Bibliotek
Lektion 81: Apostlagärningarna 1:1–8.


Lektion 81

Apostlagärningarna 1:1–8

Inledning

Efter sin uppståndelse betjänade Jesus Kristus apostlarna i 40 dagar. Han förberedde dem på att vara hans vittnen för hela jorden.

Lektionsförslag

Apostlagärningarna 1:1–8

Jesus betjänar lärjungarna i 40 dagar

Be eleverna föreställa sig att en vän som har en annan tro kommer till dem och vill veta mer om vår kyrka och frågar: ”Vem leder er kyrka?”

Be eleverna skriva ner hur de skulle besvara frågan i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.

Uppmana eleverna att leta efter en sanning när de studerar Apostlagärningarna 1:1–8 som kan hjälpa dem att besvara frågan om vem som leder kyrkan.

Be eleverna slå upp Apostlagärningarna och fundera på bokens titel. Be eleverna berätta vad de tänker.

  • Baserat på titeln, vad tror ni att vi kan lära oss om i den här boken?

Förklara att Apostlagärningarna markerar en viktig övergång i Nya testamentet. Böckerna Matteus, Markus, Lukas och Johannes återger berättelser om Frälsarens jordiska verksamhet, inklusive försoningen och uppståndelsen. Apostlagärningarna berättar om apostlarnas verksamhet efter Frälsarens himmelsfärd.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 1:1–2. Be klassen följa med i texten och se vem boken skrevs för.

  • För vem skrevs Apostlagärningarna?

Förklara att Lukas är författare till Apostlagärningarna och att ”min förra skrift” som nämns i vers 1 är Lukasevangeliet, som också skrevs för Teofilus. Lukas syfte med att skriva var att hjälpa Teofilus få ett eget vittnesbörd om Jesus Kristus (se Luk. 1:1–4).

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 1:2–4. Be klassen följa med i texten och se hur länge Jesus Kristus personligen betjänade apostlarna efter uppståndelsen. (Du kan förklara att i vers 3, betyder ”lidande” Frälsarens försoningsoffer, och att ”många bevis” innebär det oförnekliga beviset Jesus gav på att han hade uppstått.)

  • Hur länge var Jesus Kristus med sina apostlar efter uppståndelsen?

  • Vad undervisade Jesus dem om under dessa 40 dagar? (Om Guds rike.)

Börja rita upp en enkel teckning av ett hus på tavlan. (Eller också kan du bygga en liten modell av ett hus med klossar eller lera.)

teckning, framsida och sida av ett hus

När du har ritat halva huset ber du en elev komma till tavlan och göra färdigt teckningen. Ge mycket specifika instruktioner om hur huset ska ritas färdigt. Du kan be eleven rita tak, fönster och trädgård. Efter att ha arbetat en kort stund tillsammans går du till andra sidan klassrummet och fortsätter ge eleven instruktioner. När huset är klart tackar du eleven och låter honom eller henne sätta sig.

Be eleverna föreställa sig att teckningen av huset representerar Guds rike på jorden, vilket är Jesu Kristi kyrka.

  • Hur kan vårt sätt att rita det här huset illustrera hur Jesus Kristus upprättade sin kyrka under sitt liv här på jorden och efter uppståndelsen? (Under sin jordiska verksamhet började Frälsaren upprätta sin kyrka. Han kallade andra att hjälpa honom upprätta den och efter uppståndelsen ledde han deras ansträngningar, även om han inte längre var med dem fysiskt sett.)

  • Enligt vers 2, hur leder Jesus Kristus kyrkan? (Använd elevernas ord för att skriva följande sanning på tavlan: Jesus Kristus leder kyrkan genom att uppenbara sin vilja för apostlarna genom den Helige Anden.)

Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum:

Äldste Jeffrey R. Holland

”Från den första versen [i Apostlagärningarna], förkunnas det att kyrkan fortsätter ha gudomlig ledning, inte människoledning. … Faktiskt skulle en mer fullständig titel på Apostlagärningarna lämpligtvis vara något i stil med ’Gärningarna som den uppståndne Kristus utförde, genom den Helige Anden, i sina ordinerade apostlars liv och verksamhet’. …

Kyrkans ledning är densamma. Frälsarens plats är förflyttad, men kyrkans ledning och ledarskap är precis densamma” (”Therefore, What?” [KUV-konferens om Nya testamentet, 8 aug. 2000], s. 6, si.lds.org).

  • Varför är det viktigt att veta att Jesus Kristus leder kyrkan genom uppenbarelse i dag?

Be eleverna fundera på upplevelser som har stärkt deras vittnesbörd om att Jesus Kristus leder kyrkan i dag genom uppenbarelse. Be flera elever berätta om sina upplevelser. Återge gärna en egen upplevelse.

Be flera elever turas om att läsa upp Apostlagärningarna 1:4–8. Be klassen följa med i texten och se vad Frälsaren befallde apostlarna att göra.

  • Vad befallde Jesus apostlarna att göra enligt vers 4?

