Institutet
Kapitel 42: 3 Nephi 15–17

Kapitel 42

3 Nephi 15–17

Introduktion

När Frälsaren undervisade Nephis folk sade han att han var ”lagen och ljuset” (3 Nephi 15:9) och en ”herde” för sitt folk (se 3 Nephi 15:17, 21; 16:3). Dessa beteckningar kan öka vår förståelse av Frälsarens verksamhet bland nephiterna. Han hade alltid varit ”lagen” och ”ljuset”, men israeliterna hade varit ovilliga att leva efter hans lag i dess fullhet och var därför tvungna att leva efter en lägre lag tills de var redo att komma till ”det sanna ljuset som upplyser var och en” (L&F 93:2). På den amerikanska kontinenten undervisade Jesus Kristus, den gode herden, några av sina ”andra får” (3 Nephi 15:17) och uppmuntrade dem att följa honom, källan till det sanna ljuset.

Det här skriftställeblocket avslutas med en rörande andlig upplevelse som nephiterna i landet Ymnighet hade. Det här är ett underbart tillfälle att bära vittnesbörd om Jesu Kristi kärlek till oss. Du kan uppmuntra eleverna att begrunda och be, det befallde Frälsaren nephiterna att göra, för att hjälpa dem bereda sig för att bättre förstå Frälsaren och hans lärdomar. För att fördjupa undervisningsförslagen till 3 Nephi 17 kan du använda ”Min glädje är fullkomlig”, en fyra minuter lång videopresentation i Mormons bok — Presentationer (art. nr 54011.180).

Vissa lärdomar och principer

Undervisningsförslag

3 Nephi 15:1–10. Jesus Kristus gav och fullbordade Moses lag

lightbulbFörelägg eleverna följande situation: Föreställ er att ni lever i ett samhälle där lagarna noggrant föreskriver hur människor ska handla. Dagen kommer då folket ombes att leva efter en ny lag som fokuserar mindre på sådant som människor gör och mer på avsikten bakom människors handlingar och på personlig ansvarighet.

  • Hur skulle den här lagen påverka människors sätt att handla?

  • Vad skulle vara avgörande för om ni lyckas eller misslyckas med att leva efter den nya lagen?

Låt en elev läsa 3 Nephi 1:24–25.

  • Vad var det för lag som folket visste skulle fullbordas en dag?

Låt en elev läsa 3 Nephi 15:1–10.

  • Vad fann ni om Frälsarens myndighet över Moses lag när ni läste de här verserna? (Skriv upp elevernas svar på tavlan.)

  • Vad tror ni att Jesus Kristus menade när han sade att han var ”lagen” och ”ljuset”?

  • Frälsaren sade: ”Vänd er till mig” (3 Nephi 15:9). Vad innebär det här för er? Hur påverkar vår kärlek till Herren hur vi vänder oss till och följer honom?

3 Nephi 15:11–24; 16:1–6. Frälsaren sade att ”andra får” skulle höra hans röst

lightbulbVisa en jordglob eller en världskarta. (I tre-i-ett finns det en världskarta i slutet av boken i delen Kronologisk översikt, kartor och fotografier över kyrkans historia.) Låt eleverna finna var Herrens får i Nya testamentet befann sig. (Det heliga landet, beläget i Mellanöstern.) Låt en elev läsa Johannes 10:11–16. Be därefter eleverna tvärhänvisa dessa verser med 3 Nephi 15:16–20. Be dem finna var ungefär de ”andra får” befann sig som Jesus Kristus talade om i Johannes 10. (Var noga med att undvika spekulationer om ett specifikt område.)

  • Hur mycket visste judarna om Herrens ”andra får”

  • Varför gav inte Jesus judarna upplysningar om sina ”andra får”? (Se 3 Nephi 15:18–20.)

  • Vilka är de icke-judar som Frälsaren nämner i 3 Nephi 15:22–23?

Återge följande förklaring av ordet icke-judar:

”Begreppet ’icke-judar’ eller ’hedningar’ och ’hednafolk’ har flera olika betydelser i skrifterna. Ibland avses människor som inte är av israelitisk härkomst och ibland människor som inte är av judisk härkomst, och ibland nationer som inte har evangeliet trots att det kan finnas israelitiskt blod bland folket. Den senare betydelsen är särskilt vanlig i Mormons bok och Läran och förbunden” (Handledning för skriftstudier, ”Icke-judar”, scriptures.lds.org).

lightbulbLäs 3 Nephi 16:1–3 tillsammans med eleverna. Fråga dem om de har någon aning om vilka som var dessa ”andra får”.

Föreslå att eleverna tvärhänvisar 3 Nephi 16:1–3 med 2 Nephi 10:22; 29:12–14; 3 Nephi 17:4.

