Kapitel 15

Jakobs bok 1–4

Introduktion

”Sedan [han] först fått [sitt] uppdrag från Herren” (Jakob 1:17) förmanade Jakob nephiterna i fråga om den stora ogudaktighet som rådde bland dem: högmod, orättmätig användning av rikedom och överträdelser av kyskhetslagen. När Jakob hade varnat för dessa synder vädjade han till sitt folk att ”förlika [sig] … med [Fadern] genom Kristi, hans enfödde Sons, försoning” (Jakob 4:11).

I dagens värld faller många människor för samma frestelser som Jakob förmanade nephiterna att undvika. När eleverna förstår och tillämpar Jakobs lärdomar får de styrka att stå emot frestelser. När de känner Anden vittna om dessa lärdomar är de villigare att följa Herrens normer.

Vissa lärdomar och principer

Det är kyrkans ledares gudagivna ansvar att varna för synd (se Jakob 1:17–19; 2:1–11).
Vi bör söka efter Guds rike innan vi söker efter rikedomar (se Jakob 2:12–21).
Herren gläds åt kyskhet (se Jakob 2:22–35; 3:1–14).
”Varför inte tala om Kristi försoning?” (Jakob 4:1–15.)

Undervisningsförslag

Jakob 1:17–19; 2:1–11. Det är kyrkans ledares gudagivna ansvar att varna för synd

Återge följande ord av president Harold B. Lee (1899–1973), kyrkans elfte president (finns också på medföljande DVD A):

”Jag minns något som [äldste] Charles A. Callis [i de tolvs kvorum] sade till mig … Han påpekade: ’Vet du, jag tror att det förmodligen viktigaste som vi som generalauktoriteter bör predika om inte bara är omvändelse från synd, utan det som är ännu viktigare, att undervisa särskilt ungdomarna, och hela kyrkan i allmänhet, om syndens avskyvärdhet och den plåga som drabbar dem som har hängett sig åt den’” (Conference Report, apr. 1956, s. 108).

Förklara att ni i dag ska diskutera avsnitt i en predikan där Jakob kallar nephiterna till omvändelse. Läs Jakob 2:3–9 tillsammans med eleverna. Låt dem söka efter ord eller uttryck som beskriver Jakobs känslor inför sitt ansvar den dagen.

Vad smärtade Jakobs själ?
Varför tyckte Jakob att det var viktigt att han talade till nephiterna om deras synder?

Låt eleverna läsa Jakob 1:17–19; 2:2–3, 9–11 tyst för sig själva. Du kan också be dem läsa Jakobs ord i 2 Nephi 9:48. Uppmuntra dem att när de läser söka efter skäl till varför Jakob undervisade sitt folk om omvändelse, trots att den här plikten kändes betungande. Instruera eleverna att markera vad de finner, och låt dem dela upp sig två och två och berätta vad de funnit. När alla har haft möjlighet att berätta för någon annan låter du några av eleverna berätta för hela klassen. Några tänkbara svar:

Herren hade befallt honom att göra det (se Jakob 1:17; 2:10–11).
Det ingick i att ära ämbetet (se Jakob 1:18–19; 2:2).
Han ville inte hållas ansvarig för folkets synder (se Jakob 1:19; 2:2).
Han kände stor oro för deras själars välfärd (se Jakob 2:3).

Vad gör intryck på er när ni läser Jakobs skäl till att predika omvändelse? Varför?

Påminn eleverna om att prästadömsledare representerar Frälsaren när de kallar människor till omvändelse. Låt eleverna fundera över sin reaktion när de hör någon av sina lokala ledare eller kyrkans generalauktoriteter varna för synden och dess följder.

Jakob 2:12–21. Vi bör söka efter Guds rike innan vi söker efter rikedomar

Skriv upp en stor summa pengar på tavlan.

Vad skulle ni göra om ni hade så mycket pengar att ge ut på en dag?

Låt några elever skriva upp sina svar.

Förklara att profeter ständigt har varnat för faran av att söka efter rikedom på bekostnad av rättfärdighet. Jakob gav en sådan varning i sin predikan till nephiterna. Låt eleverna läsa Jakob 2:12–16.

Vilka andliga faror hotar oss om vi söker efter rikedomar mer än efter rättfärdighet?
Varför tror ni att högmod och felaktig användning av rikedom kan leda till att vi behandlar andra ovänligt? Hur kan högmod förgöra människornas själar?

Som del av den här diskussionen kan du läsa uttalandet av president David O. McKay på sidan 114 i elevens lektionsbok.

