Seminarier och institut
Lektion 101: Läran och förbunden 98:1–22

Lektion 101

Läran och förbunden 98:1–22

Inledning

Den 20 juli 1833 krävde en grupp på 400–500 Missouribor att inga fler heliga skulle flytta till Jackson County och att de som redan bodde där skulle ge sig av. Innan de heliga i Missouri hann reagera, började en pöbelhop förstöra deras egendom och hota dem till livet. Den 6 augusti 1833 fick profeten Joseph Smith den uppenbarelse som nu finns i Läran och förbunden 98, där Herren gav de heliga anvisning om hur de skulle hantera förföljelserna. Även om en del nyheter om problemen i Missouri förmodligen hade nått profeten i Kirtland i Ohio, omkring 150 mil därifrån, kunde han ha förstått situationens allvar enbart genom uppenbarelse. I denna uppenbarelse talade Herren om de Heligas lidanden i Missouri och Ohio. Han rådde dem att följa landets författningsenliga lag och att hålla sina förbund.

Lektionsförslag

Läran och förbunden 98:1–3

Herren tröstar de heliga i deras lidanden

Skriv följande fråga på tavlan före lektionen: Hur skulle det kännas?

Be en elev läsa följande stycke. Be klassen att tänka på hur de skulle känna sig om de befann sig i den här situationen.

Lördagen den 20 juli 1833, samlades mellan 400 och 500 arga Missouribor vid tingshuset i Independence i Missouri. De utsåg en kommitté som skulle göra ett utkast av deras krav på mormonerna. De krävde att inga fler sista dagars heliga skulle tillåtas att flytta till Jackson County, och att de som redan fanns där måste lova att lämna området så snart som möjligt. De krävde också att kyrkans tidning skulle sluta ges ut. När dessa krav lämnades till kyrkans ledare i Missouri, blev de överraskade och bad om tre månaders frist för att granska villkoren och för att samråda med kyrkans ledare i Ohio. Kommittén som framställde kraven nekade kyrkans ledares begäran. De heliga bad då om 10 dagar men de fick endast 15 minuter på sig att svara. (Se Kyrkans historia i tidernas fullbordan, 2. uppl. [Kyrkans utbildningsverksamhet, elevens studievägledning, 2002] s.132–133.)

Hänvisa eleverna till frågan på tavlan och ställ följande fråga:

  • Hur skulle det kännas om du var en av de heliga som bodde i Independence i Missouri vid den här tidpunkten?

När eleverna har svarat ber du en annan elev att läsa följande stycke:

Missouriborna som var på mötet vid tingshuset i Independence förvandlades snabbt till en pöbelhop och beslöt sig för att förstöra tryckeriet och pressen. De bröt sig in i tryckeriet, kastade ut möblerna på gatan och i trädgården, hade sönder tryckpressen, spred ut metalltyperna och förstörde nästan allt tryckt material, inklusive de flesta ännu inte inbundna sidorna av the Book of Commandments [Befallningarnas bok]. Sedan gick pöbeln för att förstöra Gilberts och Whitneys affär. Men Sidney Gilbert mötte pöbeln innan de hann fullfölja planen och lovade att han skulle packa ihop varorna och ge sig av inom tre dagar. (Se Kyrkans historia i tidernas fullbordan, s. 133.)

Be eleverna ge sina svar om den här berättelsen på tavlan. När eleverna har delat med sig av sina tankar, ber du en tredje elev läsa följande stycke:

Tre dagar senare, den 23 juli, dök en pöbelhop återigen upp i Jackson County i Missouri, denna gång beväpnade med gevär, pistoler, piskor och påkar. De satte eld på höstackar och sädesfält och förstörde flera hem, lador och affärslokaler. Så småningom konfronterade de sex av kyrkans ledare som erbjöd sina liv som lösen när de såg hur de heligas egendomar och liv var i fara. Pöbelns ledare avvisade detta erbjudande och hotade med att prygla varje man, kvinna och barn om de inte gick med på att lämna området. De pressade bröderna skrev under en överenskommelse om att lämna Jackson County. Hälften av kyrkans medlemmar och de flesta av deras ledare skulle vara borta före den 1 januari 1834, och resten skulle vara borta före den 1 april 1834. Pöbelhopen tillät John Corrill och Sidney Gilbert att stanna för att sälja de bortdrivna heligas egendomar. (Se Kyrkans historia i tidernas fullbordan, s. 134)

