Institutet
Kapitel 43: 3 Nephi 18–19

Kapitel 43

3 Nephi 18–19

Introduktion

I 3 Nephi 18–19 läser vi om Frälsarens undervisning om sakramentet, bönen och den Helige Andens sällskap. Genom noggrant studium av dessa lärdomar kommer eleverna bättre förstå varför de tar sakramentet. De lär sig hur de kommer sin himmelske Fader närmare genom bön och hur de kan ha den Helige Andens sällskap dagligen.

Vissa lärdomar och principer

Undervisningsförslag

3 Nephi 18:1–14, 28–32. Genom att värdigt ta sakramentet får vi den Helige Andens sällskap

Läs 3 Nephi 18:1–14, 28–32 tillsammans med eleverna. Låt dem söka efter minst fem viktiga sanningar som Frälsaren lärde om sakramentet. Be eleverna berätta om de sanningar de finner. Be en av dem skriva upp de här sanningarna på tavlan.

President James E. Faust (1920–2007) i första presidentskapet förklarade att vår värdighet att ta sakramentet hör nära samman med huruvida vi får den Helige Andens sällskap:

”När vi värdigt tar del av det helgade brödet och vattnet till minne av Frälsarens offer, betygar vi för Gud, Fadern, att vi är villiga att ta på oss hans Sons namn och alltid minnas honom samt hålla de bud han har gett oss. Om vi gör detta kommer vi alltid att ha hans Ande hos oss” (i Conference Report, apr. 1998, s. 20, eller se Nordstjärnan, juli 1998, s. 16–17).

Be eleverna läsa sakramentsbönerna i Moroni 4:3 och 5:2. Uppmuntra dem att markera vad de här verserna säger att vi måste göra för att ha den Helige Andens sällskap. Låt dem berätta om sina svar.

  • Hur kan vi genom att ”alltid minnas” Frälsaren ”alltid … ha hans Ande”?

Du kan uppmuntra eleverna att läsa uttalandet av äldste Dallin H. Oaks på sidan 312 i elevens lektionsbok. I det här uttalandet förklarar äldste Oaks sambandet mellan att värdigt ta del av sakramentet och att få änglars betjäning.

3 Nephi 18:15–21. Böner uppsända i tro bidrar till att våra rättfärdiga önskningar går i uppfyllelse och förhindrar att vi blir bedragna av Satan

Förklara att detta att ständigt ha Anden med oss innebär att vårt förhållande till Gud måste vara starkt genom bön.

  • Vad är det för skillnad mellan att be och att mekaniskt upprepa en bön?

  • Hur har ni blivit stärkta av bönen?

Låt en elev läsa 3 Nephi 18:15, 18.

  • Vad befaller Frälsaren i de här verserna att vi ska göra? Varför?

  • Vad tror ni menas med att vi ”alltid måste vaka och be”? Hur hjälper det här oss att stå emot frestelser?

  • Efter att Frälsaren hade befallt sina lärjungar att ”alltid … vaka och be” gav han samma befallning till alla människor (se 3 Nephi 18:15–18). Vad kan ni lära er av det faktum att Frälsaren både undervisade lärjungarna och folkmängden om att de ”alltid måste vaka och be”?

Be en elev läsa 3 Nephi 18:19–21. Be därefter samtliga elever upprepa vers 20: ”Och vad ni än ber Fadern om i mitt namn, som är rätt, med tro på att ni skall få, se, det skall bli er givet.” Överväg att använda följande diskussionsfrågor för att få eleverna att ytterligare begrunda de här verserna:

  • Varför tror ni att vi behöver be i Jesu Kristi namn?

  • Vad tror ni menas med ordalydelsen ”som är rätt” i det här skriftstället? (Du kan också hänvisa eleverna till Jakobs brev 4:3.)

Läs Läran och förbunden 46:30 tillsammans med eleverna.

  • Vad är nyckeln till att be om det som är rätt enligt den här versen?

Förvissa dig om att eleverna förstår att även en innerlig bön om att till exempel en familjemedlem ska bli botad måste vara enligt Herrens vilja för att vara rätt.

