Vaj Lug Kub
Zaj Lus Piav


Zaj Lus Piav

Phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus yog phau ntawv ntim Vajtswv tej kev tshwm sim thiab tej kev tshaj tawm muab los tsa thiab coj Vajtswv lub nceeg vaj nyob hauv lub ntiaj teb rau thaum hnub nyoog kawg. Txawm hais tias feem ntau ntawm tej tshooj hauv phau no yog hais mus rau cov mej zeej ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg los, tej xov, tej kev ceeb toom, thiab tej kev ntuas yeej yog rau txoj kev pab zoo rau tag nrho tib neeg thiab muaj kev caw neeg sawv daws nyob txhua qhov chaw kom mloog tus Tswv Yexus Khetos lub suab, hais lus kom lawv nyob nyab xeeb hauv lub ntiaj teb no thiab kom lawv txais txoj kev cawm seej uas kav ib txhis.

Feem ntau ntawm tej kev tshwm sim nyob hauv phau ntawv no yog muab rau Joseph Smith tus Hluas, uas yog thawj tus yaj saub thiab thawj tswj hwm ntawm Yexus Khetos lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg. Lwm cov yog muab rau ib txhia ntawm Pawg Thawj Tswj Hwm tom qab (saib cov lus piav lub ntsiab ntawm Q&K 135, 136, thiab 138, thiab ob Zaj Lus Tshaj Tawm Raug Cai 1 thiab 2).

Phau ntawv Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus yog ib phau ntawm cov txhooj vaj lug kub ntawm lub Koom Txoos ua ke nrog phau Npaivnpaum Dawb Huv, Phau Ntawv Maumoos, thiab phau Lub Hlaws uas Muaj Nqis Heev. Txawm li ntawd los, phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus txawv lwm phau vim tsis yog kev txhais tej ntawv txheej thaum ub, tiam sis yog tej tseem tseem uas muaj los rau tiam no thiab Vajtswv tau muab los ntawm Nws cov yaj saub uas Nws xaiv kom muab Nws txoj hauj lwm dawb huv txum tim rov qab los thiab tsa Vajtswv lub nceeg vaj rau hauv lub ntiaj teb nyob rau lub caij nyoog no. Nyob hauv tej kev tshwm sim no, yus hnov tus Tswv Yexus Khetos lub suab mos tiam sis lub suab khov kho, rov hais lus dua nyob hauv lub caij nyoog tso txoj cai uas muaj txhij txhua; thiab txoj hauj lwm uas tau pib ua los ntawm qhov no yog kev npaj rau Nws txoj Kev Los Zaum Ob, kom muaj thiab raws li tag nrho cov yaj saub dawb huv tej lus txij thaum lub ntiaj teb chiv keeb los.

Joseph Smith tus Hluas, yug lub Kaum Ob Hlis Ntuj hnub tim 23, xyoo 1805, hauv Sharon, Ciaj Ciam Av Windsor, xeev Vermont. Lub sij hawm thaum nws tseem hluas, nws tau tsiv nrog nws tsev neeg mus nyob hauv qhov chaw uas niaj hnub no yog Manchester, xeev New York sab hnub poob. Yog lub sij hawm thaum nws tseem nyob ntawd thaum lub caij nplooj ntoo hlav ntawm xyoo 1820, thaum nws muaj kaum plaub xyoos, uas nws xub ua yog toog thawj zaug, zaum uas Vajtswv, uas yog Leej Txiv uas Nyob Mus Ib Txhis, thiab Nws Leej Tub Yexus Khetos nkawd tau los xyuas nws. Khetos qhia nws nyob hauv txoj kev ua yog toog no hais tias Yexus Khetos lub Koom Txoos tseeb uas tau tsim muaj nyob rau thaum lub caij hauv phau Npaivnpaum Phau Tshiab, thiab lub koom txoos uas tau qhia txog qhov txhij txhua ntawm txoj moo zoo, twb tsis muaj nyob hauv lub ntiaj teb lawm. Tom qab ntawd ntau tus tim tswv tau los qhia nws; ua rau nws pom hais tias Vajtswv muaj ib txoj hauj lwm tshwj xeeb rau nws ua nyob hauv lub ntiaj teb thiab hais tias los ntawm nws ces yuav muab Yexus Khetos lub Koom Txoos txum tim rov qab los rau hauv lub ntiaj teb.