Be en elev läsa kapitelöverskriften till Läran och förbunden 98. Be klassen följa med i texten och se vad som föranledde den här uppenbarelsen. Be eleverna dela med sig av sina svar.

  • Vad gör tidpunkten för den här uppenbarelsen så enastående, enligt kapitelöverskriften?

Förklara att de heliga i Ohio också upplevde förföljelser vid den här tiden. Principerna i den här uppenbarelsen kunde tillämpas på dem och kan även tillämpas på oss. Be en elev läsa Läran och förbunden 98:1–2. Be klassen lyssna efter vad Herren rådde de heliga. (Det kan vara bra att förklara att Sebaot, i vers 2, är ett hebreiskt ord som betyder ”härskaror” eller ”arméer”. Dess användning här antyder att Herren befaller över härar eller arméer av änglar och Israels arméer, eller de heliga. [Se Bible Dictionary, ”Sabaoth”.])

  • Vad rådde Herren de heliga? (Skriv elevernas svar på tavlan.)

  • Varför är det viktigt att de heliga är tacksamma under svåra tider?

  • Vad tror ni det innebär att tålmodigt vänta på Herren?

Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste Robert D. Hales i de tolv apostlarnas kvorum. Be klassen lyssna efter vad det innebär att tålmodigt vänta på Herren.

Äldste Robert D. Hales

”Vad betyder det då att vänta på Herren? I skrifterna betyder att vänta att hoppas, att emotse och att ha förtröstan. Att hoppas och ha förtröstan på Herren kräver att vi har tro, tålamod, ödmjukhet, mildhet, uthållighet och att vi håller buden och håller ut till änden” (”Att vänta på Herren: Ske din vilja”, Liahona nov 2011, s. 72.)

  • Varför var rådet att tålmodigt vänta på Herren viktigt för de heliga i Missouri?

  • Vilka tröstens ord hittar ni i vers 2?

Skriv följande oavslutade mening på tavlan: Om vi är tacksamma i allting och väntar tålmodigt på Herren, …

Be en elev läsa Läran och förbunden 98:3. Be klassen att följa med i texten och se vad Herren lovade de heliga om de lydde hans råd.

  • Hur skulle ni avsluta principen på tavlan, utifrån vers 3? (Eleverna kan till exempel avsluta principen så här: Om vi är tacksamma i fråga om allting och väntar tålmodigt på Herren, så kan han göra så att alla våra lidanden samverkar till vårt bästa.)

Be eleverna tänka på någon de känner som har väntat tålmodigt på Herren när de haft det svårt och har hittat skäl att vara tacksamma.

  • Hur ledde den personens lidande till något gott i deras liv?

Läran och förbunden 98:4–10

Herren uppmanar de heliga att stödja landets lag

Förklara att förutom att råda de heliga att vänta tålmodigt, sa Herren att de skulle lyda alla hans befallningar (se L&F 98:4) och sa att han rättfärdigade dem när de understödde ”den lag som är landets författningsenliga lag” (L&F 98:6). Han förklarade att landets författningsenliga lag stödde ”frihetens princip genom att upprätthålla rättigheter och förmåner” och tillhörde ”hela människosläktet” (L&F 98:5).

Be en elev läsa Läran och förbunden 98:9–10. Be klassen följa med i texten och se vad Herren sa om politiska ledare. Be eleverna att berätta vad de hittat.

Läran och förbunden 98:11–18

Herren säger att de heliga ska hålla sina förbund, även när de har det svårt

Be eleverna begrunda följande fråga:

  • Vilka belöningar får de som ger sina liv för Kristi sak och namn?

