Lektion 151: Utahkriget och Mountain Meadows-massakern
Lektion 151
Utahkriget och Mountain Meadows-massakern
Inledning
På 1850-talet ledde spänningar och missförstånd mellan sista dagars heliga och federala regeringstjänstemän till Utahkriget 1857–1858. I september 1857 kom det också till öppen konflikt mellan några sista dagars heliga och emigranter i ett vagnståg som passerade genom Utah. Drivna av vrede och fruktan planerade och utförde några medlemmar i södra Utah en massaker på omkring 120 emigranter som var på väg till Kalifornien. Det här illdådet kallas nu för Mountain Meadows-massakern.
Lektionsförslag
Spänningen tilltar mellan sista dagars heliga och Förenta staternas regering
Berätta att den 24 juli 1857 firade president Brigham Young tillsammans med en grupp sista dagars heliga, tioårsdagen av ankomsten till Saltsjödalen när han fick bekräftelse på en tidigare nyhet om att en armé var på väg till Salt Lake City. Under de föregående åren hade motsättningar och missförstånd lett till växande spänning mellan de sista dagars heliga och federala regeringstjänstemän. De sista dagars heliga ville styras av ledare som de själva hade valt och hade förkastat federalt tillsatta styresmän som inte delade deras värderingar. Det här fick några federala regeringstjänstemän att anse att de gjorde uppror mot Förenta staternas regering. Utan godkännande från kongressen skickade Förenta staternas president James Buchanan omkring 1 500 soldater till Salt Lake City för att tvinga Utahborna att acceptera nya styresmän.
Om ni hade varit sista dagars heliga 1857 och hade hört att en stor armé närmade sig er stad, vad hade ni då oroat er för? (Eleverna kanske nämner att de heliga hade drivits bort med våld från Ohio, Missouri och Illinois. Många hade förlorat sina ägodelar och sin mark, och några hade blivit dödade eller dött under de här förföljelserna. Nyheten om armén som närmade sig skapade oro för att de här händelserna skulle upprepas i Utah.)
Be en elev läsa upp följande stycke:
I predikningar som president Young och andra ledare i kyrkan höll för de heliga beskrevs de annalkande trupperna som fiender. President Young hade i åratal bett de heliga att spara spannmål och upprepade nu den här anvisningen för att de skulle ha något att äta om de måste fly undan soldaterna. Som Utahterritoriets guvernör beordrade han dess milis att göra sig redo att försvara territoriet.
Konflikt uppstår mellan några sista dagars heliga och personer i ett vagnståg med emigranter
Visa en karta som den här eller rita en på tavlan. Be en elev läsa upp följande två stycken:
Ett vagnståg med emigranter som färdades västerut mot Kalifornien från Arkansas kom till Utah vid samma tid som de sista dagars heliga beredde sig på att försvara territoriet mot Förenta staternas trupper som var i antågande. Några personer i vagnståget blev besvikna över att det var så svårt att få köpa välbehövligt spannmål av de heliga, som hade fått anvisning att spara sitt spannmål. Emigranterna kom också i konflikt med medlemmar som inte ville att deras hästar och boskap skulle förbruka föda och vatten som de behövde till sina egna djur.
Läget blev skarpt i Cedar City, den sista bosättningen i Utah på vägen till Kalifornien. Det kom till konfrontation mellan några från vagnståget och några sista dagars heliga. Några personer från vagnståget hotade med att förena sig med regeringssoldaterna mot de sista dagars heliga. Trots att anföraren för vagnståget tillrättavisade dem för att de kom med sådana hotelser, ansåg några ledare och invånare i Cedar City att emigranterna var fiender. Vagnståget lämnade staden bara en timme efter att ha kommit dit, men några av nybyggarna och ledarna i Cedar City ville förfölja och bestraffa männen som hade förargat dem.
