Lektion 34: Läran och förbunden 28

Lektion 34

Läran och förbunden 28

Inledning

År 1830 ställdes profeten Joseph Smith inför en utmaning eftersom kyrkans medlemmar inte förstod uppenbarelsens ordning i kyrkan. Hiram Page påstod sig få uppenbarelser för kyrkan med hjälp av en speciell sten och vissa medlemmar i kyrkan, bland dem Oliver Cowdery, trodde honom. Kort före en konferens i kyrkan som hölls den 26 september 1830 uppenbarade Herren sanningar som hjälpte Oliver Cowdery och andra att förstå uppenbarelsens ordning i kyrkan.

Lektionsförslag

Läran och förbunden 28:1–7

Herren förkunnar att kyrkans president är den ende som kan få uppenbarelse om hur kyrkan ska styras

Skriv imitation på tavlan.

Vilka exempel finns det på sådant som bara är imitationer? (Som en del av den här diskussionen kan du visa upp ett exempel på ett föremål som är en imitation, som en kopia av ett konstverk, leksakspengar eller en plastfrukt.)
Hur kan det vara till skada att missta en imitation för något som är äkta?

Be en elev läsa upp följande varning från äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum:

”Djävulen är alla lögners fader och han verkar alltid ivrigt för att förhindra Guds verk genom listiga imitationer” (”Två kommunikationslinjer”, Liahona, nov. 2010, s. 84).

Be en elev läsa upp kapitelöverskriften till Läran och förbunden 28. Be klassen följa med och titta efter en imitation som Satan använde för att bedra vissa medlemmar i den tidiga kyrkan.

Vilken imitation använde Satan för att bedra medlemmar i kyrkan? (Om eleverna inte själva nämner den, poängterar du likheten mellan Hirams sten och urim och tummim som Joseph ibland använde.)

Förklara att en del medlemmar i kyrkan trodde på de falska uppenbarelserna Satan gav Hiram Page. Uppmana eleverna, när de studerar och diskuterar uppenbarelsen i Läran och förbunden 28, att titta efter sanningar som kan hjälpa dem undvika att bli bedragna av Satans imitationer. Låt eleverna veta att du kommer att skriva upp de här sanningarna på tavlan allteftersom de hittar dem under lektionen. Du kan föreslå att eleverna antecknar de här sanningarna i marginalen i sina skrifter.

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 28:1–4 och be klassen ta reda på hur Oliver Cowderys ansvar i kyrkan skilde sig från Joseph Smiths ansvar.

Hur skilde sig Oliver Cowderys ansvar från Joseph Smiths? (Joseph ansvarade för att ta emot befallningar och uppenbarelser för kyrkan. Oliver hade ansvaret att undervisa genom Hjälparen om befallningarna och uppenbarelserna som Joseph fick.)
Vilken viktig sanning om kyrkans president lär vi oss av Läran och förbunden 28:2? (Eleverna bör lyfta fram följande lärosats: Kyrkans president är den ende som kan få uppenbarelse för hela kyrkan. Skriv det här påståendet på tavlan.)
Hur kan vår kunskap om den här sanningen hjälpa oss att inte bli bedragna?

Allteftersom eleverna samtalar om de här frågorna kan du försäkra dem att vi alltid kan lita på kyrkans presidents lärdomar och råd eftersom Herren aldrig kommer att låta presidenten vilseleda oss. (Notera att det här löftet finns i ett uttalande av president Wilford Woodruff. Uttalandet finns i Läran och förbunden i tilläggsmaterialet efter Officiellt tillkännagivande – 1.)

Förklara att Oliver Cowdery, inte långt innan Herren uppenbarade de sanningar som nu finns i Läran och förbunden 28, gjorde något som visade att han ännu inte riktigt förstod skillnaderna mellan sina ansvar i kyrkan och Joseph Smiths ansvar som kyrkans president. Be en elev läsa upp följande stycke:

Joseph Smith bodde i Harmony i Pennsylvania när han fick ett brev från Oliver Cowdery, som var i Fayette i New York, ungefär 16 mil bort. Oliver sa att han hade upptäckt ett fel i den uppenbarelse som i dag kallas Läran och förbunden 20. Oliver skrev: ”Jag befaller dig i Guds namn att ta bort de orden”. Joseph reste till Fayette och fick veta att familjen Whitmer höll med Oliver om det förmodade felet i uppenbarelsen. Joseph skrev: ”Det var inte utan både ansträngning och ihärdighet som jag kunde förmå någon av dem att resonera lugnt i frågan.” Så småningom ”lyckades [profeten] inte bara få familjen Whitmer, utan … också Oliver Cowdery att inse att de hade haft fel” (Histories, Volume 1: 1832–1844, vol. 1 i serien Histories i The Joseph Smith Papers [2012], s. 426; se även s. 424–425).