Be en elev läsa Läran och förbunden 98:11–15. Be klassen följa med i texten och söka efter svaret på den frågan och vad Herren sa till de heliga om att prövas.

  • Vilken befallning gav Herren de heliga? (Se L&F 98:11–12.)

  • Vad är, enligt verserna 13–15, en av anledningarna till att Herren prövar oss? (När eleverna har svarat, skriver du följande princip på tavlan: Herren prövar oss för att se om vi håller våra förbund även när det är svårt att göra det.)

  • Varför var det viktigt för de heliga som bodde i Missouri år 1833 att känna till denna sanning? Varför är det viktigt att vi i dag minns denna sanning?

Be eleverna tänka på någon de känner som är ett bra exempel på att hålla sina förbund när de har det svårt. Be några elever dela med sig av sina svar med klassen.

Be eleverna fundera över vad de ska göra för att förbli starka och hålla sina förbund även när det är svårt.

Be en elev läsa Läran och förbunden 98:16–18. Be klassen följa med i texten och se vad Herren sa till de heliga att göra. Be eleverna att berätta vad de hittar.

Läran och förbunden 98:19–22

Herren säger till de heliga i Kirtland att omvända sig

Förklara att vid den tidpunkt då Herren gav den här uppenbarelsen, upplevde även de heliga i Kirtland i Ohio svårigheter. I Läran och förbunden 98:19–22, läser vi Herrens budskap till dem.

Be en elev läsa Läran och förbunden 98:19–22. Be klassen att följa med i texten och se vad Herren säger om de heliga i Kirtland. Be eleverna berätta vad de hittade.

  • Vad finns det för samband mellan Herrens ord om de heliga i Kirtland och vad han sa till de heliga i Missouri? (Se L&F 98:11.)

  • Hur skulle Herrens budskap i vers 11 kunna tillämpas på oss? (Hjälp eleverna förstå att ”hålla fast vid allt gott” innebär att vara orubbligt hängivna det goda.)

Avsluta med att bära ditt vittnesbörd om de lärosatser och principer som ni diskuterat idag. Uppmuntra eleverna att avstå från sina synder och hålla fast vid det som är gott.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Läran och förbunden 98. Orsaker till konflikten i Jackson County

”De ursprungliga invånarna i området blev allt mer misstänksamma när antalet medlemmar i kyrkan i Jackson County växte snabbt. Många var rädda att de snart skulle vara i minoritet jämfört med de nya religiöst motiverade pilgrimerna från öster. De ’gamla nybyggarna’ hade en annan bakgrund än de inflyttande sista dagars heliga, och det var naturligt att kulturella, politiska, religiösa och ekonomiska meningsskiljaktigheter uppstod.

Invånarna i Jackson County var hårdföra och enkla människor som hade kommit från bergstrakterna i olika sydstater längst i väster i Förenta staterna för att finna frihet från samhällets krav. De flesta var obildade och saknade den kulturella förfining som var vanligare i New England och österut. Många av dem hängav sig åt svordomar, brott mot sabbatsbudet, spel på hästar, tuppfäktning, lättja, dryckenskap, spel och våldsamheter. …

De gamla nybyggarna såg det växande antalet heliga som ett politiskt hot, även om kyrkans medlemmar under sin korta vistelse i Jackson County inte försökte vinna röster eller rösta som ett block. I juli 1833 var nästan 1200 av befolkningen mormoner, och fler anlände varje månad. En del medlemmar skröt med att tusentals fler skulle komma att bo i länet. … De lokala invånarna oroades naturligtvis över en religiös iver som förutspådde att alla ’hedningar’ (icke-mormoner) skulle utestängas när tusenårsriket upprättades i Jackson County.