Sij hawm dhau mus, es los ntawm Vajtswv txoj kev pab Joseph Smith muaj peev xwm txhais Phau Ntawv Maumoos thiab muab luam tawm. Nyob rau tib lub sij hawm no Yauhas tus uas Muab Neeg Ua Kev Cai Raus Dej tau los muab nws thiab Oliver Cowdery tsa rau lub Pov Thawj Hwj Aloos thaum lub Tsib Hlis Ntuj xyoo 1829 (saib Q&K 13), thiab tsis ntev tom qab ntawd cov Thwj Tim txheej thaum ub uas yog Petus, Yakaunpaus, thiab Yauhas lawv kuj tau los thiab muab nkawd tsa rau lub Pov Thawj Hwj Mekhixedes thiab (saib Q&K 27:12). Tom qab ntawd muaj lwm txoj kev tsa xws li Mauxes, Eliyas, Eli-as, thiab ntau tus yaj saub txheej thaum ub uas tau los muab tej yawm sij ntawm lub pov thawj hwj (saib Q&K 110; 128:18, 21). Qhov tseeb, tej kev tsa no twb yog ib txoj kev txum tim Vajtswv lub hwj chim rov qab los rau neeg nyob hauv lub ntiaj teb. Thaum lub Plaub Hlis Ntuj hnub tim 6, xyoo 1830, raws li Vajtswv tej lus txib, tus Yaj Saub Joseph Smith tau tsim lub Koom Txoos, thiab li no Yexus Khetos lub Koom Txoos tseeb rov qab khiav hauj lwm dua zoo li ib lub koom haum teev ntuj rau cov neeg, muaj hwj chim mus qhia txoj moo zoo thiab ua tej kab ke ntawm kev cawm seej. (Saib Q&K 20 thiab Lub Hlaws uas Muaj Nqis Heev, Joseph Smith—Keeb Kwm 1.)

Lawv tau txais tej kev tshwm sim dawb ceev no los teb lawv tej kev thov Vajtswv, nyob rau tej sij hawm xav tau, thiab muaj nyob rau hauv tej xwm txheej ntawm lub neej tiag tiag nrog rau tej neeg tiag tiag. Tus Yaj Saub thiab cov neeg uas nrog nws tau nrhiav Vajtswv txoj kev coj qhia, thiab tej kev tshwm sim no ua pov thawj hais tias lawv tau txais lawm tiag. Nyob hauv tej kev tshwm sim no, yus pom txoj kev txum tim thiab kev nthuav Yexus Khetos txoj moo zoo thiab txoj kev pib ntawm lub caij nyoog tso txoj cai uas muaj txhij txhua. Lub Koom Txoos txoj kev khiav mus rau sab hnub poob ntawm New York thiab Pennsylvania mus rau Ohio, mus rau Missouri, mus rau Illinois, thiab thaum kawg mus rau hauv lub Vos Hav Loj tim Amelikas sab hnub poob thiab cov Ntseeg tej kev siv zog loj thaum sim txhim tsa Xi-oos rau hauv lub ntiaj teb nyob rau lub sij hawm tiam no los kuj muaj qhia nyob rau hauv tej kev tshwm sim no thiab.

Ob peb tshooj tom hauv paus yog hais txog txoj kev muab Phau Ntawv Maumoos txhais lus thiab luam tawm (saib tshooj 3, 5, 10, 17, thiab 19). Tej tshooj tom yuav kawg yog ntsig txog tus Yaj Saub Joseph Smith txoj hauj lwm txhais phau Npaivnpaum los ntawm txoj kev tshoov siab, yog thaum uas tau txais ntau tshooj lus qhuab qhia tseem ceeb (saib, piv txwv li, tshooj 37, 45, 73, 76, 77, 86, 91, thiab 132, uas txhua tshooj muaj tej yam kev sib txuas nrog rau txoj kev txhais phau Npaivnpaum).