Återge följande vittnesbörd av president Gordon B. Hinckley (1910–2008), kyrkans femtonde president:

”Gud vår evige Fader lever. Han är universums Skapare och Härskare men är ändå vår Fader. Han är den Allsmäktige och är över allt och alla. Han kan nås i bön … Hör han ett barns bön? Naturligtvis gör han det. Besvarar han den? Naturligtvis gör han det. Inte alltid som vi skulle vilja, men han svarar. Han hör och svarar” (Teachings of Gordon B. Hinckley [1997], s. 468).

Du kan låta en eller flera elever berätta om erfarenheter de har haft av bönesvar. (Men tänk på bönens privata karaktär.) Bär ditt vittnesbörd om hur vår himmelske Fader vägleder och välsignar oss när vi ber till honom i tro.

3 Nephi 18:22–32. Kyrkans medlemmar bör sträcka ut en vänskapens hand till alla människor

Påminn eleverna om att kyrkans ledare har bett oss att försöka nå fram till mindre aktiva medlemmar, nya medlemmar och dem som inte är medlemmar i kyrkan. Det här rådet är inte nytt. Låt eleverna läsa 3 Nephi 18:22–25.

  • Vad blir kyrkans medlemmar befallda att göra i de här verserna?

President Gordon B. Hinckley gav rådet:

”Med ett ständigt ökande antal omvända, måste vi avsevärt öka våra ansträngningar för att hjälpa dem finna vägen. Alla behöver tre saker: en vän, ett ansvar och näring ’genom Guds goda ord’ (Moroni 6:4). Det är vår plikt och vår möjlighet att få ombesörja dessa saker” (i Conference Report, apr. 1997, s. 66 eller Nordstjärnan, juli 1997, s. 47).

President Hinckleys råd kan också gälla dem som ännu inte är medlemmar i kyrkan. Uppmuntra eleverna att tänka på någon som de skulle kunna erbjuda möjlighet att lära sig mer om evangeliet eller som de skulle kunna bjuda in till ett möte eller en aktivitet i kyrkan. Den här personen kan vara någon av annan tro, en mindre aktiv medlem i kyrkan eller en ny medlem.

  • Vad gör det för skillnad att bjuda in som vän eller för att man fått i uppgift att göra det?

Återge följande uppmuntran av äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum (finns också på medföljande DVD A):

”Bröder och systrar, mitt budskap är angeläget därför att vi måste behålla i full gemenskap många fler av de nyligen omvända och få många fler av de mindre aktiva att åter bli aktiva. Jag uppmanar er att öka andan av vänskap och ren kristen gemenskap i era trakter. En nyomvänd eller en nyligen aktiverad medlem bör få känna värmen av att vara önskad och välkomnad i kyrkans fulla gemenskap. Medlemmar och ledare i kyrkan bör älska dem och ge dem näring så som Jesus skulle ha gjort” (i Conference Report, okt. 1988, s. 36, eller se Nordstjärnan, jan. 1989, s. 25).

Uppmuntra eleverna att under bön fundera på hur de skulle kunna sträcka ut en vänskapens hand till de personer de tänkte på — inte därför att de har fått i uppgift att göra det utan av uppriktig kärlek till dem. Föreslå att eleverna tvärhänvisar 3 Nephi 18:22–25 med Moroni 6:4. Diskutera olika sätt i klassen att inbjuda människor att delta i institutet.

Förklara att vi kan hjälpa till att rädda vår himmelske Faders barn. Återge följande berättelse om president Thomas S. Monson som tolv- eller trettonåring. Han flöt nerför Provo-floden på en stor badring. När han kom till den plats där floden var som mest strömmande såg han en ung flicka som hade dragits in i de förrädiska virvlarna. Läs nedanstående berättelse eller använd medföljande DVD så att eleverna kan se president Monson själv berätta B.

