Seminarier och institut
Lektion 106: Läran och förbunden 101:43–101


Lektion 106

Läran och förbunden 101:43–101

Inledning

Den 16 och 17 december 1833, mottog profeten Joseph Smith en uppenbarelse om de heliga i Missouri som hade lämnat sina hem för att undkomma förföljelser. Många av dessa heliga hade tvingats lämna alla sina ägodelar bakom sig. Den uppenbarelse som profeten tog emot och som finns i Läran och förbunden 101, kommer att tas upp under tre lektioner i den här handledningen. Den här tredje lektionen innehåller liknelsen om adelsmannen och olivträden, som undervisar om hans vilja angående Sions återlösning. Den innehåller också Herrens förmaning om att de heliga ska fortsätta samlas (med en hänvisning till hans liknelse om vetet och ogräset) och söka gottgörelse för de brott som de utsatts för (med en hänvisning till hans liknelse om kvinnan och den orättfärdige domaren).

Lektionsförslag

Läran och förbunden 101:43–62

Herren ger liknelsen om adelsmannen och olivträden

Skriv Liknelsen om … på tavlan.

Förklara att en liknelse är ”en enkel berättelse som används för att illustrera en andlig sanning eller princip. En liknelse går ut på att man jämför en vardaglig sak eller händelse med en sanning” (Handledning för skriftstudier, ”Liknelse”, scriptures.lds.org).

Be klassen nämna några av de liknelser som Frälsaren undervisade i under sin jordiska verksamhet. Eleverna kan till exempel nämna liknelsen om den barmhärtige samariten eller liknelsen om de tio jungfrurna.

Förklara att under dagens lektion ska eleverna diskutera en liknelse som Frälsaren gav genom Joseph Smith. Avsluta meningen på tavlan så att det står Liknelsen om adelsmannen och olivträden.

Be en elev läsa Läran och förbunden 101:43 för klassen. Be klassen att följa med i texten och söka efter det budskap som Herren säger att han vill framföra till sitt folk genom den här liknelsen. (Han ville att folket skulle förstå hans ”vilja rörande Sions återlösning.”) Be en elev läsa Läran och förbunden 101:44–45 och be klassen följa med i texten och vara särskilt uppmärksamma på liknelsens detaljer. För att vara säker på att eleverna förstår berättelsen, ställer du följande frågor:

  • Vad sa adelsmannen att hans tjänare skulle göra?

  • Varför ville adelsmannen ha väktare i sin vingård? Varför ville adelsmannen ha en väktare i tornet?

Be en elev läsa Läran och förbunden 101:46. Be klassen följa med i texten och se hur väl tjänarna följde adelsmannens instruktioner.

Be eleverna läsa Läran och förbunden 101:47–50 tyst för sig själva, och återigen söka efter hur pass väl tjänarna följde adelsmannens instruktioner.

  • Hur väl följde tjänarna instruktionerna?

  • Varför byggde tjänarna inte tornet?

Be en elev läsa Läran och förbunden 101:51. Be klassen lyssna efter vad som hände på grund av att tjänarna inte byggde tornet. Be dem berätta vad de hittat.

Läs Läran och förbunden 101:52–54 för eleverna. Be dem följa med i texten och se vad adelsmannen sa till tjänarna.

  • Varför var adelsmannen, enligt vers 54 upprörd över att tjänarna inte hade byggt ett torn?

  • Hur påminner händelserna som beskrivs i liknelsen om vad som hände de heliga i Missouri?

Som en del av diskussionen skulle du kunna påminna eleverna om att Herren, i en uppenbarelse som gavs i juli 1831, utsåg en plats för ett tempel i Missouri (se L&F 57). Den 3 augusti 1831 invigde Joseph Smith tempelområdet i Independence. Men de heliga gjorde ingenting för att bygga templet. Den 2 augusti 1833, befallde Herren återigen de heliga i Missouri att bygga ett tempel (se L&F 97).

  • Hur skulle tornet i liknelsen kunna jämföras med det tempel som de heliga inte hade byggt?

  • Vilka är några av principerna i liknelsen som vi kan tillämpa i våra liv? (Eftersom en liknelse kan ha mer än en innebörd, skulle eleverna kunna föreslå flera principer, bland annat följande: När vi lyder Herrens befallningar får vi styrka att motstå andliga och fysiska fiender. Profeterna är som väktare på tornet som varnar oss för kommande faror. Genom tempelarbete, kan vi förbereda oss för att stå emot motståndaren.)