Nyob hauv tej kev tshwm sim no, tej lus qhuab qhia ntawm txoj moo zoo raug muab nthuav tawm nrog rau tej lus piav ntsig txog tej yam uas yog tej hauv paus xws li qhov uas pawg Vajtswv zoo li cas, tib neeg los qhov twg los, qhov muaj Dab Ntxwg Nyoog tiag tiag, lub ntsiab ntawm lub neej txawj tuag, qhov uas yuav tsum mloog lus, qhov uas yuav tsum muaj kev hloov siab lees txim, tej kev tshoov siab ntawm tus Ntsuj Plig Dawb Huv, tej kab ke thiab tej kev ua ntawm txoj kev cawm seej, qhov kawg ntawm lub ntiaj teb, qhov uas neeg lub neej zoo li cas tom qab txoj Kev Sawv Rov Los thiab txoj Kev Txiav Txim, qhov uas txoj kev sib yuav nyob mus ib txhis, thiab qhov uas yus tsev neeg nyob tau ua ke mus ib txhis. Ib yam li ntawd, phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus qhia txog txoj kev maj mam nthuav tej kev tswj hwm lub Koom Txoos xws li kev hu cov npisov, cov Thawj Pawg Thawj Tswj Hwm, Pawg Kaum Ob tug Thwj Tim, thiab cov Xya Caum thiab txoj kev tsa lwm yam luag hauj lwm thiab tej pwb pawg los tswj hwm. Thaum kawg, zaj lus tim khawv uas hais txog Yexus Khetos—Qhov uas Nws yog ib tug Vajtswv, Nws lub hwj huam, Nws txoj kev zoo tag nrho, Nws txoj kev hlub, thiab Nws lub hwj chim uas txhiv dim—ua rau phau ntawv no muaj nqis heev rau tsev neeg ntawm noob neej thiab “muaj nqis rau lub Koom Txoos tshaj li tej kev nplua nuj ntawm tag nrho lub ntiaj teb” (saib cov lus piav lub ntsiab ntawm Q&K 70).

Thaum xub thawj Joseph Smith cov teev ntawv tau muab tej kev tshwm sim no sau tseg, thiab cov mej zeej ntawm lub Koom Txoos rau siab muab tej daim ntawv uas lawv xuas tes sau sib pub ib leeg rau ib leeg. Ua kom muaj cov ntawv ceev xwm txheej khov dua, tsis ntev tom qab ntawd cov teev ntawv thiaj li muab tej kev tshwm sim no sau rau hauv tej phau ceev xwm txheej, uas cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos siv los npaj tej kev tshwm sim yuav muab luam tawm. Joseph thiab Tsoom Haiv Neeg Ntseeg thaum ntawd muab tej kev tshwm sim no saib zoo ib yam li lub Koom Txoos: muaj sia, muaj zog, thiab yuav muab kho thaum txais kev tshwm sim ntxiv. Lawv kuj paub hais tias tej yam ua yuam kev uas tsis yog txhob txwm ua twb muaj thaum lawv sau tej kev tshwm sim thiab npaj tej ntawd yuav muab luam tawm. Yog li ntawd nyob hauv lub Koom Txoos ib lub rooj sab laj thaum xyoo 1831 lawv thiaj hais kom Joseph Smith “kho tej yam ua yuam kev uas nws nrhiav tau los ntawm tus Ntsuj Plig Dawb Huv.”

Tom qab lawv tau muab tej kev tshwm sim tshuaj ntsuam thiab kho ntawv, lub Koom Txoos cov mej zeej nyob hauv Missouri pib luam ib phau ntawv hu ua A Book of Commandments for the Government of the Church of Christ (Ib Phau Ntawv Lus Txib txog txoj Kev Tswj Hwm Khetos lub Koom Txoos), uas muaj tej kev tshwm sim uas tus Yaj Saub txais thaum ntxov. Tiam sis txoj kev sim muab tej kev tshwm sim no luam tawm twb kawg thaum ib pawg neeg ua rau Haiv Neeg Ntseeg qhov chaw luam ntawv puas tsuaj nyob hauv Ciaj Ciam Av Jackson thaum lub Rau Hli Ntuj hnub tim 20, xyoo 1833.

