I mars 1831, nästan ett år efter att kyrkan organiserades, påminde Herren de heliga om att kyrkans möten skulle ledas av den Helige Anden. I samma uppenbarelse betonade han att människor som inte är medlemmar i kyrkan inte får drivas bort från de offentliga mötena. Förutom att rätta till kutymen att exkludera icke-troende från mötena, undervisade Herren om Andens gåvor.
Låt eleverna föreställa sig att de ansvarar för planeringen av ett sakramentsmöte.
Hur vet ni vad som ska tas med på mötet? Hur väljer ni musik och bestämmer vilka som ska tala?
Be en elev läsa Läran och förbunden 46:1–2. Be klassen följa med i texten och se vilka instruktioner Herren gav om hur kyrkans möten ska ledas. Du kan påpeka att det i ansvaret att leda möten ingår ansvaret att förbereda sig för dem. Be eleverna berätta vad de hittar. Deras svar kan variera men bör uttrycka följande princip: Kyrkans ledare ska ledas av den Helige Anden när de leder mötena.
När har ni känt att ledarna har blivit ledda av den Helige Anden på ett möte?
Hur kan alla medlemmar i kyrkan bjuda in den Helige Andens inflytande till kyrkans möten?
Be eleverna skriva ner ett sätt som de ska förbättra sitt deltagande i kyrkans möten på i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.
Skriv följande på tavlan: Besökare är välkomna. Be eleverna nämna olika platser där de har sett den här meningen. Fråga om de har sett den utanför kyrkans möteshus. Be en elev läsa upp kapitelöverskriften till Läran och förbunden 46. Be klassen följa med i skrifterna och se vilka de första heliga tillät vid sina möten. Be dem berätta vad de hittar. Be dem sedan tyst läsa Läran och förbunden 46:3–6 och leta efter ord som rättade till den här tidiga ovanan.
Vilka sanningar lär vi av de här verserna om hur Herren vill att vi ska behandla andra? (Eleverna bör urskilja följande princip: Herren har befallt att vi ska välkomna alla människor till våra offentliga möten.)
Hur kan vi få andra att veta att de är välkomna på våra möten i kyrkan?
Ge följande exempel för att hjälpa eleverna fördjupa sin insikt om den här sanningen:
En ung medlem i kyrkan besöker en ny församling med sin familj för första gången. Efter sakramentsmötet hälsar en medlem i församlingen på familjen och visar dem var söndagsskolan är. Han tar den unga kvinnan till klassen och presenterar henne för läraren. De unga männen och kvinnorna i klassen hälsar kort på henne och sedan fortsätter de att umgås med varandra och ignorerar henne.
Hur skulle den här situationen se ut om medlemmarna i söndagsskoleklassen följde principerna i Läran och förbunden 46:3–6?
Uppmuntra eleverna att välkomna dem som besöker kyrkans möten, lektioner och aktiviteter.
Påminn eleverna om att Joseph Smith anslöt sig till de heliga i Kirtland i februari 1831 (se lektion 50 i den här boken). När han kom fram upptäckte han att de här medlemmarna i kyrkan hade infört en del felaktiga sedvänjor. En felaktig sedvänja var att exkludera människor från kyrkans möten, som det förklarades tidigare i lektionen. En annan felaktig sedvänja var att en del medlemmar betedde sig märkligt när de deltog i kyrkans möten. De påstod att deras handlingar var inspirerade av den Helige Anden. En del medlemmar trodde dem och andra kände att deras beteende inte var av Gud. I uppenbarelsen i Läran och förbunden 46 undervisade Herren om principer som skulle hjälpa de heliga undvika att bli vilseledda och som skulle hjälpa dem förstå Andens sanna gåvor.
Vad innebär det att bli vilseledd? (Att bli lurad till att tro något som inte är sant.) Har ni någon gång blivit vilseledda?
Be eleverna tyst läsa Läran och förbunden 46:7–8 och se vad Herren rådde sitt folk att göra för att undvika bli vilseledda. Du kan föreslå att eleverna markerar vad de hittar.