Be eleverna tänka på tillfällen när de kommit i konflikt med någon eller några andra. Be en elev läsa upp 3 Nephi 12:25. Be klassen följa med i texten och leta efter en princip som Jesus Kristus undervisade om, som kan vägleda oss i konfliktsituationer.
Vad tror ni menas med orden ”kom snabbt överens med din motståndare”?
För att hjälpa eleverna att förstå det ber du en elev läsa upp följande uttalande:
Äldste David E. Sorensen i de sjuttios kvorum har sagt att orden ”kom snabbt överens med din motståndare” betyder att ”lösa våra konflikter i ett tidigt skede så att inte ögonblickets känslor stegras till fysiskt och känslomässigt övergrepp och vi blir vår vredes fångar” (”Förlåtelse förvandlar bitterhet till kärlek”, Liahona, maj 2003, s. 11).
Hur skulle ni sammanfatta Frälsarens undervisning i 3 Nephi 12:25 med egna ord? (När eleverna besvarar frågan skriver du följande eller en liknande princip på tavlan: Om vi löser konflikter med andra på Herrens sätt, kan vi undgå de skadliga följderna av stridigheter.)
Hur skulle det ha hjälpt de sista dagars heliga som var förargade på personer från vagnståget om de hade följt principen i 3 Nephi 12:25?
Berätta att eftersom de här medlemmarna inte löste konflikten med emigranterna på Herrens sätt så förvärrades situationen. Isaac Haight, som var borgmästare i Cedar City, major i milisen och stavspresident, begärde tillstånd av sin befälhavare från den närbelägna bosättningen Parowan, att få kommendera ut milisen och ställa de skyldiga från vagnståget till svars. Milisens befälhavaren William Dame gav Isaac Haight rådet att inte bry sig om emigranternas hotelser. Men i stället för att följa det rådet bestämde sig Isaac Haight och andra ledare i Cedar City för att straffa emigranterna genom att övertala några indianer i området att anfalla vagnståget och stjäla deras boskap. Isaac Haight bad John D. Lee, en lokal medlem i kyrkan och milismajor, att leda det här anfallet, och de båda planerade att ge indianerna skulden.
Vad borde ledarna i Cedar City ha gjort när William Dame gav dem rådet att inte använda milisen? Vad blev följden av att de förkastade det rådet? (När eleverna har besvarat frågan skriver du följande princip på tavlan: Om vi förkastar råd att göra det rätta, är det lättare hänt att vi gör dåliga val.)
Framhåll att dessa män handlade i strid mot sina ansvar som prästadömsbärare. Be en elev läsa upp Läran och förbunden 121:36–37. Be klassen följa med i texten och hitta Herrens varning till prästadömsbärare som handlar orättfärdigt.
Vilken varning ger Herren prästadömsbärare som försöker skyla över sina synder eller handla orättfärdigt?
Läs eller sammanfatta följande stycken och be eleverna lyssna efter hur ledare i Cedar City fortsatte att göra dåliga val efter att ha förkastat rådet de fått.
Isaac Haight lade fram sin plan att anfalla vagnståget för ett råd bestående av lokala ledare i kyrkan, samhället och milisen. Några i rådet motsatte sig planen å det bestämdaste och frågade Haight om han hade rådgjort med president Brigham Young. Haight sa att han inte hade gjort det men gick med på att skicka en budbärare, James Haslam, till Salt Lake City med ett brev som förklarade situationen och frågade vad de skulle göra. Det är omkring 40 mil från Cedar City till Salt Lake City och det innebar att det i bästa fall skulle ta en vecka för en hästburen budbärare att nå Salt Lake City och återvända till Cedar City med president Youngs instruktioner.
Men redan innan Isaac Haight skickade brevet med budbäraren anföll John D. Lee och en grupp indianer emigranternas läger på en plats som kallas Mountain Meadows. Lee ledde anfallet men utan att röja sin identitet för att det skulle se ut som om enbart indianer var inblandade. Flera emigranter dödades eller sårades, men resten av dem slog tillbaka anfallet och tvingade Lee och indianerna att retirera. Emigranterna drog snabbt ihop vagnarna i en cirkel till en vagnborg för att skydda sig. Ytterligare två anfall följde under en fem dagar lång belägring av vagnståget.
