Lektion 146: Succession i presidentskapet

Lektion 146

Succession i presidentskapet

Inledning

Efter profeten Joseph Smiths och hans bror Hyrums martyrdöd den 27 juni 1844, var en del människor förvirrade över vem som skulle leda Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Men före sin död hade profeten förberett den här överföringen av ledaskapet genom att förläna prästadömets alla nycklar och krafter till de tolv apostlarnas kvorum. När Brigham Young, som var president för de tolv apostlarnas kvorum, talade till de heliga den 8 augusti 1844 fick många av kyrkans medlemmar en andlig bekräftelse på att han var kallad och förberedd av Gud till att leda kyrkan.

Lektionsförslag

Efter Joseph och Hyrum Smiths martyrdöd gör en del personer anspråk på rätten att leda kyrkan

Skriv följande frågor på tavlan före lektionen:

Vem blir nästa president för kyrkan när den nuvarande presidenten dör? Hur väljs han?

Hur får kyrkans president den nödvändiga prästadömsmyndigheten att presidera över kyrkan?

Be eleverna fundera på hur de skulle besvara frågorna på tavlan. Uppmuntra dem att lyssna efter svar på de här frågorna i dag när de lär sig om den förändring av kyrkans ledarskap som skedde efter profeten Joseph Smiths och hans bror Hyrums död.

Förklara att de heliga kände djup sorg när Joseph och Hyrum Smith lidit martyrdöden. En del av dem var också förvirrade över vem som skulle leda kyrkan. Några av dem förstod att ledarskapet rättmätigt föll på de tolv apostlarna i frånvaro av kyrkans president. Men några få personer lade fram falska anspråk på att ha rätten att leda kyrkan. Bland dem var Sidney Rigdon och James Strang.

Be en elev läsa upp följande tre stycken. Be klassen lyssna efter varför Sidney Rigdon, som hade varit en framstående ledare i kyrkan i många år, ansåg att han skulle leda kyrkan.

”Sidney Rigdon, förste rådgivare i första presidentskapet, anlände [till Nauvoo] från Pittsburgh, Pennsylvania, den 3 augusti 1844. Under det år som föregick denna tidpunkt hade han handlat på ett sätt som gick stick i stäv med de råd profeten Joseph Smith hade gett, och han hade fjärmat sig från kyrkan. Han vägrade träffa de tre medlemmar av de tolv som redan befann sig i Nauvoo och talade i stället till en stor grupp heliga som samlats för att hålla sina söndagsmöten” (Vår arvedel: Kortfattade historik över Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga [2004], s. 66).

Sidney Rigdon kallade till ett särskilt möte som skulle hållas tisdagen den 6 augusti, så att medlemmarna kunde välja en väktare för kyrkan. Det tycktes som om Sidney Rigdon försökte hålla mötet så att kyrkans medlemmar skulle stadfästa hans position som väktare för kyrkan innan alla tolv apostlarna kunde komma tillbaka från sina missioner i östra Förenta staterna. En del ledare i kyrkan hade en känsla av att broder Rigdon försökte ”utnyttja de heligas situation” (History of the Church, 7:225). Som tur var, tack vare äldste Willard Richards och äldste Parley P. Pratts ansträngningar, flyttades mötet till torsdagen den 8 augusti 1844, när de flesta apostlarna hade återvänt till Nauvoo.

Sidney Rigdon hävdade att eftersom han tidigare hade kallats och ordinerats som talesman för Joseph Smith (se L&F 100:9), var det hans ansvar att ”se till att kyrkan leddes på rätt sätt” (History of the Church, 7:229). Han påstod också att han borde vara ”en väktare för folket” och att han genom att uppfylla detta ansvar gjorde det som Gud hade befallt honom att göra (se History of the Church, 7:230).

Om ni hade varit i Nauvoo vid den här tiden, vad skulle ni ha tyckt om Sidney Rigdons anspråk? Vad hade bekymrat er angående broder Rigdon?

Be en elev läsa upp följande stycke. Be klassen lyssna efter varför James Strang sa att han borde leda kyrkan.

James Strang, som hade döpts i februari 1844, undersökte en tänkbar plats för de heliga i Wisconsin under våren 1844. Efter martyrdöden hävdade James Strang att han hade fått ett brev av Joseph Smith där det stod att han blivit utsedd till Josephs efterträdare. James Strangs brev, som han visade för olika medlemmar i kyrkan, verkade ha Joseph Smiths underskrift. James Strang påstod att han var näste profet och tillkännagav sin ställning vid en konferens i kyrkan i Michigan den 5 augusti 1844.