”Jag hörde vilda skrik: ’Rädda henne! Rädda henne!’ … Jag såg hennes huvud försvinna under vattnet för tredje gången, för att sedan sjunka ner i en våt grav. Jag sträckte ut handen, grep tag i hennes hår och lyfte henne över kanten på badringen och höll henne i mina armar. Längre ner vid badstället flöt vattnet långsammare, när jag paddlade dit med min dyrbara börda till hennes väntande släktingar och vänner. De omfamnade den drypande våta flickan och kysste henne och ropade: ’Tack, Gud! Tack, gode Gud att du blev räddad!’ Sedan omfamnade och kysste de mig. Jag blev generad och återvände snabbt till badringen och fortsatte flyta nerför floden till bron i Visian Park. Vattnet var kallt, men jag frös inte, för jag var fylld av en varm känsla. Jag insåg att jag fått vara med om att rädda ett liv. Vår himmelske Fader hörde skriken: ’Rädda henne! Rädda henne!’ och han tillät mig, en diakon, att flyta förbi exakt när jag behövdes. Den dagen lärde jag mig att den ljuvaste känslan i jordelivet är att inse att Gud, vår himmelske Fader, känner var och en av oss och låter oss generöst få se och ta del av hans gudomliga makt att rädda” (i Conference Report, okt. 1995, s. 65–66 eller Nordstjärnan, jan. 1996, s. 48–49).

  • Vilka paralleller ser ni mellan president Monsons upplevelse på floden och vårt umgänge med dem som undersöker kyrkan, är nya medlemmar eller mindre aktiva medlemmar?

Be en elev läsa 3 Nephi 18:26.

  • Vem talar Frälsaren till här?

Läs 3 Nephi 18:28–29 tillsammans med eleverna.

  • Varför tror ni det är viktigt att förstå att de här verserna riktar sig uttryckligen till prästadömsledare och inte till kyrkans medlemmar i allmänhet? (Det är inte vårt ansvar att bedöma en annan persons värdighet att ta sakramentet. Det ansvaret tillkommer den enskilde och hans eller hennes biskop eller grenspresident.)

Läs 3 Nephi 18:30–32 tillsammans med eleverna.

  • Vilka anvisningar i de här verserna bör alla medlemmar följa? (Du kan skriva upp elevernas svar på tavlan.)

Hjälp eleverna förstå att även om de inte innehar ämbeten som biskop eller stavspresident så har de fortfarande tillfällen att vara vänliga och hjälpsamma och be för andras välgång.

3 Nephi 19:6–13, 20–21. Vi får den Helige Andens sällskap när vi önskar och är värdiga det

Gör kopior av utdelningsbladet på sidan 160 före lektionen.

Uppmuntra varje elev att tänka på något värdefullt som de skulle vilja ha. Be dem fundera över hur den saken skulle berika deras liv och vad de skulle behöva göra för att få den.

Låt eleverna läsa 3 Nephi 19:6–13, 20–21 för att se vad folket önskade mest. Be dem fundera på hur den Helige Andens gåva är till välsignelse i deras liv och vad de måste göra för att få den Helige Andens sällskap.

  • Varför var det dessa nephiters högsta önskan att få den Helige Anden? Vad kunde den Helige Anden bidra med i deras liv?

  • Vad gjorde folket för att få den Helige Anden?

  • Vad kan vi göra för att få en starkare önskan att ha den Helige Andens inflytande i vårt liv? Varför är det viktigt att be om den Helige Andens vägledning?

Dela ut utdelningsbladet. Ge eleverna tid att läsa det. Be dem söka efter principer som de har sett exempel på i sitt eget liv, i familjemedlemmars och vänners liv eller i skrifterna. Ge dem sedan tillfälle att berätta om dessa upplevelser eller skildringar i skrifterna för varandra.

3 Nephi 19:15–23. Jesus Kristus är vår förespråkare hos Fadern

Skriv ordet Förespråkare på tavlan.

  • Vad är en förespråkare? (En person som för någon annans talan.)

Läs Läran och förbunden 45:3–5 tillsammans med eleverna.

  • Hur handlar Jesus Kristus som vår förespråkare?

Läs följande uttalande av president Joseph Fielding Smith (1876–1972), kyrkans tionde president:

”En förespråkare är någon som försvarar eller talar för någon annan … Det här är en del av [Jesu Kristi] stora mission … När han levde på jorden bad han ofta för sina lärjungar, förde deras talan hos sin Fader. Ända sedan dess har han [varit en företrädare]” (se Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, 3 delar, 1:29).

  • Hur känner ni er när ni tänker på att Jesus fortsätter att föra er talan hos Fadern?