Vad lär de här verserna om att undvika att bli vilseledd? (Hjälp eleverna urskilja följande princip: Ett sätt att undvika bli vilseledd är att i största helighet följa den Helige Andens vägledning.)
Vad ska vi uppriktigt söka efter, enligt vers 8? (De bästa gåvorna.)
Skriv följande på tavlan: Om vi uppriktigt söker efter de bästa gåvorna så …
Be eleverna vara uppmärksamma på välsignelser som kommer om de söker Andens gåvor när de deltar i följande aktivitet. Du kan förklara att Andens gåvor är ”välsignelser eller förmågor som getts genom den Helige Andens makt. Gud ger åtminstone en av dessa gåvor till varje trofast medlem i kyrkan” (Stå fast i din tro: Liten uppslagsbok om evangeliet [2004], s. 6).
Före lektionen skriver du siffrorna 13 till 25 samt 27 här och där på ett papper. Klipp sedan pappret i fjorton pusselbitar med en siffra på varje pusselbit.
Dela ut pusselbitarna till eleverna. Beroende på klassens storlek kan du behöva ge en pusselbit var till små grupper eller ge mer än en pusselbit till några elever. Be klassen samarbeta för att sätta ihop pusslet.
Varför är varje del viktig i ett pussel?
Be en elev läsa upp Läran och förbunden 46:8–12, 26. Be klassen följa med i texten och hitta syftet med de gåvor som Gud ger oss.
Vad ska Andens gåvor användas till? (”Till nytta för Guds barn.”)
Vilka har Andens gåvor getts till enligt vers 9? (Till dem som älskar Gud och håller alla hans bud och som ”strävar efter att så göra”.)
Hur många av oss har fått en Andens gåva enligt vers 11?
Hur skulle ni avsluta meningen på tavlan med tanke på vad ni har läst i de här verserna? (Även om eleverna kanske använder andra ord bör deras svar uttrycka följande princip: Om vi uppriktigt söker efter de bästa gåvorna så ger Gud oss dem till nytta för andra. Du skulle kunna föreslå att eleverna markerar de ord i skrifterna som undervisar om den här sanningen.)
Rikta elevernas uppmärksamhet på pusslet de satt ihop. Påminn dem om hur viktig varje del är i pusslet.
Varför är varje medlem viktig i Herrens kyrka? (Var och en har en gåva som kan vara till nytta för andra.)
Ta isär pusslet och ger tillbaka bitarna till eleverna. Förklara att siffrorna på bitarna föreställer verser i Läran och förbunden 46 och att varje vers nämner en andegåva. Be eleverna läsa upp verserna som motsvarar siffrorna de fått.
Efter varje vers ber du eleverna ge förslag på en situation där den gåvan skulle vara till nytta för Guds barn. Eleverna kan ha svårt att förstå en del av gåvorna. Följande förklaringar om några av gåvorna kan hjälpa dig leda diskussionen:
Gåvan att förstå de olika sätten att tjäna visar sig ofta i ledare som ser hur andras gåvor kan komma till nytta i olika kall att tjäna.
Gåvan att känna till de olika slagen av kraftgärningar visar sig i en persons förmåga att se skillnaden mellan den Helige Andens äkta gåvor eller maningar och falska andar, läror eller befallningar.
Gåvan av visdomens ord syftar inte på befallningen vi känner som Visdomsordet. I stället syftar den på välsignelsen av visdom som kommer till dem som ”ber till Gud, som ger åt alla villigt” (se Jak. 1:5).
Gåvan att urskilja andar gör det möjligt för en person att inse eller förstå andras verkliga avsikter och dolda motiv. Den gåvan hjälper en person att upptäcka dold ondska och att se det goda hos andra.
