redbarhet kan definieras som ett ”fasthållande vid moraliska värderingar”. Han sade också att ”redbarhet är ljuset som kommer från ett disciplinerat samvete. Den är pliktens styrka inom oss”. (Se ”Redbarhet, många dygders moder”, Nordstjärnan okt 1982, s 96-97.) Det är svårt för en person att visa fram andra dygder om han eller hon saknar redbarhet. Utan redbarhet glöms ofta ärligheten bort. Om redbarheten saknas försämras hövligheten. Om inte redbarheten är viktig, är det svårt att upprätthålla andligheten. På Gamla testamentets tid sade Mose till Israels barn att ”om en man ger ett löfte åt Herren eller svär en ed med en bestämd förpliktelse, får han inte bryta sitt ord. Han skall i allt göra vad hans mun har talat.” (4 Mos 30:3)
President Thomas S Monson påminde oss för några år sedan att ”de flesta människor … begår [inte] desperata handlingar om de fått lära sig att värdighet, ärlighet och redbarhet är viktigare än hämnd och raseri. Om de förstår att respekt och vänlighet till sist ger bättre möjlighet till framgång.” (”Family Values in a Violent Society”, Deseret News, 16 jan 1994, A12, citerad i ”Att finna frid”, Liahona, mar 2004, s 4)
Kanske ni har hört talas om den försvunna bataljonen under första världskriget, Israels tio förlorade stammar eller kanske de förlorade barnen i J M Barries teaterstycke Peter Pan. Ni kanske också är bekanta med Michael McLeans album med titeln Forgotten Carols (glömda sånger). Dygdiga egenskaper, särskilt ”het-dygderna”, får aldrig glömmas eller åsidosättas. Om de någonsin skulle glömmas bort eller åsidosättas, blir de oundvikligen de ”förlorade dygderna”. Om dygderna går förlorade försvagas familjerna avsevärt, den enskildes tro på Herren Jesus Kristus minskar och betydelsefulla eviga relationer kanske äventyras.
Dygdiga egenskaper som tillämpas i stor skala kan lossa Satans fasta grepp om samhället och sätta hans lömska plan, att fånga människornas hjärtan, sinnen och andar, ur spel.
Nu är det dags för oss att börja rädda och bevara det som är ”dygdigt, älskligt eller hedrande eller berömvärt”. När vi låter dygden ständigt pryda våra tankar och utvecklar dygdens egenskaper i vårt liv, så förbättras våra samhällen och institutioner, våra barn och familjer stärks och tro och redbarhet välsignar enskildas liv
Jag vittnar om och förkunnar att vår himmelske Fader förväntar sig att hans barn utövar redbarhet, hövlighet, trohet, barmhärtighet, frikostighet, anständighet och alla andra ”het-dygder”. Må vi visa ödmjukhet och ta tillfället att handla enligt vår ansvarighet och visa vår duglighet att göra så, ber jag i Jesu Kristi heliga namn, amen.