Låt en elev läsa 3 Nephi 19:15–23. Diskutera därefter följande frågor tillsammans med klassen. (Om eleverna har frågor om varför lärjungarna bad till Jesus i stället för Fadern så kan du hänvisa till uttalandet av äldste Bruce R. McConkie på sidan 315 i elevens lektionsbok.)

  • Vad befallde Jesus att mängden och hans lärjungar skulle göra?

  • Vad lär oss Frälsarens bön i verserna 20–22 om att få den Helige Anden?

  • Vad vädjade Jesus om när han bad till sin Fader? Vad bad han uttryckligen om angående dem som skulle höra hans utvalda tjänares ord?

Du kan påpeka att Frälsaren uppsände en liknande bön inte långt före sitt lidande i Getsemane örtagård (se Johannes 17). Eleverna kan finna ytterligare insikter genom att jämföra Johannes 17:11, 20–23 med 3 Nephi 19:20–23. Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum delgav två insikter från dessa böner. Låt eleverna läsa hans iakttagelser på sidan 316 i elevens lektionsbok.

  • Vad innebär det att vara ett med vår himmelske Fader och Jesus Kristus? Vad innebär det att vara ett med varandra?

Låt eleverna begrunda följande frågor:

  • När har ni nyligen känt den Helige Andens inflytande? Vad fick den upplevelsen er att känna inför Frälsaren och personer i er omgivning?

När eleverna har haft tid på sig att begrunda de här frågorna låter du dem delge sina tankar. Du kan också delge dina tankar.

Utdelningsblad

Hur den Helige Anden är till välsignelse i vårt liv

”Den Helige Anden kan vägleda och inspirera våra dagliga gärningar så att vi gör det rätta” (Richard G. Scott, Liahona, jan. 2002, s. 100).

”Den Helige Anden … är källan till vårt vittnesbörd om Fadern och Sonen” (Robert D. Hales, Conference Report, okt. 2000, s. 6 eller Liahona, jan. 2001, s. 8).

”Vi behöver den Helige Anden som vår ständige ledsagare för att hjälpa oss fatta bättre beslut i de situationer vi dagligen ställs inför … Att ha den Helige Andens gåva hjälper familjemedlemmarna fatta kloka beslut — beslut som hjälper dem återvända med sina familjer till sin Fader i himlen och hans Son Jesus Kristus, för att leva tillsammans med dem i all evighet” (Robert D. Hales, Conference Report, okt. 2000, s. 6 eller Liahona, jan. 2001, s. 8).

”Våra unga män och unga kvinnor bombarderas med allt det fula i världen. Att ha Anden som ledsagare ger dem styrka till att motstå det onda och, när så behövs, att omvända sig och återvända till den trånga och smala stigen … Alla behöver vi den styrka vi kan få genom den Helige Anden” (Robert D. Hales, Conference Report, okt. 2000, s. 6 eller Liahona, jan. 2001, s. 8).

”Den Helige Andens gåva … hjälper oss att förstå lärdomar och att tillämpa dem personligen” (Russell M. Nelson, Conference Report, okt. 2000, s. 19 eller Liahona, jan. 2001, s. 21).

”Den Helige Anden ger oss vägledning om vad vi ska säga” (Henry B. Eyring, Conference Report, okt. 1997, s. 114 eller Nordstjärnan, jan. 1998, s. 86).

”Ingen större välsignelse kan komma in i vårt liv än den Helige Andens gåva — att få den Helige Andens sällskap till att leda oss, beskydda oss och välsigna oss” (Gordon B. Hinckley, Teachings of Gordon B. Hinckley, [1997], s. 259).

Hur man inbjuder Anden

”När vi troget studerar skrifterna kommer den Helige Anden till oss” (Henry B. Eyring, Liahona, maj 2004, s. 18).

”Dagliga enträgna böner [inbjuder den Helige Anden]. Om vi inte ber om det i bön lär han knappast komma, och utan vår begäran stannar han troligtvis inte kvar” (Henry B. Eyring, Conference Report, okt. 1997, s. 115 eller Nordstjärnan, jan. 1998, s. 86).

”När vi hörsammar vår himmelske Faders vilja, har vi den Helige Andens oskattbara gåva ständigt hos oss” (Robert D. Hales, Conference Report, okt. 2000, s. 6 eller Liahona, jan. 2001, s. 8).

Skriv ut