Be några elever turas om att läsa högt ur Läran och förbunden 101:55–62. Be klassen följa med i texten och se vad adelsmannen befallde sin tjänare att göra.

  • Vad befallde adelsmannen sin tjänare att göra? (Samla en här och återställa vingården.)

Förklara att den tjänare som nämns i vers 55 syftar på Joseph Smith (se L&F 103:21). Joseph Smith lydde Herrens befallning och satte ihop en grupp som kallades Sions läger för att återvinna Sions land. Ni kommer att ta upp Sions läger i lektionerna 108 och 110.

Läran och förbunden 101:63–75

Herren uppmanar de heliga att fortsätta med insamlingsarbetet

Förklara att trots att de heliga i Jackson County i Missouri hade drivits bort från sina hem befallde Herren dem att fortsätta bygga upp hans rike. Be en elev läsa Läran och förbunden 101:63–64 och be klassen söka efter vad Herren säger att han ska fortsätta göra. Be eleverna berätta vad de hittat.

Be eleverna läsa Läran och förbunden 101:65–66 tyst för sig själva och söka efter en liknelse som Frälsaren talar om här.

  • Vad föreställer vetet och ogräset i den här liknelsen? (Vetet föreställer kyrkans trofasta medlemmar och ogräset är världens orättfärdiga människor.) Du kanske vill förklara att ogräset ser ut som vete i början, innan det vuxit upp.

Äldste David A Bednar i de tolv apostlarnas kvorum talade om denna och andra liknelser och förklarade: ”Ladorna är de heliga templen” (”Att ärorikt inneha namn och ställning”, Liahona, maj 2009, s. 97). Skriv följande på tavlan: lador = heliga tempel.

  • Vilka välsignelser kan vi utifrån den här liknelsen få om vi samlas i templen och tjänar där? (Eleverna kanske svarar med andra ord, men de bör få fram följande princip: När vi samlas i templen får vi skydd och förbereder oss för evigt liv.)

  • Hur tror ni att templets förrättningar och förbund kan skydda oss och förbereda oss för evigt liv?

Be några elever berätta om hur templet har varit en källa till skydd och förberedelse för dem och deras familjer. Bär gärna själv ditt vittnesbörd om den här principen.

Sammanfatta Läran och förbunden 101:67–75 med att förklara att trots att de heliga hade tvingats ut ur Jackson County i Missouri, rådde Herren dem att fortsätta köpa upp mark där och i närliggande områden.

Läran och förbunden 101:76–101

Herren förmanar de heliga att fortsätta försöka hitta ett sätt att återvända till sina hem i Missouri

Förklara att förutom att Herren sa att de heliga skulle köpa upp mark, sa han till dem att ”be om gottgörelse” för vad de människor som förföljde dem hade gjort (se L&F 101:76). Med andra ord sa han till dem att försöka få rättvisa på juridisk väg.

Be en elev läsa Läran och förbunden 101:76–80. Be klassen att följa med i texten och ta reda på genom vilka lagar de heliga kunde söka hjälp från politiska ledare.

  • Enligt dessa verser hade Herren väglett upprättandet av Förenta staternas författning eller grundlag många år tidigare. Varför vill Herren att denna grundlag ska upprätthållas?

  • Herren sa att en av syftena med ”handlingsfriheten” är att säkerställa att vi är ansvariga för våra egna synder (L&F 101:78). Varför är ansvar för våra egna synder en viktig del av vår handlingsfrihet? Vad skulle du säga till någon som sa: ”Jag får göra vad jag vill”?

  • Herren sa att ingen borde vara i träldom under någon annan. Varför tror ni det är viktigt att ingen är i träldom?

Skriv följande på tavlan som en del av diskussionen: Gud har gett oss handlingsfrihet, kraften att välja, men vi är…

Be eleverna att avsluta meningen utifrån Läran och förbunden 101:78. (Då eleverna lyfter fram följande princip avslutar du meningen på tavlan: Gud har gett oss handlingsfriheten, förmågan att välja, men vi har ansvar för våra val.)

Förklara att Frälsaren använde en liknelse för att uppmana de heliga att söka hjälp från politiska ledare. Be en elev läsa liknelsen i Läran och förbunden 101:81–84 (se även Luk. 18:1–8). Be klassen följa med i texten och fundera över hur liknelsen kunde tillämpas på de heliga i Missouri. Be en elev läsa Läran och förbunden 101:85–88. Be klassen ta reda på hur Frälsaren tillämpade liknelsen på de heliga.