Om ni hade varit tillsammans med de heliga i Michigan, vad tror ni hade varit övertygande med James Strangs påståenden? Vad hade bekymrat er angående de här påståendena?

Be en elev läsa upp följande fem stycken. Be klassen lyssna efter vad Brigham Young sa till de andra prästadömsledarna, bland andra medlemmarna i de tolv apostlarnas kvorum som var i Nauvoo, om vem som borde leda kyrkan:

Äldsterna John Taylor, Willard Richards och Parley P. Pratt var redan i Nauvoo när Sidney Rigdon anlände. De flesta av de övriga apostlarna, bland andra Brigham Young, återvände till Nauvoo på kvällen den 6 augusti 1844. Nästa dag, den 7 augusti, höll apostlarna rådslag hemma hos John Taylor. Senare den eftermiddagen träffades de tolv apostlarna, högrådet och högprästerna tillsammans. President Young bad Sidney Rigdon att framföra sitt budskap till de heliga. Sidney Rigdon förklarade djärvt att han hade fått en syn och att ingen kunde ersätta Joseph Smith som kyrkans president. Sedan föreslog han att han skulle utnämnas till väktare för folket.

Efter Sidney Rigdons anförande sa Brigham Young:

”Jag bryr mig inte om vem som leder kyrkan … men en sak måste jag veta och det är vad Gud har att säga om det. Jag har nycklarna och förmågan att få kännedom om Guds vilja i denna fråga. …

Joseph förlänade på våra huvuden [det vill säga de tolvs kvorum] alla de nycklar och krafter som tillhör apostlaskapet, vilka han själv hade innan han togs bort. …

Hur ofta har inte Joseph sagt till de tolv: ’Jag har lagt grunden och ni måste bygga på den, för på era skuldror vilar riket’” (History of the Church, 7:230).

Varför var Brigham Youngs vittnesbörd om prästadömets nycklar viktigt? (När eleverna har svarat skriver du följande sanning på tavlan: Apostlarna innehar alla de prästadömsnycklar som är nödvändiga för att presidera över kyrkan.)

Förklara att när en apostel ordineras får han alla nödvändiga prästadömsnycklar på jorden (se L&F 112:30–32), men myndigheten att utöva de nycklarna är begränsad till senioraposteln, kyrkans president.

Läs upp följande instruktion som profeten Joseph Smith gav till de tolv apostlarnas kvorum i januari 1836, mer än åtta år innan han dog:

”De tolv lyder inte under någon annan än första presidentskapet … ’och där jag inte är finns det inget första presidentskap över de tolv’” (History of the Church, 2:374).

Vad händer med första presidentskapet när kyrkans president dör enligt det här uttalandet? Vem leder kyrkan? (När eleverna har svarat skriver du följande lärosats på tavlan: När kyrkans president dör upplöses första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum blir det presiderande kvorumet.)

Förklara att när kyrkans president dör, tar rådgivarna i första presidentskapet sin plats igen som medlemmar i de tolv apostlarnas kvorum, utifrån sin senioritet i kvorumet. När kvorumet först organiserades 1835 avgjordes senioritetsordningen av ålder. Numera avgörs senioritetsordningen av det datum man blir medlem i de tolvs kvorum.

Be en elev läsa upp Läran och förbunden 124:127–128 och be klassen ta reda på vem som var seniorapostel och president för de tolv apostlarnas kvorum vid tiden för Joseph Smiths död. Be dem berätta vad de får veta.

Varför skulle ni vara villiga att följa Brigham Young efter profeten Joseph Smiths död, med tanke på vad ni har fått veta?

Fyll i resten av lärosatsen på tavlan genom att lägga till den understrukna delen: När kyrkans president dör upplöses första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum blir det presiderande kvorumet under ledning av senioraposteln.

Många heliga fick ett vittnesbörd om att Brigham Young skulle leda kyrkan

Förklara att de heliga i Nauvoo samlades klockan 10:00 den 8 augusti 1844 för att höra Sidney Rigdon göra sitt anspråk på att vara kyrkans väktare. Eftersom vinden blåste mot förhöjningen, tog Sidney Rigdon plats i en vagn bakom de församlade så att folket kunde höra hans röst bättre. De församlade vände sig om så att de kunde se Sidney Rigdon när han predikade. Han talade till de tusentals församlade heliga i en och en halv timme och förklarade varför han borde utses till kyrkans väktare. Många närvarande beskrev hans tal som oinspirerande.