Vid ett tillfälle såg milissoldaterna från Cedar City två emigranter utanför vagnborgen. De sköt på dem och dödade den ene. Den andre lyckades undkomma och berättade för emigranterna att vita deltog i anfallen mot dem. De som planerat anfallen hade nu avslöjat sig. Om emigranterna tilläts att fara vidare till Kalifornien, skulle nyheten spridas att sista dagars heliga låg bakom anfallet mot vagnståget. De sammansvurna fruktade att det här skulle få negativa konsekvenser för dem själva och deras folk.
Vad blev följden av beslutet att inte lyda milisbefälhavarens råd?
Vilka val hade nu de som bar ansvaret för angreppen? (De kunde bekänna vad de hade gjort och ta konsekvenserna, eller också kunde de försöka dölja sina brott och synder. Se L&F 121:37.)
Vad borde de ha gjort?
Be eleverna att begrunda följande frågor:
Vad gör ni när ni har gjort något som är fel? Bekänner du vad du har gjort och tar konsekvenserna eller försöker du dölja din synd genom att skyla över den?
Några sista dagars heliga planerar och utför Mountain Meadows-massakern
Förklara att kyrkans medlemmar som var inblandade i anfallen mot emigranterna valde att försöka dölja sina synder. Be klassen att vara uppmärksam på vad som hände till följd av det beslutet när du läser eller sammanfattar följande stycken:
För att förhindra att nyheten spreds att sista dagars heliga var inblandade i anfallen mot vagnståget, gjorde Isaac Haight, John D. Lee och andra lokala ledare i kyrkan och milisen upp en plan om att döda alla emigranterna utom små barn. Följaktligen tog John D. Lee kontakt med emigranterna och sa att milisen skulle beskydda dem från ytterligare anfall genom att leda dem tillbaka till Cedar City i säkerhet. På vägen till Cedar City vände sig milissoldaterna om och sköt på emigranterna. Några indianer rusade fram från gömställen för att delta i angreppet. Av de omkring 140 emigranterna i vagnståget skonades endast sjutton småbarn.
Två dagar efter massakern kom James Haslam till Cedar City med svar från president Young till de lokala ledarna att de skulle låta vagnståget dra vidare i frid. ”Haight snyftade som ett barn när han läste Youngs ord och allt han fick fram var: ’Det är för sent, det är för sent’” (Richard E. Turley Jr, ”The Mountain Meadows Massacre”, Ensign, sep. 2007, s. 20).
Förklara att de val som några ledare för de sista dagars heliga och nybyggare i södra Utah-territoriet gjorde ledde till den tragiska Mountain Meadows-massakern. I motsats till deras handlande lyckades kyrkans och territoriets ledare i Salt Lake City lösa konflikten med Förenta staternas regering genom fredsförhandlingar år 1858. Under den här konflikten, som senare kom att kallas Utahkriget, deltog regeringssoldater och milissoldater från Utah i fientliga handlingar, men aldrig i strid.
Hur skulle ni sammanfatta de val som ledde till Mountain Meadows-massakern?
Vilka principer lär vi oss av den här tragedin? (Eleverna kan komma att nämna flera olika principer, bland annat följande: Valet att dölja våra synder kan leda till att vi begår fler synder. Valet att dölja våra synder kan leda till ånger och lidande.)
Berätta att Mountain Meadows-massakern inte bara innebar att omkring 120 personer dödades. Den innebar också stort lidande för de överlevande barnen och andra anhöriga till offren. Paiuteindianerna fick också lida eftersom de blev orättvis beskyllda för brottet. Dessutom plågades de ”som anställde massakern … under resten av sina liv av fruktansvärda skuldkänslor och återkommande mardrömmar om vad de hade gjort och sett” (Richard E. Turley jr, ”The Mountain Meadows Massacre”, s. 20).