Återge följande uttalande av äldste Bruce R. McConkie (1915–1985) i de tolv apostlarnas kvorum:

”Besökte inte Jesus dem [andra av Israels stammar] efter att han hade betjänat nephiterna? Svar: Naturligtvis gjorde han det, på en eller flera platser, alltefter vad som tjänade hans syften. Han samlade dem på exakt samma sätt som han samlade nephiterna i landet Ymnighet så att de också skulle höra hans röst och känna märkena efter spikarna i hans händer och i hans fötter. Om detta råder det inget tvivel” (The Millennial Messiah: The Second Coming of the Son of Man [1982], s. 216; kursivering i originalet).

3 Nephi 16:8–20. Frälsaren varnade människorna i de sista dagarna

lightbulbSkriv följande frågor på tavlan:

Vad skulle leda till att både icke-judar och Israels barn drabbades av hemsökelser?

Vad kommer att hända med de obotfärdiga i de sista dagarna?

Hur blir de botfärdiga välsignade?

Dela upp klassen i grupper om två. Låt varje elev granska 3 Nephi 16:8–20. Den ena i paret söker efter varningar och löften till icke-judarna och den andra efter varningar och löften till Israels barn. Be också varje par att gemensamt besvara frågorna på tavlan. När de har haft tillräckligt med tid på sig låter du eleverna berätta för klassen vad de har funnit.

3 Nephi 17:1–4. Begrundan och bön hjälper oss förstå Jesu Kristi ord

lightbulbLåt eleverna gå igenom 3 Nephi 17:1–3. Föreslå att de markerar ord som beskriver hur vi kan komma till insikt om och förstå Herrens ord. Be dem att berätta om sina svar.

  • Hur skulle de här verserna kunna gälla för någon som är på en institutlektion? Närvarar på ett sakramentsmöte? Går i templet? Hur kan de tillämpas på personliga skriftstudier?

  • Varför är begrundan nödvändig för att man ska få djupare insikt i evangeliet?

3 Nephi 17:5–25. Frälsaren hyser medlidande med sitt folk och är barmhärtig mot dem

lightbulbLåt en elev läsa 3 Nephi 17:5–15. Be eleverna nämna egenskaper som utmärkte Herren när han umgicks med folket. Skriv upp deras svar på tavlan. Här följer några tänkbara svar:

  1. Han hyser medlidande (se vers 6).

  2. Han är barmhärtig (se vers 7).

  3. Han märker våra behov (se vers 8).

  4. Han är mäktig (se vers 9).

  5. Han älskar små barn (se vers 11).

  6. Han avskyr synd (se vers 14).

  7. Han bad till Fadern (se vers 15).

Läs följande uttalande av president Ezra Taft Benson (1899–1994), kyrkans trettonde president:

”Den människa är lyckligast och mest välsignad som lever så nära Kristus som möjligt. Detta har ingenting att göra med jordisk rikedom, makt eller anseende. Det enda verkliga provet på vår storhet och sällhet ligger i hur väl vi lyckas efterlikna Mästaren Jesus Kristus” (”Jesus Kristus — gåvor och förväntningar”, Nordstjärnan, dec. 1987, s. 3).

Låt en elev läsa verserna 16–25 medan de andra eleverna tyst för sig själva begrundar de heliga händelser som beskrivs där. Be dem föreställa sig hur det kunde ha varit att vara närvarande vid Frälsarens besök. Överväg därefter att använda några av eller samtliga följande frågor till att leda en diskussion:

  • Hur tror ni att ni skulle ha känt er om ni hade bevittnat de här händelserna?

  • Hur skulle ni troligtvis ha påverkats av det?

  • Vilken av händelserna skulle ha gjort störst intryck på er? Varför?

För att framhålla Frälsarens kärlek till små barn ber du eleverna läsa Matteus 19:13–14.

  • Vad kan vi lära oss av Frälsarens sätt att bemöta små barn?

Låt eleverna delge sina tankar eller känslor i fråga om den här skildringen.

Du kan använda dig av följande nutida exempel på kärlek till små barn som återgavs av äldste Eduardo Ayala i de sjuttios kvorum:

”Ett av de största uttrycken för kärlek till barn som jag någonsin sett inträffade när jag var stavspresident i Chile. President Spencer W. Kimball besökte Chile för att närvara vid en områdeskonferens. Kyrkans medlemmar från fyra länder församlades på ett stadion som rymde ungefär femton tusen åskådare. Vi frågade president Kimball vad han skulle vilja göra efter konferensen. Med tårar i ögonen sade han: ’Jag skulle vilja träffa barnen.’ En av prästadömsledarna talade i mikrofonen och sade att president Kimball skulle vilja skaka hand med eller välsigna vart och ett av barnen i stadion. Människorna var förbluffade — det blev tyst. President Kimball hälsade på omkring två tusen barn ett efter ett och grät när han skakade hand med dem eller kysste dem eller lade händerna på deras huvuden och välsignade dem. Barnen var mycket vördnadsfulla och tittade på honom och grät också. Han sade att han aldrig känt en sådan ande i hela sitt liv. Det var ett fantastiskt ögonblick för alla kyrkans medlemmar där” (Janet Peterson och Eduardo Ayala, ”Friend to Friend”, Friend, mars 1996, s. 6–7).