Gåvan att tala tungomål och gåvan att uttyda tungomål visar sig vanligen i missionärer som kan lära sig tala och förstå språk snabbt. De här gåvorna kan också vara till glädje för människor som behöver övervinna språkbarriärer för att kunna lära sig och undervisa om evangeliet
Varför bör vi söka efter andliga gåvor? Vad kan vi göra för att söka efter dem? (Det kan vara till hjälp att påpeka att Herren kan avslöja andliga gåvor genom patriarkaliska välsignelser eller prästadömsvälsignelser.)
När har ni sett någon få en andlig gåva till nytta för andra?
Be eleverna söka i Läran och förbunden 46:30–33 på egen hand och hitta fyra saker vi ska göra när vi använder våra andliga gåvor. (I svaren kan ingå att vi bör be att Guds vilja ska ske, handla i Jesu Kristi namn, tacka för de välsignelser vi får och utöva dygd och helighet.)
Uttryck tacksamhet för Andens gåvor och för deras inflytande i ditt liv. Ge eleverna tillfälle att göra detsamma. Vittna om Herrens önskan att låta all människor veta att de är välkomna och behövda i hans kyrka.
Äldste L. Tom Perry i de tolv apostlarnas kvorum lärde:
Bild
Äldste L. Tom Perry
”Vår gemenskap av heliga är inte till för att utestänga utan för att innefatta och vi har apostlarna och profeterna till grund och Jesus Kristus själv till hörnsten. Kyrkan är öppen för alla som älskar, förstår och har medlidande med vår himmelske Faders barn” (”Vi bygger en gemenskap av heliga” Liahona, juli 2001, s. 44).
Äldste Orson Pratt i de tolv apostlarnas kvorum lärde:
Bild
Äldste Orson Pratt
”Närhelst den Helige Anden tar sin boning i en person så renar, helgar och rentvår den honom, i den mån han underkastar sig dess inflytande. Dessutom ger den honom en gåva som ska vara till nytta för honom själv och för andra. Ingen som har blivit född av Anden och som förblir tillräckligt trofast lämnas utan en andlig gåva. …
Varje medlem får inte alla dessa gåvor, utan de fördelas på hela kyrkan enligt Andens vilja och visdom. … Några kan ha förlänats alla dessa gåvor så att de förstår dem alla och är beredda att upptäcka varje falsk gåva och att presidera över hela kyrkan till allas nytta. De här andliga gåvorna fördelas bland kyrkans medlemmar enligt deras trofasthet, omständigheter, naturliga förmågor, plikter och kallelser, så att alla på rätt sätt kan bli undervisade, styrkta, fullkomnade och frälsta” (Masterful Discourses and Writings of Orson Pratt, sammanst. av N. B. Lundwall [1946], s. 539–541). (Se även Doctrine and Covenants Student Manual, 2:a uppl. [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2001], s. 100.)
”Andliga gåvor är oändliga i antal och slag. De som räknas upp i det uppenbarade ordet är endast exempel på det gränslösa utgjutandet av gudomlig nåd som en nåderik Gud ger dem som älskar och tjänar honom” (A New Witness for the Articles of Faith [1985] s. 371).
Äldste Marvin J. Ashton i de tolv apostlarnas kvorum sa:
Bild
Äldste Marvin J. Ashton
”Låt mig slumpmässigt få välja ut några gåvor som inte alltid är så uppenbara eller anmärkningsvärda, men mycket viktiga. …
Gåvan att fråga; gåvan att lyssna; gåvan att höra och använda en mild och stilla röst; gåvan att kunna gråta; gåvan att undvika stridigheter; gåvan att vara trevlig; gåvan att undvika tomma upprepningar; gåvan att söka det som är rättfärdigt; gåvan att inte döma; gåvan att be Gud om vägledning; gåvan att vara lärjunge; gåvan att hysa omsorg; gåvan att kunna begrunda; gåvan att hålla bön; gåvan att bära ett mäktigt vittnesbörd och gåvan att ta emot den Helige Anden” (se ”Gåvorna äro många”, Nordstjärnan, jan. 1988, s. 17).