Försäkra eleverna att om de befinner sig i en situation där ett misstag eller en synd har lett till ytterligare misstag och synder så kan de förhindra framtida samvetskval och ånger genom att vända sig till Herren och omvända sig från sina synder.
Förklara att några personer har låtit den här händelsen påverka deras syn på kyrkan som helhet negativt på grund av att några lokala sista dagars heliga planerade och utförde massakern.
Varför är det viktigt att inse att enskilda medlemmars felaktiga handlingar inte avgör om evangeliet är sant?
Be en elev läsa upp följande ord av president Henry B. Eyring i första presidentskapet:
Bild
President Henry B. Eyring
”Jesu Kristi evangelium som vi följer avskyr det kallblodiga dödandet av män, kvinnor och barn. I stället förespråkar det fred och förlåtelse. Det som medlemmar i vår kyrka gjorde [i Mountain Meadows] för länge sedan är en fruktansvärd och oförsvarlig avvikelse från den kristna läran och från kristlig vandel” (”150th Anniversary of Mountain Meadows Massacre”, 11 sep. 2007, mormonnewsroom.org/article/150th-anniversary-of-mountain-meadows-massacre).
Be en elev läsa upp Helaman 5:12. Be klassen följa med i texten och se hur vi kan utveckla ett starkt och bestående vittnesbörd så att vår tro inte rubbas i svåra tider, som till exempel när vi får höra talas om medlemmar i kyrkan som inte levt efter Jesu Kristi läror.
Hur får vi ett starkt och bestående vittnesbörd, enligt Helaman 5:12? (När eleverna har besvarat frågan skriver du följande princip på tavlan: Vi kan utveckla starka vittnesbörd om vi bygger vår tro på Jesu Kristi grundval.)
För att belysa den här principen ber du en elev läsa följande stycke:
”James Sanders är barnbarnsbarn till … ett av barnen som överlevde massakern [och är också medlem i kyrkan]. … Broder Sanders … säger att när han fick veta att hans förfader hade dödats i massakern så ’påverkade inte det min tro eftersom den grundas på Jesus Kristus, inte på någon person i kyrkan’” (Richard E. Turley jr, ”The Mountain Meadows Massacre”, s. 21).
Hur kan vår tro på Jesus Kristus stärka oss när vi får höra talas om medlemmar i kyrkan som inte levt efter Frälsarens läror?
Vad gör ni som hjälper er att bygga er tro på Jesu Kristi grundval?
Vittna om vikten av att leva efter Frälsarens läror och grunda vår tro på honom och på hans evangelium. Be eleverna att begrunda hur de i högre grad kan bygga sin tro på Jesus Kristus och att sätta upp ett mål att göra det.
Kommentarer och bakgrundsinformation
Ansvaret för Mountain Meadows-massakern
President Henry B. Eyring i första presidentskapet har gjort följande uttalande om ansvaret för Mountain Meadows-massakern:
Bild
President Henry B. Eyring
”Ansvaret för massakern vilar hos lokala ledare i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga i områdena kring Mountain Meadows vilka också innehade kommunala och militära befattningar samt hos medlemmar i kyrkan som handlade under deras ledning. …
Utan tvivel ska den gudomliga rättvisan ålägga dem som bar ansvaret för massakern ett skäligt straff” (”150th Anniversary of Mountain Meadows Massacre”, 11 sep. 2007, mormonnewsroom.org/article/150th-anniversary-of-mountain-meadows-massacre).
Richard E. Turley jr, assisterande kyrkohistoriker, har förklarat hur kyrkans generalauktoriteter fick vetskap om massakern. Han sammanfattar också vad den fick för konsekvenser för några av gärningsmännen:
Bild
Richard E. Turley Jr.
