Lektion 100
Romarbrevet 4–7
Inledning
Paulus förklarade hur Abraham hade rättfärdiggjorts genom nåd. Paulus beskrev sedan välsignelser som kommer till dem som rättfärdiggörs, och undervisade om att dopet symboliserar att dö från synden och bli levande i Kristus.
Lektionsförslag
Romarbrevet 4–5
Paulus förklarar hur Abraham rättfärdiggjordes genom nåd
Rita och skriv följande bild och uttryck på tavlan.
Be eleverna föreställa sig att de är döende av törst i en öken och att det står en vattenflaska på en kulle i närheten.
-
Vilket av följande kan rädda er: a) er tro på att vattnet kan rädda er, b) era ansträngningar att ta er till vattnet och dricka det, eller c) själva vattnet? (Säg inte om elevernas svar stämmer eller inte.)
Förklara att det här scenariot kan hjälpa oss förstå Paulus lärdomar i Romarbrevet 4–7 om hur tro, gärningar och nåd förhåller sig till läran om rättfärdiggörelse. (Påminn eleverna om att Paulus lärdomar om rättfärdiggörelse introducerades i Romarbrevet 1–3.)
-
Vad innebär det att rättfärdiggöras enligt Paulus lärdomar i Romarbrevet 1–3? (Att bli benådad från straffet för synd och förklaras skuldfri eller rättfärdig.)
Ge en bakgrund till Romarbrevet 4 genom att förklara att några av de judiska heliga i Rom överbetonade vikten av sina egna ansträngningar och av moselagen för att kunna rättfärdiggöras.
-
Hur kan vissa människor idag på liknande sätt ha missförstått rättfärdiggörelse?
-
Vilket alternativ på tavlan skulle kunna representera uppfattningen att vi kan bli frälsta genom våra handlingar? (Skriv (Gärningar) bredvid alternativ B.)
Förklara att Paulus försökte rätta till det missförstånd som rådde på hans tid genom att påminna judarna om den forntide patriarken Abraham, som många judar såg som rättfärdiggjord.
Be en elev läsa upp Joseph Smiths översättning av Romarbrevet 4:2–5 och be klassen lyssna efter varför Abraham bedömdes vara rättfärdig: ”Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av lagen om gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet. Den som rättfärdigas på grund av lagen om gärningar får sin lön, men inte av nåd, utan som något han förtjänat. Men den som inte söker efter att bli rättfärdigad genom lagen om gärningar, men tror på honom som inte rättfärdigade de ogudaktiga, honom räknas hans tro till rättfärdighet.”
-
Vad rättfärdiggjordes Abraham inte av? (”Lagen om gärningar.”)
-
Varför kan vi inte rättfärdiggöras genom lagen om gärningar, enligt det som Paulus lär i Romarbrevet 1–3? (Paulus lärde att ”alla har syndat och saknar härligheten från Gud” [Rom 3:23]. För att rättfärdiggöras genom lagen om gärningar skulle det krävas att vi aldrig syndar.)
Förklara att Paulus citerade kung David i Romarbrevet 4:6–8 för att vidare illustrera att våra gärningar inte i sig själva rättfärdiggör eller gör oss oskyldiga.
För att sammanfatta Romarbrevet 4:9–15 ber du en elev läsa upp följande stycke:
För att avfärda uppfattningen om att endast de, som hade blivit omskurna och höll moselagen, kunde ta emot välsignelserna av att vara trofasta, lärde Paulus att Abraham hade fått välsignelserna av sin trofasthet innan han blev omskuren och att omskärelse var ett tecken på hans trofasthet. Abraham fortsatte vara trofast efter att han slutit förbund med Gud och blivit omskuren. På så sätt blev Abraham alla de trofastas fader, vare sig oomskurna (icke-judar) eller omskurna (judar).
Be en elev läsa upp Joseph Smiths översättning av Romarbrevet 4:16 och be klassen följa med och titta efter en mer fullständig förklaring till hur vi blir rättfärdiggjorda.
-
Hur blir vi rättfärdiggjorda? (Eleverna bör lyfta fram en lärosats som liknar den här: Vi rättfärdiggörs av tro och gärningar genom nåd.)
Påminn eleverna om att nåd innebär de välsignelser, den barmhärtighet, hjälp och styrka som finns tillgänglig för oss tack vare Jesu Kristi försoning.
-
Vilket alternativ på tavlan skulle kunna representera Jesu Kristi försoning och nåd? Vilket alternativ skulle kunna representera vår tro på honom? (När eleverna svarat skriver du (Jesu Kristi försoning och nåd) bredvid alternativ C och (tro) bredvid alternativ A.)
-
Om vi var i den här situationen, skulle vi då kunna räddas av vår tro och våra ansträngningar om det inte fanns något vatten? (Nej.) Hur liknar vattnet i det här scenariot Jesu Kristi försoning och nåd?