Be eleverna tyst läsa Läran och förbunden 28:6–7 och titta efter Herrens undervisning till Oliver Cowdery.

Vad lärde Herren Oliver Cowdery? (När eleverna svarat skriver du följande lärosats på tavlan: I Jesu Kristi kyrka kan man inte få uppenbarelse för att styra någon som presiderar över en.)
Vilket samband har den här sanningen med berättelsen vi just läste?
Hur kan den här sanningen vara till hjälp för oss i vår tid?

Läran och förbunden 28:8–10

Herren kallar Oliver Cowdery att predika evangeliet för lamaniterna

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 28:8–10 och fråga klassen vad Herren kallade Oliver Cowdery att göra.

Vad kallade Herren Oliver att göra? (Predika evangeliet bland lamaniterna.)
Vad lär vi oss om personlig uppenbarelse i Läran och förbunden 28:8? (När eleverna svarat skriver du följande princip på tavlan: Vi kan få uppenbarelse för egen nytta och för att hjälpa oss i de ämbeten och uppgifter vi tilldelats.)

För att hjälpa eleverna förstå den här principen, ber du en elev läsa upp följande uttalande av president Boyd K. Packer i de tolv apostlarnas kvorum:

”Vi är berättigade till personlig uppenbarelse. Vi kommer emellertid inte att få uppenbarelser för vad andra ska göra om vi inte avskiljs till ett presiderande ämbete. …

En ovanlig andlig upplevelse ska inte betraktas som en personlig kallelse att leda andra. Det är min övertygelse att upplevelser av särskild, helig natur är personliga och ska hållas inom en själv” (”Uppenbarelse i en föränderlig värld”, Nordstjärnan, jan. 1990, s. 13, 14).

Skriv före lektionen ned följande roller och ämbeten på olika lappar: förälder, generalauktoritet, biskop, missionär, söndagsskollärare, klasspresident i Unga Kvinnor, hemlärare, besökslärare. Lägg lapparna i en behållare.

Be eleverna dra varsin lapp ur behållaren och läsa dem för klassen en i taget. Allteftersom varje lapp blir uppläst, ber du eleverna föreslå vilka slags uppenbarelser den enskilde kan få som hjälp att fullgöra den rollen eller det ämbetet.

Du kan be eleverna berätta om upplevelser de haft av att få uppenbarelse för en uppgift eller ett ansvar de haft. Du kan även själv berätta om en upplevelse där du fick uppenbarelse som hjälpte dig i ett ämbete eller en uppgift. Påminn eleverna om att vissa upplevelser är för heliga eller personliga för att dela med sig av.

Uppmana eleverna att be om uppenbarelser som kan hjälpa dem i deras liv och i deras ämbeten och uppgifter i kyrkan. Uppmana dem även att be för att kyrkans ledare ska välsignas med hälsa och trygghet och med den inspiration de behöver för att fullgöra sina ansvar.

Läran och förbunden 28:11–16

Herren säger åt Oliver Cowdery att tillrättavisa Hiram Page och skapa ordning i kyrkan

Påminn eleverna om de falska uppenbarelser som Hiram Page framlade för en del medlemmar i kyrkan. Be eleverna tyst läsa Läran och förbunden 28:11–14 för att se vad Herren sa åt Oliver Cowdery att göra för att lösa det här problemet.

Vad befallde Herren Oliver att göra för att lösa problemet med Hiram Page?
Vad lär vi oss i de här verserna om kyrkans ledares ansvar? (Eleverna kan lyfta fram flera olika principer, men se till att följande betonas: Kyrkans ledare har ett ansvar att tillrättavisa dem som förleder andra. Skriv den här principen på tavlan.)
Vad lär vi oss av Läran och förbunden 28:13 om hur Herren leder sin kyrka? (Eleverna använder kanske andra ord, men se till att de lyfter fram följande princip: I Jesu Kristi kyrka måste allting ske med ordning. Skriv den här principen på tavlan.)

Förklara att ett sätt varpå vi gör saker ”med ordning och genom allmänt bifall” är att offentligt inrösta enskilda personer i deras ämbeten i kyrkan.

Varför tror ni det är viktigt att enskilda officiellt inröstas i sina ämbeten?

För att hjälpa klassen förstå hur allmänt bifall skapar ordning och trygghet i kyrkan, ber du en elev läsa upp följande uttalande av president Packer:

”Uppenbarelse till kyrkan kommer till dem som vederbörligen har kallats, inröstats, ordinerats och avskilts. En biskop, t ex, får inte uppenbarelser om en grannförsamling, därför att det inte ingår i hans ansvarsområde.

