”Lektion 23 – Förberedelsematerial till lektionen: Lydnad mot Guds bud”, Mormons boks undervisning och lära – Lärarmaterial (2021)
”Lektion 23 – Förberedelsematerial till lektionen”, Mormons boks undervisning och lära – Lärarmaterial
Lektion 23 – Förberedelsematerial till lektionen
Lydnad mot Guds bud
I det här studieavsnittet får du möjlighet att fundera på hur du kan öka din förtröstan på Gud. En viktig del av att förtrösta på Gud är att lära sig att villigt lyda hans bud. Hur stor vikt lägger du vid att följa Guds bud? Finns det något bud som du tycker är särskilt svårt att hålla? När du studerar Mormons bok inför lektionen, begrunda då syftet med Guds bud och välsignelserna du kan få när du försöker följa Frälsarens exempel på lydnad.
Del 1
Vad kan jag lära mig om lydnad av Jesus Kristus?
I Nya testamentet lär vi oss att Jesus Kristus gick till Johannes Döparen för att bli döpt så att de kunde ”uppfylla all rättfärdighet” (Matt. 3:13–17). I Mormons bok förklarade Nephi varför Jesus Kristus, som var syndfri, blev döpt (se 2 Ne. 31:6–7).
När Jesus Kristus visade sig för nephiterna i landet Ymnighet betonade han hur viktigt det är att vi lyder hans Faders bud. Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum har sagt:
Av alla budskap som kunde ha kommit från evighetens skriftrulle, vad var det [Frälsaren] förkunnade? De trofasta nephiterna lyssnade när han sa: ”Jag är världens ljus och liv, och jag har druckit ur den bittra kalk som Fadern har gett mig och har förhärligat Fadern genom att ta på mig världens synder, varigenom jag har underkastat mig Faderns vilja i allt från begynnelsen” [3 Ne. 11:11]. 41 ord. Själva kärnan i hans jordiska mission. Lydnad och lojalitet mot Faderns vilja, hur bitter bägaren eller smärtsamt priset än var. (Christ and the New Covenant [1997], s. 251)
Mot slutet av sin verksamhet bland nephiterna förkunnade Herren: ”Jag kom till världen för att göra min Faders vilja, därför att min Fader sände mig” (3 Ne. 27:13).
Del 2
Hur kan jag bli välsignad av hålla Guds bud?
Kort efter att Lehi och hans familj hade lämnat Jerusalem och gett sig ut i vildmarken började Laman och Lemuel knota över sin far. Nephi, som sörjde över sina bröders hårda hjärtan, bad för dem. Som svar på Nephis vädjan lärde Herren honom en viktig sanning om lydnad. (Se 1 Ne. 2:11–12, 18–21.)
Biskop Gérald Caussé, kyrkans presiderande biskop, lärde följande när han talade om löftet i det här skriftstället:
Det här löftet har en central roll i Mormons boks berättelser och lärdomar. Det förekommer i 18 olika verser, och i sju av dess 15 böcker. Löftet om framgång som nämns i de här skriftställena är i huvudsak av andlig karaktär, men innehåller också för Guds folk förmågan att åtnjuta ekonomisk framgång och bli timligt oberoende. (”De andliga grunderna till kyrkans ekonomiska oberoende”, Liahona, aug. 2018, s. 10)
När kung Benjamin närmade sig slutet av sitt liv samlade han sitt folk för att hålla en sista predikan. I sin predikan undervisade han bland annat om att vi alla är ”onyttiga tjänare” och alltid kommer att stå i skuld till Gud (Mosiah 2:20–21). Mot bakgrund av vår tacksamhetsskuld undervisade kung Benjamin om varför Gud kräver att vi håller hans bud.
President Jean B. Bingham, Hjälpföreningens generalpresident, lärde följande när hon talade om syftet med Guds bud:
Varför ger Gud bud till oss? Är det för att hålla oss nere i krälande underkastelse under honom? Är det för att ta bort alla chanser till äkta nöjen i den här världen? Nej, tvärtom: Gud har gett oss bud därför att han älskar oss. Han vill bespara oss hjärtesorg, elände och ånger. Han vet att det enda sättet för oss att känna sann glädje här i livet och uppleva obegränsad glädje i nästa värld är att följa Jesu Kristi exempel på lydnad mot Guds lagar. (”Obedience Brings Blessings” [tal vid avslutningen på Brigham Young University–Hawaii, 21 april 2018], speeches.byuh.edu)
Del 3
Vad kan jag lära mig om lydnad av Helamans unga krigare?
Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum lärde följande: ”Att trofast lyda Guds bud är av yttersta vikt om vi vill ta emot den Helige Anden.” Sedan tog han upp de unga krigarna som ett exempel på lydnad och sa att vi skulle ”sträva efter att bli lik[a dem]” (”Ta emot den Helige Anden”, Liahona, nov. 2010, s. 96, 97).
De unga krigarna var barn till de lamaniter som hade blivit omvända till Herren efter att ha blivit undervisade av Mosiahs söner. De här är lamaniterna kallades Ammons folk eller anti-nephi-lehiterna. Efter sin omvändelse gav anti-nephi-lehiterna ett löfte till Gud om att aldrig använda sina krigsvapen igen. (Se Alma 23:4–7, 16–17.) Senare valde deras unga söner, som inte hade slutit det här förbundet, att gå med i nephiternas armé och försvara sitt land. De unga krigarna ville att Helaman skulle vara deras ledare. De kämpade i flera strider mot lamaniterna. Även om de fick många skador dog mirakulöst nog ingen av dem i strid. (Se Alma 53:10–19; 57:22–25; 58:39.)
President Russell M. Nelson gav följande råd när han talade till alla föräldrar om att undervisa sina barn om vikten av lydnad:
Undervisa om tro att hålla alla Guds bud därför att vi vet att de ges till välsignelse för hans barn och för att ge dem glädje [se 2 Ne. 2:25]. Förvarna dem om att de kommer att träffa personer som väljer vilka bud de ska hålla och vrakar andra, som de väljer att bryta mot. Jag kallar det här kafeteriasynen på lydnad. Vanan att välja och vraka fungerar inte. Den leder till olycka. För att förbereda sig för att möta Gud håller man alla hans bud. Det krävs tro för att lyda dem, och genom att man håller hans bud stärks den tron. (”Se framtiden an med tro”, Liahona, maj 2011, s. 34)
Ibland kan vi känna oss överväldigade när vi noggrant försöker hålla alla Guds bud. För att hjälpa oss förstå hur Frälsaren kan öka vår förmåga att vara lydiga lärde äldste Bednar följande:
Bröder och systrar! Det är livsviktigt att vi alla kommer ihåg att vår utveckling mot högre och mer andligt krävande nivåer av lydnad inte bara är en fråga om större personlig beslutsamhet, större karaktärsfasthet och mer viljestyrka. Den uppnås snarare genom den möjliggörande kraften i Jesu Kristi försoning. (”In a State of Happiness (Mormon 7:7)” [andakt vid Brigham Young University–Idaho , 6 jan. 2004], byui.edu)