  • Vem skulle änkan kunna representera under den här perioden i kyrkans historia? (Kyrkans medlemmar.) Vem skulle domaren kunna representera? (Domaren kan representera domare och politiska ledare som de heliga kunde be om hjälp. (Han kan också representera vår himmelske Fader, som de heliga skulle fortsätta be till.)

  • Vilka konkreta saker sa Herren genom den här liknelsen att de heliga skulle göra?

Förklara att de heliga vände sig till domare i lokala domstolar men att de inte fick det stöd de hade hopats på. De bad Daniel Dunklin, Missouris guvernör och Andrew Jackson, Förenta staternas president att hjälpa dem återvända till sina hem och egendomar och ge dem beskydd. Ingen av dessa ledare gick med på att hjälpa dem. De heliga bad även de lagstiftande församlingarna i Missouri om hjälp, men dessa vägrade hjälpa dem.

Peka på principen som du har skrivit på tavlan. Be en elev läsa Läran och förbunden 101:89–91. Be klassen lyssna efter hur politiska ledare skulle ställas till ansvar om de vägrade hjälpa de heliga. Be eleverna berätta vad de hittat.

Be eleverna läsa Läran och förbunden 101:92–95 tyst för sig själva och se vad Herren sa att de heliga skulle göra för sina politiska ledare.

  • Vad lär vers 92 oss om Herren? (Han vill inte straffa människor. Han vill att alla människor ska omvända sig så att han kan vara barmhärtig mot dem.)

Sammanfatta Läran och förbunden 101:96–101 med att förklara att Herren rådde de heliga att behålla sina egendomar i Jackson County, även om de inte tilläts bo där. Han lovade att om de levde värdigt skulle de en dag kunna bo där.

Avsluta med att bära ditt vittnesbörd om de principer som eleverna har diskuterat.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Läran och förbunden 101:44–64. Liknelsen om adelsmannen och olivträden

Följande stycke beskriver ett sätt att tolka liknelsen om adelsmannen och olivträden:

”Det verkar som om liknelsen ska tolkas så här: Adelsmannen är Herren, vars utsökta jordstycke i vingården är Sion i Missouri. Platserna där de heliga bor i Sion är olivträden. Tjänarna är de sista dagars heliga nybyggarna och väktarna är deras ledare i kyrkan. Medan de ännu bygger Sion börjar de bli oeniga och bygger inte tornet eller templet vars plats hade invigts redan den 3 augusti 1831. Om de hade byggt det som de hade blivit tillsagda att göra, skulle det ha varit ett andligt skydd för dem, för därifrån hade Herrens väktare kunnat se vad fienden skulle göra långt i förväg genom uppenbarelse. Denna förkunskap hade kunnat rädda dem och det de arbetat så hårt för när fienden anföll.

Men de heliga i Missouri var lata och oaktsamma och sov. Fienden kom och följden blev förföljelserna i Missouri. Herrens folk skingrades och mycket av deras arbete blev förstört. Som vi redan sett tillrättavisade den Allsmäktige sitt folk, men han befallde en av sina tjänare (vers 55), Joseph Smith (103:21), att samla ihop ”hela styrkan i mitt hus” och rädda hans mark och ägodelar från dem som hade samlats emot dem.

Profeten och hans bröder i det välkända Sions läger, gav sig sedan av till Missouri 1834 i ett försök att lyda instruktionerna i liknelsen. Innan de reste, fick de ytterligare uppenbarelse (se 103:21–28) angående Sions återlösning. Bröderna fick instruktioner att försöka köpa upp mark i Missouri och inte använda våld, och om fienden kom emot dem skulle de förbanna dem. Sion blev inte återlöst då, men vi kanske får se det hända i en inte alltför avlägsen framtid. … Det kommer att återlösas när det är Herrens vilja” (Sidney B. Sperry, Doctrine and Covenants Compendium [1960], 521–522; citerat i Doctrine and Covenants Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2001], s. 243).