Ibland händer det att någon hävdar att de fått auktoritet att undervisa och välsigna utan att ha blivit kallad eller avskild. …

Det är orsaken till varför inröstningsproceduren skyddas så omsorgsfullt i kyrkan – så att alla kan veta vem som har auktoritet att undervisa och välsigna” (”Uppenbarelse i en föränderlig värld”, s. 13, 14).

Varför röstar vi in dem som får ämbeten i kyrkan enligt president Packer?
Vad bör vi göra för att verkligen stödja personer i deras ämbeten efter att vi räckt upp handen för att visa att vi stödjer dem?

För att hjälpa eleverna tillämpa principerna de lärt sig under dagens lektion läser du upp följande situationer och frågar dem hur de skulle reagera på varje situation:

Du får ett elektroniskt meddelande som utger sig för att vara ny uppenbarelse. Det innehåller lärdomar som inte stämmer överens med skrifterna eller de levande profeternas ord.
Du märker att en medlem i din församling påstår något som inte stämmer med kyrkans lära när hon bär sitt vittnesbörd under ett sakramentsmöte. Du är orolig över det skadliga inflytande som budskapet kan ha på andra om budskapet misstas för sanning. Vem bör rätta medlemmen som förmedlade något som inte var sant?

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 28:15–16 och be klassen titta efter Herrens avslutande råd till Oliver Cowdery i den här uppenbarelsen.

Förklara att Joseph Smith, efter att ha fått den här uppenbarelsen, kallade till en konferens och upprättade ordning i kyrkan. Under konferensen ”tog broder Page, liksom alla i kyrkan som närvarade, avstånd från stenen i fråga och allt som hade med den att göra” (Histories, Volume 1: 1832–1844, s. 452). Avsluta lektionen genom att vittna om de sanningar ni tagit upp och om hur viktiga de är för att vi inte ska bli vilseledda.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Läran och förbunden 28:1–4. Oliver Cowderys ansvar

Herren gav Oliver Cowdery ansvar utöver dem som räknas upp i Läran och förbunden 28:1–4. Oliver Cowdery och Joseph Smith innehade nycklarna till gåvan att översätta Mormons bok (se L&F 6:25–28). Oliver tjänade även som ”en Jesu Kristi apostel” och ”kyrkans andra äldste” (L&F 20:3).

Läran och förbunden 28:1–2, 8. Personlig uppenbarelse och uppenbarelse genom Herrens profet

I en uppenbarelse till profeten Joseph Smith sa Herren till Oliver Cowdery att endast kyrkans president kunde ”ta emot befallningar och uppenbarelser” för hela kyrkan (se L&F 28:1–2). Herren sa även att Oliver Cowdery skulle ”få uppenbarelser” för sina specifika ansvar (se L&F 28:8). Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum undervisade om balansen mellan personlig uppenbarelse och uppenbarelse genom prästadömsledare:

”Vår himmelske Fader har gett sina barn två kommunikationslinjer som leder till honom – vi kan kalla dem den personliga linjen och prästadömslinjen. Alla bör förstå och ledas av båda dessa ytterst nödvändiga kommunikationslinjer. …

För att den personliga linjen ska fungera till fullo kan den inte verka oberoende av prästadömslinjen. Den Helige Andens gåva – sättet som Gud kommunicerar med människan på – förlänas genom prästadömets myndighet under ledning av dem som innehar prästadömets nycklar. …

Tyvärr är det vanligt att personer som bryter mot Guds bud eller inte följer sina prästadömsledares råd tillkännager att Gud har uppenbarat för dem att de inte behöver lyda vissa bud eller följa vissa råd. Sådana personer kanske tar emot uppenbarelse eller inspiration, men den kommer inte från den källa de tror. Djävulen är alla lögners fader och han verkar alltid ivrigt för att förhindra Guds verk genom listiga imitationer” (”Två kommunikationslinjer”, Liahona, nov. 2010, s. 83, 84).