Låt eleverna läsa Jakob 2:17–20 och sammanställa en lista med riktlinjer som bör styra vår inställning till rikedomar (obs att Jakob 2:18–19 är ett nyckelskriftställe ). När eleverna har gjort det ber du dem berätta vad de har kommit fram till. Du kan skriva upp deras svar på tavlan. Deras listor kan innehålla följande förslag eller liknande:

Vi bör betrakta andra som jämbördiga (se vers 17).
Vi bör dela med oss frikostigt av våra materiella välsignelser (se vers 17).
Vi bör söka efter Guds rike innan vi söker efter rikedomar (se vers 18).
Vi bör få ett hopp i Kristus innan vi söker efter rikedomar (se vers 19).
Vi bör använda våra rikedomar till att göra gott (se vers 19).
Vi bör inte se ner på andra om de har mindre än vad vi har (se vers 20; se även vers 13).

Påminn eleverna om den fråga som du ställde i början av det här undervisningsförslaget: Vad skulle ni göra om ni hade en stor summa pengar att ge ut på en dag? Låt eleverna titta på svaret de skrev och fundera över om de skulle ändra på det med tanke på Jakobs lärdomar. Låt varje elev skriva ett kort stycke som sammanfattar hans eller hennes personliga inställning till materiella rikedomar.

Framhåll att vi troligen aldrig kommer att få en stor summa pengar att ge ut på en dag. I stället ber Herren oss att vara frikostiga med det vi har, oavsett om det är mycket eller lite. Föreslå att eleverna funderar över hur de kan följa Jakobs råd även om Herren aldrig välsignar dem med stora rikedomar.

Be eleverna gå igenom Jakob 2:20–21.

Hur kan den här lärdomen påverka hur vi använder pengar och andra materiella ägodelar? Hur kan den här lärdomen påverka vårt sätt att behandla andra människor?

Jakob 2:22–35; 3:1–14. Herren gläds åt kyskhet

Skriv på tavlan Börjar begå synd och Börjar tillta i ondska.

Låt en elev läsa Jakob 2:5 och 2:23. För att hjälpa eleverna förstå vad Jakob menade när han sade att en del människor började ”begå synd” och ”tillta i ondska” återger du följande ord av äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum. Hjälp eleverna förstå vad äldste Oaks säger om syndens och omoralens gradvis tilltagande natur:

”I det andra kapitlet i boken som bär hans namn fördömer Jakob männen för deras ’hor’ (v. 23, 28) … Vad bestod detta mycket onda ’hor’ av? Några män var otvivelaktigt redan skyldiga till onda handlingar. Men större delen av Jakobs mäktiga predikan handlade inte om onda handlingar som utförts, utan om onda handlingar som övervägs.

Jakob började sin predikan med att säga till männen att ’hittills [hade de] varit lydiga mot … Herrens ord’ (Jakob 2:4). Men han sade sedan till dem att han visste vad de tänkte på, att de ’börjar begå synd, en synd som förefaller avskyvärd … för Gud’ (v. 5). ’Jag måste vittna för er om era hjärtans ogudaktighet’ (v. 6), tillade han. Jakob uttryckte samma sak som Jesus när han sade: ’Var och en som med begär ser på en kvinna har redan begått äktenskapsbrott med henne i sitt hjärta’ (Matteus 5:28; se även 3 Nephi 12:28; L&F 59:6; 63:16)” (se Liahona, maj 2005, s. 87–88; originalets kursivering).

Hjälp eleverna inse att orättfärdiga handlingar föregås av orättfärdiga tankar. Överträdelser av kyskhetslagen äger sällan rum såvida inte individen tillåter sig att gradvis bli allt orättfärdigare.

Låt eleverna läsa Jakob 2:23–27.

Hur försökte nephiterna rättfärdiga sin syndfullhet?
Varför tror ni att vi ibland försöker rättfärdiga synd?

Låt en elev kortfattat förklara kyskhetslagen.

Förklara att även om vi kanske inte frestas att begå samma synder som dessa nephitiska män frestades att begå, kan Satan försöka fresta oss på liknande sätt genom att övertyga oss om att rättfärdiga syndiga tankar och handlingar. För att hjälpa eleverna förstå kyskhetslagen och hur den gäller i deras liv, återger du följande citat. (Du kan i förväg sätta upp dem på ett plakat, en overheadbild eller på ett utdelningsblad. Uttalandet av äldste Richard G. Scott finns också på medföljande DVD B.)

”Gud har befallt att den heliga fortplantningsförmågan endast skall användas mellan man och kvinna, lagligt vigda som man och hustru” (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, nov. 2010, s. 129).

”Gör inget före äktenskapet för att väcka de starka känslor som bara får komma till uttryck inom äktenskapet. Du får inte kyssa någon passionerat, ligga ovanpå någon annan eller röra vid någon annan persons privata, heliga kroppsdelar, med eller utan kläder. Låt inte någon göra det med dig. Väck inte dessa känslor i din egen kropp” (Vägledning för de unga [2001], s. 27).

”Satan frestar oss att tro att bara de samtycker till det så finns det tillåtna grader av kroppskontakt mellan personer som är ute efter den kraftfulla stimulering av känslorna som dessa skapar och att de är oskadliga om de hålls inom vissa gränser. Som vittne om Jesus Kristus betygar jag att detta är absolut felaktigt.