Thaum Joseph Smith thiab lwm cov thawj coj ntawm lub Koom Txoos hnov txog qhov uas qhov chaw luam ntawv nyob hauv Missouri raug puas tsuaj lawm, lawv pib npaj muab tej kev tshwm sim luam tawm nyob hauv Kirtland Ohio. Xwv kom rov qab kho tej yam uas ua yuam kev, sau ntawv meej dua, thiab sau tej yam tshiab uas muaj nyob hauv lub Koom Txoos cov lus qhuab qhia thiab tus txheej txheem, Joseph Smith saib xyuas kev kho ntawv ntawm tej kev tshwm sim kom npaj muab tej ntawd luam tawm thaum xyoo 1835 ua ib phau ntawv hu ua Doctrine and Covenants of the Church of the Latter Day Saints (Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus ntawm lub Koom Txoos ntawm Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg). Joseph Smith tso cai ua ib phau ntawv ntawm Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus, uas lawv muab luam tawm ob peb hlis tom qab tus Yaj Saub tuag rau nws txoj kev ntseeg nyob rau xyoo 1844.

Tsoom Haiv Neeg Ntseeg hauv Hnub Nyoog Kawg thaum ntawd saib tej kev tshwm sim no rau nqi thiab xav tias tej no yog tej tsab xov uas los ntawm Vajtswv los. Muaj ib lub sij hawm nyob rau xyoo 1831, ib co txwj laug ntawm lub Koom Txoos ua tim khawv hais tias tus Tswv tau ua pov thawj rau lawv sab ntsuj plig hais tias tej kev tshwm sim no muaj tseeb. Lawv muab zaj lus tim khawv no luam tawm nyob rau hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus uas luam tawm thaum xyoo 1835 uas hu ua Kaum Ob tug Thwj Tim zaj lus tim khawv:

Cov Lus Tim Khawv ntawm
Kaum Ob Tug Thwj Tim txog txoj Kev Tseeb ntawm
Phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus

Cov Lus Tim Khawv ntawm cov Neeg Ua Pov Thawj txog Phau Ntawv ntawm tus Tswv tej Lus Txib, tej lus txib uas Nws muab los rau Nws lub Koom Txoos dhau los ntawm Joseph Smith, tus Hluas, tus uas Cov Ntseeg lub suab tau tsa los rau lub hom phiaj no:

Yog li ntawd, peb yeej txaus siab ua tim khawv rau tib neeg nyob txhua qhov chaw, rau txhua tus uas nyob hauv lub ntiaj teb, hais tias tus Tswv tau ua tim khawv rau peb lub siab, los ntawm tus Vaj Ntsuj Plig Dawb Huv txoj kev ua tim khawv rau peb, hais tias tau muab tej lus txib no los ntawm Vajtswv txoj kev tshoov siab, thiab yeej muaj nqis rau neeg sawv daws thiab yeej tseeb tiag tiag.

Peb muab zaj lus tim khawv no mus rau neeg ntiaj teb, vim tus Tswv yog tus pab peb, thiab twb yog los ntawm Vajtswv uas yog Leej Txiv, thiab Nws Leej Tub Yexus Khetos txoj kev tshav ntuj, es thiaj tau cia peb muaj lub cib fim no los ua tim khawv no mus rau neeg ntiaj teb, qhov uas peb tau xyiv fab tshaj plaws, thov Vajtswv tas mus li kom noob neej thiaj li yuav tau koob hmoov.