  • Vad lovade Frälsaren att apostlarna skulle få om de stannade kvar i Jerusalem enligt vers 5?

  • Vad skulle den Helige Anden ge apostlarna makt att göra enligt vers 8?

  • Vad lär vi oss om apostlar enligt Frälsarens undervisning i vers 8? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de lyfter fram följande sanning: Apostlar är vittnen om Jesus Kristus och de vittnar om honom över hela jorden.)

För att hjälpa eleverna förstå den här sanningen ber du en elev läsa upp följande uttalande av president Gordon B. Hinckley:

President Gordon B. Hinckley

”I vår tid har Herren kallat femton särskilda vittnen att bära vittne om hans gudomlighet inför världen. De har en unik kallelse, de är Herren Jesu Kristi apostlar, utvalda och bemyndigade av honom. De har blivit uppmanade att vittna om att han lever, genom kraften och myndigheten i det heliga apostlaskap som förlänats dem” (se ”Särskilda vittnen om Kristus”, Nordstjärnan, apr. 2001, s. 5).

Skriv följande ofullständiga mening på tavlan: Apostlarna i dag vittnar om att Jesus Kristus …

Den Levande Kristus

Ge, om möjligt, en kopia av ”Den levande Kristus: Apostlarnas vittnesbörd” (Liahona, apr. 2000, s. 2–3) till varje elev i klassen. Du kan också ta en kopia och klippa den i mindre delar och dela ut dem till eleverna. Be eleverna läsa kopian eller delen tyst för sig själva och försöka komma på hur de skulle kunna avsluta meningen på tavlan. När eleverna har läst färdigt ber du en elev komma till tavlan och agera skrivare. Be eleverna berätta vad de hittat och be eleven vid tavlan att skriva upp deras svar.

  • Vilket av de här uttalandena tycker ni är viktigast?

  • Hur påverkar de nutida apostlarnas vittnesbörd era personliga vittnesbörd om Jesus Kristus?

Förklara att även om Apostlagärningarna 1:8 framför allt handlar om apostlarnas roll som särskilda vittnen om Frälsaren, undervisar den också om vad som kan hjälpa oss att bli vittnen om Jesus Kristus i hela världen.

  • Vad gör det möjligt för oss att bli vittnen om Jesus Kristus, baserat på Herrens löfte till apostlarna i Apostlagärningarna 1:8? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de lyfter fram följande sanning: Genom den Helige Andens kraft kan vi bli vittnen om Jesus Kristus.)

  • Hur kan den Helige Anden hjälpa oss att bli vittnen om Frälsaren?

Be eleverna tänka på tillfällen då de har känt den Helige Anden när andra har burit vittnesbörd om Jesus Kristus. Efter några minuter ber du eleverna berätta om sina upplevelser. Påminn eleverna om att de inte ska berätta om upplevelser som är alltför heliga eller personliga.

  • När har ni känt att den Helige Anden har hjälpt er att vittna om Jesus Kristus för andra?

Uppmuntra eleverna att söka möjligheter att bära vittnesbörd för andra och att lita på att den Helige Anden kommer bekräfta sanningen i det som de vittnar om.

Apostlagärningarna – Uppenbarelseboken

Översikt över andra hälften av Nya testamentet

Förklara att Apostlagärningarna 1:8 inte bara lär sanningar utan ger en översikt över den senare hälften av Nya testamentet.

Skriv följande på tavlan: Apostlagärningarna 1–5 = Jerusalem; Apostlagärningarna 6–9 = Judeen och Samarien; Apostlagärningarna 10–28 = jordens yttersta gräns (se Bible Dictionary, ”Acts of the Apostles”).

Förklara att lärjungarna började vittna om Kristus som de blivit befallda. Först predikade apostlarna i Jerusalem, sedan i Judeen och Samarien och därefter till jordens yttersta gränser.

Be eleverna slå upp Bibelns innehållsförteckning. Be dem titta på de böcker i Nya testamentet som följer efter Apostlagärningarna. Förklara att böckerna från Romarbrevet till och med Hebreerbrevet är brev skrivna av aposteln Paulus. Eleverna kommer lära sig om Paulus omvändelse och verksamhet när de studerar Apostlagärningarna 9, 13–28.

Be eleverna hitta 1 Tessalonikerbrevet. Förklara att tessalonikerna var ett folk som bodde i staden Tessalonika. Be eleverna att gå till Bibliska kartor, karta nr 13, ”Aposteln Paulus missionsresor”, i Handledning för skriftstudier och hitta Tessalonika på kartan. Förklara att många av breven i Nya testamentet skrevs till kyrkans församlingar i olika städer för att bemöta deras specifika behov. Förklara även gärna att de här breven inte är organiserade i kronologisk ordning i Nya testamentet. 1 Tessalonikerbrevet anses vara det första brev som Paulus skrev.

Be eleverna titta på innehållsförteckningen och hitta några andra böcker som är skrivna som brev till församlingar med heliga.

Förklara att förutom att skriva till församlingar med heliga, skrev Paulus till enskilda personer såsom Timoteus, Titus och Filemon.