”Brigham Young och andra ledare i kyrkan i Salt Lake City hörde talas om massakern en kort tid efter att den hade ägt rum, men närmare uppgifter om vidden av nybyggarnas inblandning och om brottets förfärliga detaljer fick de först med tiden. År 1859 avlöste de stavspresident Isaac Haight och andra framstående ledare i kyrkan i Cedar City som varit delaktiga i massakern. År 1870 uteslöt de Isaac Haight och John D. Lee från kyrkan.
År 1874 åtalade en lokal åtalsjury nio män för deras medverkan i massakern. De flesta av dem häktades senare, men det var bara Lee som åtalades, fälldes och avrättades för brottet. En av de anklagade blev statens kronvittne [vittnade frivilligt och avlade vittnesmål mot de andra anklagade] och andra tillbringade många år på flykt undan rättvisan. Andra milissoldater som deltog i massakern plågades under resten av sitt liv av fruktansvärda skuldkänslor och återkommande mardrömmar om vad de hade gjort och sett” (Richard E. Turley Jr, ”The Mountain Meadows Massacre”, Ensign, sep. 2007, s. 20).
Kronologi över händelser i samband med Mountain Meadows-massakern
Torsdag, 3 september 1857: Ett vagnståg med omkring 140 personer, de flesta av dem från Arkansas, passerar genom Cedar City i Utah. Några från vagnståget kommer i konflikt med några sista dagars heliga på orten. När personer från vagnståget motsätter sig ett gripande, vänder sig lokala ledare i kyrkan och staden till William Dame, milisens distriktsbefälhavare i närbelägna Parowan, och ber om tillstånd att få kommendera ut milisen för att ställa emigranterna till svars.
Fredag, 4 september 1857: William Dame skickar ett svarsmeddelande i vilket han instruerar ledarna i Cedar City att inte vidta några åtgärder mot emigranterna. Isaac C. Haight och andra ledare i Cedar City gör upp en plan för att övertala indianer i området att anfalla vagnståget med emigranter. Haight värvar John D. Lee från det närbelägna Fort Harmony för att leda angreppet.
Söndag, 6 september 1857: Isaac C. Haight presiderar vid ett rådsmöte i Cedar City och informerar ytterligare ledare på orten om planen att angripa emigranterna. Några ledare invänder mot den här planen och övertalar Haight att sända en budbärare, James Haslam, till Brigham Young och inhämta hans råd i frågan.
Måndag, 7 september 1857: John D. Lee och indianer anfaller vagnståget i Mountain Meadows. James Haslam ger sig i väg från Cedar City till Salt Lake City med ett brev till president Brigham Young i vilket man ber honom om anvisningar. Två milissoldater från Cedar City angriper två emigranter som befinner sig utanför vagnborgen. En av emigranterna överlever och återvänder till vagnborgen och berättar att det är nybyggare som angriper dem.
Tisdag, 8 september 1857: Några sista dagars heliga och indianer deltar i ytterligare två angrepp mot vagnståget. Emigranterna försvarar sig framgångsrikt, men männen från Cedar City dödar ytterligare två män som försöker fly för att hämta hjälp.
Onsdag, 9 september 1857: Isaac C. Haight reser från Cedar City till Parowan för att träffa William Dame. Vid ett möte i Parowan beslutas att emigranterna ska tillåtas att fara vidare i fred, men Haight bearbetar Dame privat och får hans tillstånd att kommendera ut milisen för att angripa de belägrade emigranterna.
Torsdag, 10 september 1857: Isaac C. Haight återvänder till Cedar City och rådslår med lokala ledare. De sänder order om att döda alla emigranterna utom småbarn. James Haslam anländer till Salt Lake City, överlämnar Haights budskap och påbörjar återfärden till Cedar City med president Youngs svar.
Fredag, 11 september 1857: Lokala milissoldater lockar ut de återstående emigranterna från lägret. Milisen och indianer angriper och dödar alla emigranterna utom 17 småbarn.
Söndag, 13 september 1857: James Haslam återvänder från Salt Lake City med Brigham Youngs skriftliga anvisning att låta emigranterna gå i frid.