President Brigham Young och andra ledare i kyrkan gick och satte sig på förhöjningen mitt emot Sidney Rigdon. Vinden hade då mojnat. När Sidney Rigdon var klar talade Brigham Young. Åhörarna vände sig om för att höra Brigham Young tala och vände ryggen åt vagnen med Sidney Rigdon. (Se George Q. Cannon, ”Discourse”, Deseret News, 21 feb. 1883, s. 67.) Brigham Young talade kortfattat och sa att han hade föredragit att få komma tillbaka till Nauvoo för att sörja profeten i stället för att behöva utse en ny ledare. Han utlyste ett möte för ledare och medlemmar som skulle hållas senare samma dag klockan 14:00. Flera av kyrkans medlemmar vittnade senare om att när Brigham Young talade, såg de hur hans utseende förändrades och hörde hur hans röst förändrades och han såg ut och lät som profeten Joseph Smith. Den här mirakulösa händelsen hjälpte många av de heliga att få veta att Herren ville att Brigham Young skulle leda kyrkan.

Be en elev läsa upp följande exempel på vad många av de heliga såg och hörde:

Benjamin F. Johnson berättade: ”Så fort som han [Brigham Young] började tala reste jag mig hastigt upp, för in i minsta detalj var det Josephs röst och hans person – i hans uttryck, attityd, klädsel och till utseendet var det Joseph själv, personifierad, och på ett ögonblick visste jag att Josephs ande och mantel hade fallit på honom” (se My Life’s Review, s. 104, citerad i Kyrkans historia i tidernas fullbordan, 2 uppl. [Kyrkans utbildningsverksamhet, elevens studievägledning, 2002], s. 291).

William C. Staines beskrev Brigham Young som att han talade ”med en röst som liknade profeten Josephs röst. Jag trodde att det var han och det gjorde också tusentals andra som hörde den” (History of the Church, 7:236).

Wilford Woodruff skrev: ”Om jag inte hade sett honom med mina egna ögon så hade inte någon kunnat övertyga mig om att det inte var Joseph Smith, och var och en kan vittna om detta som var bekant med dessa två män” (i History of the Church, 7:236).

Förklara att under mötet som hölls klockan 14:00 senare samma dag, talade Brigham Young och andra medlemmar i de tolv apostlarnas kvorum. Många andra kommenterade att Brigham Young såg ut och lät som Joseph Smith när han talade den eftermiddagen. George Q. Cannon, som då var 17 år, berättade: ”Det var Josephs egen röst. … I folkets ögon tycktes det som om Joseph själv stod framför dem” (History of the Church 7:236; se även Edward William Tullidge, Life of Brigham Young [1877], s. 115). Utöver detta underverk kände många heliga den Helige Anden vittna för dem att Brigham Young och de tolvs kvorum var kallade av Gud att leda kyrkan. I slutet av mötet röstade de heliga i Nauvoo enhälligt för att stödja de tolv apostlarnas kvorum, med Brigham Young i ledningen, som ledare för kyrkan. Men i slutändan valde inte alla kyrkans medlemmar att följa apostlarna. Några valde i stället att följa personer som Sidney Rigdon och James Strang, som startade egna kyrkor.

Hur välsignade Herren de heliga med insikten om vem han hade utsett till att leda kyrkan?
Hur kan vi veta att kyrkans ledare i dag har kallats av Gud? (När eleverna har svarat skriver du följande princip på tavlan: Genom den Helige Anden kan vi få en bekräftelse på att de som leder kyrkan har kallats av Gud.)
Varför tror ni det är viktigt att få ett vittnesbörd om att våra ledare i kyrkan har kallats av Gud?
Hur har ni fått en bekräftelse på att en ledare i kyrkan var kallad av Gud? Vad gjorde ni för att få den bekräftelsen?

Förklara att när Joseph Smith dog kunde senioraposteln (Brigham Young) direkt använda alla prästadömets nycklar. Han hade rätten att få uppenbarelse om när första presidentskapet skulle organiseras. 1847 – mer än två år efter martyrdöden – blev Brigham Young inspirerad till att omorganisera första presidentskapet i stället för att leda kyrkan som president för de tolv apostlarnas kvorum.