Satan söker i synnerhet fresta en som lever ett rent liv att experimentera genom tidningar, video eller film med starka bilder av en [persons] kropp. Han vill stimulera begär efter experiment som snabbt resulterar i intimitet och besudlande” (Richard G. Scott, i Conference Report, okt. 1994, s. 51, eller se Nordstjärnan, jan. 1995, s. 36).

När eleverna har läst äldste Scotts ord kan du be dem läsa uttalandet av äldste Scott på sidorna 115–116 i elevens lektionsbok. Det här uttalandet finns också på medföljande DVD C.

Hur frestar Satan oss till okyskhet i dag enligt äldste Richard G. Scott?
På vad sätt är pornografi ett hot mot personlig kyskhet?

Låt en elev läsa Jakob 2:28.

Varför tror ni att Herren gläds åt kyskhet?

Läs Jakob 2:31–35 och 3:10 för klassen. Medan du läser låter du eleverna söka efter och markera några av följderna av att bryta mot kyskhetslagen. Låt eleverna berätta vad de markerat. Hjälp eleverna förstå att förutom att skada de personer som begår synderna får sexuell omoral ofta förödande följder för familjen.

Hur påverkar en persons omoraliska beteende hans eller hennes familj? (Beroende på elevernas familjesituation kan du ställa specifika frågor om hur en persons sexuella omoral kan påverka hans eller hennes maka eller make, barn, föräldrar, bröder och systrar eller framtida maka eller make och barn.)

Ge eleverna några minuter till att skriva upp sina personliga skäl till att leva efter kyskhetslagen. Be eleverna på nytt lova Herren att de ska fortsätta att leva värdiga de välsignelser som kommer av detta bud. Vittna om kyskhetslagens heliga natur och glädjen som kommer av att leva efter den.

Jakob 4:1–15. ”Varför inte tala om Kristi försoning?”

Rita följande illustration på tavlan:

Olika slags kunskap

trevligt att veta

viktigt att veta

nödvändigt att veta

Låt eleverna nämna exempel på sådant som är ”trevligt att veta”. (Tänkbara svar kan inbegripa tävlingsresultat, roliga historier eller intressanta men triviala fakta.) Be dem sedan ge exempel på information som tillhör kategorin ”viktigt att veta”. (Tänkbara svar är matematiska formler, viktiga historiska fakta eller viktiga aktuella händelser.)

Framhåll att när vi strävar efter upphöjelse i det celestiala riket tillhör somlig information kategorin ”nödvändigt att veta”. Låt eleverna läsa Jakob 4:4–12 tyst för sig själva. När de läser låter du dem markera lärdomar som tillhör kategorin ”nödvändigt att veta”. När de har haft tillräckligt med tid på sig låter du dem berätta om några lärdomar som de har markerat. Fråga dem varför de tycker att dessa lärdomar är nödvändiga.

Vad lär oss verserna 8 och 10 om hur vi kan lära oss det som är nödvändigt för oss att känna till?

Vid behov hjälper du eleverna inse sambandet mellan informationen de berättat om och Jesu Kristi försoning. Hänvisa till illustrationen på tavlan när ni diskuterar följande frågor:

Varför tror ni att det är nödvändigt att ha kunskap om försoningen?
Vad kan bli några av följderna av att man inte inser att det är nödvändigt att ha kunskap om Jesu Kristi liv och mission?

Jakob berättade om människor som inte gjorde kunskapen om Jesus Kristus till medelpunkten i sitt liv. Läs Jakob 4:14.

Vad tror ni menas med att rikta sina blickar ”bortom målet”?

För ytterligare insikter om detta uttryck kan du låta en elev läsa uttalandet av äldste Neal A. Maxwell i de tolv apostlarnas kvorum på sidorna 117–118 i elevens lektionsbok.

Hur blir människor förblindade av att se bortom målet?
Vad var det för ”mål” som judarna inte såg enligt Jakob? (Se Jakob 4:15.)

Sätt upp en bild av Jesus Kristus bredvid illustrationen på tavlan. Försäkra att Frälsaren och hans försoningsoffer ligger till grund för vår himmelske Faders stora lycksalighetsplan. Låt eleverna läsa Jakob 4:15–16 och söka efter vad som blir följden av att rikta blicken bortom Jesus Kristus och de centrala lärdomarna i hans evangelium.

Avsluta lektionen med att läsa Jakob 4:12.

Hur kan vi bland annat ”tala om Kristi försoning”? Vad tror ni det innebär att ”uppnå fullkomlig kunskap om [Kristus]”?
Hur har ni blivit välsignade av att inrikta er på Frälsaren och hans försonings kraft?

Bär ditt vittnesbörd om Jesu Kristi försoning om du inte redan har gjort det.