Läran och förbunden 28:2. Kyrkans presidents roll

President James E. Faust i första presidentskapet vittnade om att kyrkans president är den ende som kan få uppenbarelse för hela kyrkan. Han förklarade hur det bidrar till ordning och trygghet bland de sista dagars heliga:

”Dessutom har en del gjort anspråk på högre andliga gåvor eller högre andlig myndighet utanför kyrkans fastställda prästadömsauktoritet. De säger att de tror på evangeliets principer och förordningar och accepterar kyrkans president såsom rättmätig förvaltare av dessa, men de påstår sig ha en högre rang än presidenten. Detta sker ofta för att rättfärdiga en handling som inte stämmer överens med kyrkans lära. Det kan emellertid inte finnas någon högre rang, eftersom kyrkans president både innehar och använder alla Guds rikes nycklar på jorden. Herren har sagt om kyrkans president, ’att ingen annan skall utses att få [befallningar och uppenbarelser] utom genom honom’ [L&F 43:4]. …

Fortlöpande uppenbarelser och ledarskapet för kyrkan [kommer] genom kyrkans president, och han kommer aldrig att vilseleda de heliga” (”Den profetiska rösten”, Nordstjärnan, juli 1996, s. 5, 6).

Läran och förbunden 28:6. ”Du skall inte befalla honom som är ditt överhuvud”

Profeten Joseph Smith lärde att folk inte kan få uppenbarelser för att styra någon som presiderar över dem i kyrkan:

”Det är stridande mot Guds plan att någon medlem av kyrkan eller någon annan får instruktioner för dem som har högre myndighet än de själva” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph Smith [2007], s. 195).

Läran och förbunden 28:8–10. Lamaniterna

Termen lamaniter avser en grupp människor i Mormons bok varav många härstammade från Laman, Lehis äldste son. Att Herren använde ordet lamaniter i Läran och förbunden 28:9 tyder på att en del ättlingar till Lehi fanns bland indianerna, som vid den här tiden bodde på det som ansågs som Förenta Staternas västra gräns. I maj 1830 godkändes Indian Removal Bill av Förenta staternas senat. Den krävde att alla indianer skulle flytta till indianterritoriet väster om staten Missouri. Därför reste Oliver Cowdery och hans medhjälpare till västra Missouri ”vid gränsen till lamaniterna” (L&F 28:9) för att undervisa indianerna om evangeliet.

Mormons bok hävdar inte att indianer uteslutande härstammar från Lehis familj. President Anthony W. Ivins i första presidentskapet sa:

”Vi måste vara försiktiga när det gäller de slutsatser vi drar. Mormons bok redogör för tre olika folk … som kom från Gamla världen till den här kontinenten. Den säger inte att det inte fanns någon här före dem. Den säger inte att människor inte kom hit efteråt. Så om upptäckter görs som tyder på olikheter i etniskt ursprung, finns det en mycket enkel och förnuftig förklaring till det, eftersom vi tror att även andra folk kom till den här kontinenten” (i Conference Report, apr. 1929, s. 15).

Läran och förbunden 28:11. ”Det som han har skrivit från den stenen är inte av mig”

I nordvästra New York under tidigt 1800-tal trodde många att enskilda personer kunde få kunskap på övernaturlig väg genom redskap som till exempel en sten eller slagruta. Hiram Page påstod att ord brukade visa sig på stenen han hade. Han sa att efter att han läst upp orden och skrivit ned dem på papper, försvann orden från stenen och andra dök upp (se Documents: Volume 1: July 1828–June 1831, vol. 1 i serien Documents i The Joseph Smith Papers [2013], s. 184). Herren fördömde Hiram Pages falska uppenbarelser. Utöver urim och tummim kan Joseph ha använt en siarsten som han funnit i sin ungdom till att översätta en del av Mormons bok. Det finns flera teorier om hur profeten använde urim och tummim i översättningen av Mormons bok och om andra detaljer i översättningsprocessen, men äldste Neal A. Maxwell i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Vi känner helt enkelt inte till detaljerna” (”By the Gift and Power of God”, Ensign, jan. 1997, s. 39). En mycket viktig skillnad mellan Joseph Smith och Hiram Page är att Gud kallade Joseph Smith att utföra översättningsarbetet och ta emot uppenbarelse för kyrkan (se L&F 21:1–6). Men Herren sa klart och tydligt att Satan bedrog Hiram Page och dem som trodde på de ord han dikterade (se L&F 28:11).

President James E. Faust i första presidentskapet rådde oss att undvika aktiviteter som kan bjuda in Satans inflytande i våra liv:

”Satan är inte något upplyftande ämne. Jag betraktar honom som den store imitatören. …

Det är inte någon god vana att fängslas av Satan och hans mysterier. Inget gott kan komma av att man nalkas ondskan. Liksom när man leker med eld är det alltför lätt att bli bränd. … Den enda säkra vägen är att hålla sig långt borta från Satan och all hans onda verksamhet och hans gudlösa metoder. Djävulsdyrkan, avguderi, trolldom, häxeri, voodooism, besvärjelser, svart magi och alla andra former av besatthet ska undvikas som pesten” (”Krafterna som ska rädda oss”, Liahona, jan. 2007, s. 3).