Be eleverna se efter vilka böcker som kommer efter Hebreerbrevet i innehållsförteckningen.

Förklara att förutom Paulus skrev även andra apostlar och ledare i kyrkan till kyrkans medlemmar. Vi har fortfarande några av dessa brev, som är från Jakobs brev till och med Judas brev. Uppenbarelseboken redogör för en syn som aposteln Johannes såg.

Uppmuntra eleverna att fortsätta läsa andra hälften av Nya testamentet på egen hand. Uppmuntra dem att be när de studerar så att den Helige Anden kan upplysa och hjälpa dem få större förståelse när de studerar Nya testamentets apostlars lärdomar.

Kommentar och bakgrundsinformation

Apostlagärningarna. En översikt

Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum har sagt följande om Apostlagärningarna:

”Apostlagärningarna visar hur den Helige Anden verkar i den sanna kyrkan.

Bland de bibliska böckerna är den främst i att berätta hur kyrkan och Guds rike på jorden fungerar när Konungen Jesus personligen inte bor på jorden. …

Apostlagärningarna berättar om hur de andliga gåvorna mångdubblades tills de kunde åtnjutas av apostlarna och av hela församlingar med trofasta. …

Apostlagärningarna återger sådant som rör organiserandet av kyrkan, missionsresor och det allmänna spridandet av sanningen i en hednisk värld. Den berättar om förföljelser, steningar, prövningar och bördor som överhopar dem som i hjärtat fokuserar på Kristus och som försöker övervinna världen. …

Men Apostlagärningarna är mer än en bok fylld av andliga superlativ; den är också en berättelse om rättfärdiga män och deras svagheter och gnabb, deras avundsjuka och brister, deras misslyckanden och framgångar.

De heliga i tidens mitt är inte perfekta. Paulus tvistar med Silas, tillrättavisar Petrus och avvisar Markus som missionskamrat. …

På så vis är Apostlagärningarna en bok för svaga dödliga. Den visar vilka andliga höjder de kan nå – även om de må vara ofullkomliga, avundsjuka och envisa. …

Apostlagärningarna handlar i verkligheten om hur den Helige Anden verkar i den sanna kyrkan; det är i sanning den bok som berättar hur Gud styr sitt jordiska rike” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 2:19–20).

Apostlagärningarna 1:2. Jesus Kristus leder sin kyrka

President Gordon B Hinckley vittnade om att Herren leder sin kyrka – Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga:

”Låt nu detta bli klart för alla att Jesus Kristus står som ledare för denna kyrka som bär hans heliga namn. Han vakar över den. Han styr den. Han står vid sin Faders högra sida, han leder detta verk” (”Gud står vid rodret”,Nordstjärnan, juli 1994, s. 57).

Apostlagärningarna 1:4–8. Väntan på löftet om den Helige Anden

Löftet om den Helige Anden som Herren gav till apostlarna i Apostlagärningarna 1:4–8 kan verka förvirrande i ljuset av Johannes 20:22, som säger att Jesus ”andades på [apostlarna] och sade: ’Tag emot den helige Ande!’” Äldste Bruce R McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade att ”Jesus ’andades på dem’, vilket antagligen betyder att han lade sina händer på dem när han yttrade påbudet: ’Tag emot den helige Ande’” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:857).

Äldste McConkie använde apostlarnas upplevelse för att illustrera att det finns en skillnad mellan att få den Helige Andens gåva och att faktiskt ta del av denna gåva:

”De fick, men åtnjöt inte vid den tidpunkten den Helige Andens gåva. … Den Helige Andens gåva är rätten, baserad på trofasthet, att få det ständiga sällskapet av denne medlem i gudomen; och den här gåvan förlänas genom handpåläggning efter dopet. Denna gåva erbjuder vissa välsignelser, förutsatt att lagen som berörs efterlevs helt; alla som förlänas gåvan åtnjuter eller besitter faktiskt inte den erbjudna gåvan. I apostlarnas fall blev det faktiska åtnjutandet av gåvan fördröjt till pingstdagen. (Apg. 2)” (Doctrinal New Testament Commentary 1:857).

Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum förklarade varför apostlarna behövde vänta på den Helige Andens sällskap innan de fullgjorde sitt uppdrag att vittna om Jesus Kristus i hela världen:

”Att vara ögonvittne räckte inte. Också de ursprungliga apostlarnas vittnesbörd måste förankras i den Helige Andens vittnesbörd. [President Joseph Fielding Smith] har förklarat för oss, att den Helige Andens vittnesbörd gör ett mer kraftfullt intryck på vår själ än ’ett besök av en ängel’. (Se Joseph Fielding Smith, Frälsningens lära, sammanst. av Bruce R. McConkie, Salt Lake City: Bookcraft, 1954, 1:41.) Och Bibeln visar att när vi vittnar på grundval av detta vittnesbörd, vittnar den Helige Anden för dem som hör våra ord” (”Vittnen om Kristus”, Nordstjärnan, jan. 1991, s. 28).