De protestantiska prästerna tyckte också illa om mormonernas intrång i länet. De sista dagars heliga stämplades som fanatiker och skojare och pekades ut som lättrogna och okunniga eftersom de trodde på och regelbundet upplevde underverk, profetior, helbrägdagörelse och tungomålstalande. Avundsjuka och rädsla för att förlora några av sina medlemmar bidrog till prästernas motstånd. …

Dessutom tog affärs- och handelsmän som var mormoner, framgångsrikt över en del av den lukrativa affärsverksamheten Santa Fe Trail, som tidigare hade dominerats av missouriborna. Somliga bland de äldre bosättarna var rädda att kyrkans medlemmar tänkte ta över deras områden och affärsverksamhet. Dessutom köpte inte de heliga ’varor från de lokala köpmännen, eftersom de inte hade några pengar, utan idkade inbördes handel i kyrkans förrådshus. … En del av de äldre nybyggarna sålde sin egendom till mormonerna och flyttade därifrån. Detta innebar färre och färre kunder i affärerna, och framtida ekonomisk ruin för de kvarvarande gamla nybyggarna [T. Edgar Lyon, ”Independence, Missouri, and the Mormons, 1827–1833,” BYU Studies, hösten 1972, s. 17–18].

Vad som ytterligare förvärrade saken var att Missourifloden på våren 1833 svämmade över, förstörde kajen i Independence, och ändrade sitt lopp bort från samhället. En ny plats, Westport, med bättre kaj anlades uppåt floden, och affärsverksamheten i Independence avtog. Företagen i Independence skyllde denna situation på mormonerna. Några av de gamla nybyggarna som förutsåg vad framtiden skulle innebära erbjöd de heliga att köpa allt vad de ägde. Kyrkans medlemmar ville köpa gårdar och ägodelar, men hade inte tillräckligt med kapital för att kunna göra det. Detta gjorde missouriborna ursinniga och snart spreds rykten om hur fattiga mormonerna var.

Nybyggarna i Missouri var rädda för och hatade indianerna. Deras antipati ökade under 1830-talet när regeringen började återinsätta stammar från öster på landområden strax väster om Independence. Efter Black Hawk-kriget 1832 vädjade invånarna i västra Missouri till kongressen om att upprätta en rad militära fort till skydd för dem. De första mormonmissionärerna kom till denna spända atmosfär och förkunnade urinvånarnas förebådade bestämmelse. De gamla nybyggarna var rädda for att de heliga skulle ta indianerna till hjälp för att erövra området som sitt nya Jerusalem. Frågan komplicerades ytterligare av protestantiska präster som var avundsjuka på de sista dagars heligas missionsarbete bland indianerna.

Konflikten mellan de heliga och de gamla nybyggarna nådde sin kulmen i slavfrågan. Missouri hade anslutits till unionen som slavstat, genom den mycket omtalade kompromissen år 1820. Ägandet av slavar var emellertid begränsat. De gamla nybyggarna värderade högt sin rätt att ha slavar och avskydde slaveriets avskaffande. En del av de heliga från norr och öster förde med sig åsikten att slaveriet borde upphävas, och möjligheten av ett svart uppror var något man var rädd för i södern vid denna tid. 1831 hade Nat Turners slavuppror i Virginia resulterat i att över 70 vita och 100 slavar hade dött. En obefogad rädsla för uppror svepte fram över slavstaterna. Därför blev missouriborna mycket misstänksamma när de i början av 1832 hörde rykten om att de heliga försökte övertala slavarna att inte lyda sina herrar eller rymma.

”För att få stopp på ryktena sattes en artikel in i julinumret 1833 av The Evening and Morning Star, som gav anvisningar till missionärerna beträffande proselyterandet bland slavar och före detta slavar, som kallades ’fria färgade människor’. Olyckligtvis misstolkade de lokala missouriborna dessa anvisningar som att innebära att broder Phelps inbjöd frigivna slavar att förena sig med mormonerna i Jackson County. Artikeln orsakade sådan vrede att Phelps utfärdade ett ”extranummer” som förklarade att kyrkan inte hade någon avsikt att inbjuda frigivna slavar till Missouri, men hans dementi var förgäves” (Kyrkans historia i tidernas fullbordan, 2:a uppl. [Kyrkans utbildningsverksamhet, elevens studievägledning, 2002] s. 130–132).