1859: Federala myndigheter hämtar de överlevande barnen och skickar dem till deras släktingar i Arkansas.
1870: President Brigham Young får veta ytterligare detaljer om massakern och utesluter Isaac C. Haight och John D. Lee.
1874: Nio män ställs inför en åtalsjury i territoriet för sin medverkan i massakern.
1875: John D. Lee är den ende av gärningsmännen som åtalas, men juryn kan inte fatta ett enhälligt beslut.
1876: John D. Lee åtalas på nytt och fälls för mord för sin delaktighet i massakern.
Fredag, 23 mars 1877: John D. Lee arkebuseras i Mountain Meadows.
Utahkriget
I mitten av 1857 fick kyrkans ledare höra rykten om att den federala regeringen övervägde att ersätta Brigham Young med en ny guvernör i Utah-territoriet, som skulle understödjas av ett stort antal soldater från Förenta staternas armé. De här ryktena bekräftades den 24 juli av sista dagars heliga som hade kommit till Salt Lake City från östra Förenta staterna (se Ronald W. Walker, Richard E. Turley jr och Glen M. Leonard, Massacre at Mountain Meadows: An American Tragedy [2008], s. 30). Abraham Smoot, Judson Stoddard och Orrin Porter Rockwell kom till Salt Lake City den 23 juli med nyheten om att armén var i antågande. Dagen därpå överlämnade de nyheten till Brigham Young som befann sig i Big Cottonwood Canyon där han och många sista dagars heliga firade årsdagen av pionjärernas ankomst till Saltsjödalen (se Kyrkans historia i tidernas fullbordan, 2 uppl. [Kyrkans utbildningsverksamhet, elevens studievägledning, 2002], s. 369–370).
President Brigham Young och andra ledare i kyrkan trodde att de federala trupperna hade fientliga avsikter mot de sista dagars heliga. I början på augusti 1857 kungjorde kyrkans ledare planer på att förhindra eller uppehålla trupperna från att komma in på Utah-territoriet. Den 15 september 1857 proklamerade Brigham Young undantagstillstånd i territoriet. Dessutom ”beordrade [han] Nauvoolegionen att förbereda sig för invasionen. I nästan varje samhälle i Utah påskyndades försvarsförberedelserna. Han instruerade också biskoparna i de mindre samhällena att förbereda sig för att bränna allting om fientligheterna verkligen skulle bryta loss” (Kyrkans historia i tidernas fullbordan, s. 371).
Medlemmar i Nauvoolegionen [namnet på Utah-territoriets milis] skickades ut för att störa de federala truppernas antåg mot territoriet. ”[Medlemmar i legionen] satte eld på totalt 74 vagnar med tillräckligt förråd för att utrusta den stora armén i tre månader. De fångade också 1 400 av de 2 000 nötkreatur som åtföljde expeditionen” (Kyrkans historia i tidernas fullbordan, s. 374). Det här fördröjde truppernas marsch och hindrade dem från att ta sig till Saltsjödalen tills våren 1858.
I mars 1858 beordrade president Young de heliga att evakuera alla bosättningar i norra Utah. De heliga ”gömde alla stenblock som hade huggits ut till templet i Salt Lake, och jämnade ut och täckte grunden så att tomten skulle likna ett plöjt fält och lämnas orörd” (Kyrkans historia i tidernas fullbordan, s. 376). Hem och andra byggnader i Salt Lake City fylldes med halm så att de kunde brännas ner hellre än att ockuperas av armén. Över 30 000 heliga tog sig ner mot Provo och andra samhällen i centrala och södra Utah, där kyrkans medlemmar hjälpte till att hysa in och ta hand om dem.