Läran och förbunden 101:78. Handlingsfrihet och ansvarighet

Äldste D. Todd Christofferson i de tolv apostlarnas kvorum lärde oss varför uttrycket handlingsfrihet är bättre än uttrycket den fria viljan:

Äldste D. Todd Christofferson

”Förr använde vi allmänt uttrycket den fria viljan. Det är inte fel, men på senare tid har vi noterat att skrifterna sällan talar om den fria viljan. De talar om att vara ’fria att välja’ och ’fria att handla’ och om att vi ska ’göra mycket av egen fri vilja’. Men ett mer korrekt sätt att uttrycka vår frihet finner vi bland annat i Läran och förbunden 101, vers 78, där den kallas handlingsfrihet: ’så att var och en, både i fråga om lära och principer… kan handla enligt den handlingsfrihet som jag har givit honom, så att var och en kan stå ansvarig för sina egna synder på domens dag‘ (kursivering tillagd). När vi använder uttrycket handlingsfrihet, betonar vi på lämpligt sätt det ansvar som är en viktig del av handlingsfrihetens gudomliga gåva. Vi är moraliska varelser och kan handla av oss själva. Vi är fria att välja men har också ansvar för våra val” (“Moral Agency” [Brigham Young University devotional address, 31 jan, 2006], s. 1, speeches.byu.edu).

Läran och förbunden 101:80. Herren upprättade Förenta staternas författning

President J. Reuben Clark i första presidentskapet sa:

President J. Reuben Clark

”För min del, mina bröder och systrar, innebär Herrens ord ’[jag har] upprättat detta lands författning’ att Förenta staternas författning får samma position som om den hade skrivits ner i själva Läran och förbunden. Det gör författningen till Herrens ord för oss. Det faktum att den inte gavs genom muntligt yttrande, utan genom att han påverkade människors andar och sinnen så att de inspirerades att arbeta fram detta storartade politiska dokument för mänskligheten, påverkar inte dess myndighet” (in Conference Report, Apr. 1935, 93).

Läran och förbunden 101:80. ”Visa [män]… som jag uppreste i just denna avsikt”

President Brigham Young talade om några av de män som var redskap i Guds händer när de upprättade Förenta staternas författning:

President Brigham Young

”Vi tror att Herren har förberett det så att när vi skulle föra fram hans verk, att när den utsatta tiden skulle komma, skulle det finnas en plats på hans fotpall där det skulle finnas tillräcklig samvetsfrihet för att hans heliga skulle kunna leva i fred under en bred baldakin av författningsenlig lag och alla människors lika rättigheter. Ur denna synvinkel anser vi att revolutionens män inspirerades av den Allsmäktige att frigöra sig från Storbritanniens bojor och dess etablerade religion. Av denna anledning inspirerades Adams, Jefferson, Franklin, Washington och många andra till motstånd mot Storbritanniens kungs åtgärder … och sålunda upprätta en ny regering, grundad på principer som tillät större frihet, en grund till självstyre som tillät att religionsfriheten kunde utövas fritt.

Det var Herrens röst som inspirerade alla dessa fria män som fick sådant inflytande under denna svåra period, inte bara till att gå i krig utan att visa klokt omdöme, själsstyrka, mod och uthållighet på slagfältet, såväl som efteråt för att utforma och införa de kloka och verksamma åtgärder som innebar att de själva och kommande generationer garanterades välsignelserna av en fri och självständig regering” (Discourses of Brigham Young, red. John A. Widtsoe [1954], s. 359–60).

Läran och förbunden 101:81–95. ”[De] skall fortsätta att enträget be om gottgörelse”

I den uppenbarelse som finns i Läran och förbunden 101, repeterade Herren sin liknelse om kvinnan som tröttade ut en domare tills han gick med på att hjälpa henne (se Luk. 18:1–8). Han jämförde liknelsen med den situation som de heliga som drivits ut ur sina hem i Missouri befann sig i. De skulle vända sig till sina politiska ledare för att söka rättvisa och skydd, först till en domare och, om det behövdes, till Missouris guvernör och Förenta staternas president. Om de inte gav akt på de heligas ord, sa Herren att han skulle stå upp i sin vrede och utdöma rättvisa till dem som hade fördrivit de heliga, för alla människor skulle ”lämnas utan ursäkt” (L&F 101:93). President Joseph Fielding Smith förklarade:

President Joseph Fielding Smith

”De heliga skulle också ta sina klagomål till lämpliga regeringstjänstemän och söka gottgörelse för de oförrätter de lidit. Detta var ett nödvändigt steg, och när de heliga gjorde det och nekades sina civila och religiösa rättigheter lämnades de tjänstemännen utan ursäkt, och de straffdomar från den Allsmäktige som senare drabbade dem under inbördeskriget var berättigade. …

Eftersom det finns en lag om rättvis vedergällning, lika fast och evig som den Allsmäktiges övriga lagar [se 2 Kor. 9:6; L&F 6:33], måste den dag komma då en rättvis domare som inte låter sig skrämmas av pöbelhopars hot ska ställa allt till rätta” (Church History and Modern Revelation, 2 delar[1953], 1:462, 469).