Lub npe ntawm Kaum Ob tug Thwj Tim yog:

  • Thomas B. Marsh

  • David W. Patten

  • Brigham Young

  • Heber C. Kimball

  • Orson Hyde

  • William E. McLellin

  • Parley P. Pratt

  • Luke S. Johnson

  • William Smith

  • Orson Pratt

  • John F. Boynton

  • Lyman E. Johnson

Tej phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus uas luam dua tshiab tom qab ntawd, tau muab tej kev tshwm sim uas muaj ntxiv los yog lwm yam ntawm tej ceev xwm txheej los ntxiv rau, raws li tej uas tau txais los thiab raws li tau pom zoo txais yuav los ntawm tej kev sib txoos los yog tej rooj sab laj ntawm lub Koom Txoos. Phau luam thaum xyoo 1876, uas Txwj Laug Orson Pratt npaj raws li Brigham Young qhia, tau muab tej kev tshwm sim tso raws li caij nyoog los mus thiab sau cov lus piav lub ntsiab tshiab nrog tej zaj lus piav txog zaj keeb kwm.

Pib los ntawm phau luam dua tshiab xyoo 1835, kuj tau muab xya zaj lus qhia txog kev teev ntuj tso ntxiv rau hauv; tej zaj no muaj npe hu ua Lectures on Faith (Tej Zaj Lus Qhia txog Kev Ntseeg). Cov no tau muab npaj los siv rau hauv lub Tsev Kawm ntawm cov Yaj Saub hauv Kirtland, Ohio, txij xyoo 1834 mus txog xyoo 1835. Txawm hais tias tej lus qhuab qhia thiab kev qhia no muaj nqis los, lub Koom Txoos tau muab tej zaj lus no tshem tawm ntawm phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus uas luam dua tshiab txij thaum xyoo 1921 vim rau qhov tej zaj lus no tsis yog muab los, los sis muab sau tawm ua tej kev tshwm sim rau tag nrho cov Ntseeg.

Nyob hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi lus Akiv uas luam thaum xyoo 1981, twb yog thawj zaug uas tau muab peb zag lus tso ntxiv rau haud. Peb zag lus ntawd yog tshooj 137 thiab 138, uas qhia txog tej ntsiab cai ntawm cov neeg tuag txoj kev cawm seej; thiab Zaj Lus Tshaj Tawm Raug Cai 2, uas tshaj tawm tias muaj cai tsa txhua tus txiv neej mej zeej ntawm lub Koom Txoos uas tsim nyog rau lub pov thawj hwj tsis hais yam neeg twg los yog tawv nqaij xim dab tsi.

Txhua zaus uas muab phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus luam tawm, tau kho tej yam ua yuam kev thiab muab xov xwm tshiab ntxiv rau haud, feem ntau yog nyob hauv cov lus qhia keeb kwm hauv tej zaj lus piav txog tshooj. Phau uas luam tawm tshiab no kho tej hnub tim thiab tej chaw lub npe thiab kho lwm yam ntxiv thiab. Tau muab hloov li no kom cov ntawv muaj xov xwm keeb kwm uas raug tshaj plaws. Lwm yam tshwj xeeb uas muaj nyob hauv phau luam dua tshiab kawg nkaus no yog muaj tej daim qhia kev qhia txog tej qhov chaw tseem ceeb uas tau txais tej kev tshwm sim los, thiab tej daim duab txog lub Koom Txoos zaj keeb kwm, kev kho tej kev sib txuas ntawm cov vaj lug kub, tej zaj lus piav txog tshooj, thiab tej ntsiab lus uas muab hais luv luv, tau muab tag nrho kho los pab cov nyeem kom to taub thiab xyiv fab rau tus Tswv zaj xov uas tau muab los nyob rau hauv phau Lus Qhuab Qhia thiab Kev Khi Lus. Tej zaj lus piav txog tshooj yog muab los ntawm Cov Ntaub Ntawv txog lub Koom Txoos zaj Keeb Kwm thiab History of the Church (nyob hauv cov lus piav lub ntsiab yog hu ua Joseph Smith zaj keeb kwm) thiab Joseph Smith Papers (Cov Ntaub Ntawv txog Joseph Smith).

Luam