Kyrkans och territoriets ledare i Salt Lake City lyckades lösa konflikten med Förenta staternas regering genom fredsförhandlingar. I april 1858 välkomnade kyrkans ledare den nye guvernören över territoriet, Alfred Cumming, till Salt Lake City. Brigham Young överlämnade de territoriella uppteckningarna och sigillet till den nye guvernören, och upprättade en hjärtlig relation med honom. I början på juni anlände budbärare utsända av president James Buchanan till Salt Lake City med ett erbjudande om amnesti för de sista dagars heliga. Kyrkans ledare accepterade erbjudandet, vilket friade Nauvoolegionen från de oförrätter de begått i sina räder mot arméns förrådsvagnar. Den 26 juni gick armén fredligt in i den tysta och nästan övergivna huvudstaden. Eftersom trupperna inte rörde de heligas egendomar, fullföljde de heliga som stannade kvar i staden inte sitt hot om att bränna byggnaderna. När armén hade varit i staden några dagar gav de sig av och upprättade en ny utpost som kallades Camp Floyd omkring 77 km sydväst om Salt Lake City. Den 1 juli 1858 gav Brigham Young instruktion om att de heliga skulle återvända till sina hem i norra Utah (se Kyrkans historia i tidernas fullbordan, s. 375–377).
Vad hände med emigrantbarnen som överlevde massakern?
Några sista dagars heliga tog hand om emigrantbarnen som överlevde massakern. År 1859 hämtade federala myndigheter barnen och skickade dem till deras släktingar i Arkansas.
Blev indianer förgiftade av personer från vagnståget?
Richard E. Turley jr som är assisterande kyrkohistoriker förklarade:
Bild
Richard E. Turley Jr.
”Några traditionella berättelser i Utah om vad som hände i Mountain Meadows backar upp påståendet att förgiftning också bidrog till konflikten – att emigranterna från Arkansas uppsåtligt förgiftade en källa och ett oxkadaver i närheten av staden Fillmore i mellersta Utah och vållade sjukdom och död bland indianerna på orten. Enligt den här versionen blev indianerna ursinniga och följde efter emigranterna till Mountain Meadows, där de antingen utförde illdåden själva eller tvingade skrämda sista dagars heliga nybyggare att delta i angreppet. Historisk forskning visar att dessa berättelser är oriktiga.
Det är visserligen sant att emigranters boskap dog längs leden, bland annat i närheten av Fillmore, men djurens död tycks ha orsakats av en sjukdom som drabbade boskapshjordarna längs lederna västerut på 1850-talet. Människor fick sjukdomen av infekterade djur när de kom i beröring med sår eller åt det smittade köttet. Man hade inte vår nutida kunskap och misstänkte att problemet hade orsakats av förgiftning” (”The Mountain Meadows Massacre”, Ensign, sep. 2007, s. 16).
Klandervärda handlingar av medlemmar i kyrkan
Följande uttalande av president Dieter F. Uchtdorf i första presidentskapet kan hjälpa oss veta hur vi ska agera om vi någonsin skulle få höra att ledare i kyrkan handlat orätt:
Bild
President Dieter F. Uchtdorf
”För att vara helt uppriktig så har det hänt att medlemmar eller ledare i kyrkan helt enkelt har gjort misstag. Det kan ha gjorts sådant som inte stämde överens med våra värderingar, principer eller lära.
Jag antar att kyrkan skulle vara fullkomlig om den leddes av fullkomliga människor. Gud är fullkomlig och hans lära är ren. Men han arbetar genom oss, sina ofullkomliga barn, och ofullkomliga människor gör misstag. …
Så har det alltid varit och så kommer det att vara tills den fullkomliga dagen när Kristus personligen regerar på jorden.
Det är olyckligt att en del har snubblat på grund av människors misstag. Men trots detta har det återställda evangeliets eviga sanning som finns i Jesu Kristi kyrka av Sista Dagars Heliga inte skamfilats, förminskats eller förstörts” (”Kom och förena er med oss”,Liahona, nov. 2013, s. 22–23).
Mountain Meadows-massakern
För ytterligare information om Mountain Meadows-massakern, gå till Gospel Topics [Evangelieämnen] på LDS.org och sök efter ”Mountain Meadows Massacre”.