Visa bilder på det nuvarande första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum. För att ge eleverna tillfälle att sammanfatta vad de har lärt sig, ber du dem förklara vad som händer med första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum när kyrkans president dör. Be dem också nämna vem som skulle bli kyrkans president eller seniorapostel om kyrkans nuvarande president skulle dö i dag.

Du kan avsluta lektionen med att vittna om att samma prästadömsnycklar och makt som Joseph Smith förlänade Brigham Young och medlemmarna i de tolv apostlarnas kvorum innehas i dag av kyrkans president, hans rådgivare i första presidentskapet och medlemmarna i de tolv apostlarnas kvorum. Du kan också berätta om hur du fick ditt vittnesbörd om att kyrkans ledare har kallats av Gud. Uppmana eleverna att under bön försöka få eller stärka sina vittnesbörd om sanningarna de samtalat om i dag.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Kronologisk översikt över successionen i presidentskapet efter Joseph Smiths martyrdöd

Datum
27 juni 1844	Joseph och Hyrum Smith lider martyrdöden.
29 juni 1844	Offentlig visning av Joseph och Hyrum Smiths kroppar.
27 juni – 7 juli 1844	Willard Richards och den skadade John Taylor är de enda apostlarna i Nauvoo.
8 juli 1844	Parley P. Pratt återvänder till Nauvoo och hjälper Willard Richards och John Taylor att hålla ordning i kyrkan.
3 augusti 1844	Sidney Rigdon kommer till Nauvoo från Pittsburgh, Pennsylvania.
4 augusti 1844	Sidney Rigdon berättar för en grupp heliga att han bör bli kyrkans väktare och vill ha ett särskilt möte den 6 augusti för att stadfästa utnämningen. Mötet hålls dock torsdagen den 8 augusti.
6 augusti 1844	De flesta av de övriga apostlarna, bland andra Brigham Young, återvänder till Nauvoo från sina missioner.
7 augusti 1844	På morgonen träffas apostlarna i den skadade John Taylors hem. På ett eftermiddagsmöte för apostlarna, högrådet och högprästerna hävdar Sidney Rigdon återigen att han bör bli kyrkans väktare. Brigham Young förkunnar att han [Brigham Young] innehar nycklarna och vill följa Herrens vilja i frågan.
8 augusti 1844	Under ett möte klockan 10:00 talar Sidney Rigdon under en och en halv timme till tusentals församlade heliga och förklarar varför han bör bli kyrkans väktare. Brigham Young talar också och ber de heliga samlas igen för ett möte klockan 14:00. Under båda mötena upplever många heliga att Brigham Young ser ut som och låter som Joseph Smith. Under mötet klockan 14:00 understödjer de heliga Brigham Young och de tolv apostlarna som kyrkans ledare. Flera av kyrkans medlemmar ser hur profeten Joseph Smiths mantel faller på Brigham Young, som för tillfället ser ut och låter som Joseph Smith.

Successionen i kyrkans presidentskap har fastställts av Herren

Successionen i kyrkans presidentskap har fastställts av Herren. Kyrkan står aldrig utan inspirerat ledarskap och det finns ingen anledning till spekulation eller kontrovers om vem som ska bli kyrkans näste president.

President Ezra Taft Benson lärde: ”Gud vet allting, änden från begynnelsen, och ingen man blir president för Jesu Kristi Kyrka av en slump, ej heller förblir det av en tillfällighet, eller kallas hem av en ren händelse” (”Jesus Christ – Gifts and Expectations”, New Era, maj 1975, s. 16–17).

Joseph Smiths förläning av rikets nycklar till de tolv apostlarnas kvorum

Wilford Woodruff, som var medlem av de tolv apostlarnas kvorum, skrev ner vad som hände i mars 1844 innan Joseph Smith blev mördad:

”Han stod i ungefär tre timmar i ett rum när han höll detta sista tal för oss. Rummet var fyllt av en förtärande eld. Hans ansikte var klart som bärnsten, hans ord var som intensiva blixtar för oss. De genomträngde varje del av vår kropp från hjässan till fotabjället. Han sa: ’Bröder, Herren den Allsmäktige har på mitt huvud beseglat varje prästadöme, varje nyckel, varje kraft, varje princip som tillhör denna tidernas fullhets utdelning, och för uppbyggandet av Guds rike. Jag har beseglat på era huvuden alla dessa principer, prästadömen, apostlaskap och nycklar till Guds rike, och nu måste ni räta på era ryggar och bära detta rike vidare, för annars blir ni fördömda’” (Kyrkans presidenters lärdomar: Wilford Woodruff [2005], XXXII).