Be en elev läsa upp följande uttalande av president Dieter F. Uchtdorf i första presidentskapet:
”Frälsningen kan inte köpas för lydnadens lön, den köps genom Guds Sons blod [se Apg. 20:28]. …
Nåden är en gåva från Gud, och när vi har en önskan att lyda alla hans bud är det som om vi räcker fram vår jordiska hand för att ta emot denna heliga gåva från vår himmelske Fader” (”Nådens gåva”, Liahona, maj 2015, s. 109, 110).
Påpeka att scenariot på tavlan visserligen hjälper oss förstå hur tro, gärningar och nåd bidrar till att vi rättfärdiggörs, men det visar inte alla sätt varpå vi kan ta emot Frälsarens nåd. Jesus Kristus förser oss inte bara med det livsnödvändiga vatten som representerar hans nåd, som rättfärdiggör och renar oss från synd; han gör det också möjligt för oss att ha den tro och styrka vi behöver för att få vattnet, eller få tillgång till hans nåd. Vi kan bli välsignade av hans nåd före, medan och efter att vi utövar tro på honom och utför goda gärningar.
Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum:
”Försoningens kraft möjliggör omvändelse och … stärker oss också till att se och göra gott och bli goda på sätt som vi inte kan förstå eller åstadkomma med vår begränsade förmåga i dödligheten” (”Därför stillade de sin fruktan” Liahona, maj 2015, s. 47).
-
Hur kan Frälsarens nåd hjälpa oss att utöva tro på honom och utföra goda gärningar?
-
Vad kan vi göra för att visa vår tro på Kristus och bli rättfärdiggjorda genom hans nåd? (Omvända oss, lyda buden och ta emot evangeliets förrättningar.)
Be eleverna att dela in sig i grupper om två eller tre och förklara för varandra hur tro och rättfärdiga gärningar hjälper oss att få Frälsarens nåd så att vi kan bli rättfärdiggjorda. (Se till att eleverna förstår att tro på Herren Jesus Kristus och hans makt att frälsa oss motiverar oss att ta emot nödvändiga förrättningar och lyda Guds bud, vilket gör att vi kan bli rättfärdiggjorda genom Frälsarens nåd.)
Sammanfatta Romarbrevet 5 genom att förklara att Paulus undervisade om den frid som kommer till dem som får tillgång till Kristi nåd genom tro (se vers 1–2). Han förklarade vidare att den nåd som är tillgänglig för oss tack vare Jesu Kristi försoning är mer än nog för att övervinna följderna av fallet.
Romarbrevet 6–7
Paulus undervisar om hur man blir fri från synd och får evigt liv
Fråga eleverna vad de skulle göra i följande situation:
Din vän planerar att så småningom verka som missionär men gör just nu val som strider mot Herrens normer. När du uttrycker oro över din väns beteende säger han: ”Det gör inget. Jag kan alltid omvända mig innan jag går på mission, tack vare försoningen.”
Förklara att en del människor bryter medvetet mot Guds bud och planerar att omvända sig senare, till exempel innan de besöker templet eller verkar som missionär. Be eleverna att medan de studerar Romarbrevet 6 leta efter varför den här attityden tyder på ett gravt missförstånd av läran om nåden.
Dela upp klassen i par. Be varje par läsa upp Romarbrevet 6:1–6, 11–12 tillsammans och diskutera hur Paulus lärdomar skulle kunna förändra deras väns sätt att tänka. Efter en stund frågar du:
-
Hur rättade Paulus till missförståndet att Frälsarens nåd automatiskt befriar oss från våra synder?
-
Vad tror ni det innebär att ha ”dött bort från synden” (vers 2) och blivit ”genom dopet till döden begravda med honom” (vers 4)?
-
Vad symboliserar nedsänkningsdopet enligt de här verserna? (När eleverna svarar hjälper du dem lyfta fram följande lärosats: Nedsänkningsdop kan symbolisera hur vi dör från synd och får ett nytt andligt liv.)
Förklara att det nya andliga livet vi påbörjar när vi döps innefattar att vi får förlåtelse för våra synder och beslutar oss för att lyda Guds bud.
För att hjälpa eleverna finna fler principer i Romarbrevet 6, visar du upp lite pengar.
-
Vem ger lön till en anställd? Varför ger inte en arbetsgivare lön till någon annans anställd?
Be eleverna tyst läsa Romarbrevet 6:13 och leta efter de två ”arbetsgivarna”, eller mästarna, man kan ställa sig i tjänst hos och tjäna. Be eleverna berätta vad de hittat.
Rita följande uppställning på tavlan:
Syndens lön |
Guds lön |
---|---|
Be eleverna tyst läsa Romarbrevet 6:14–23. Be hälften av dem att leta efter syndens ”lön” (vers 23), eller konsekvenser, och den andra hälften att leta efter Guds lön. Efter en stund ber du några elever att komma fram till tavlan för att skriva i uppställningen det de hittade. (Under ”Syndens lön” bör eleverna skriva död [se vers 16, 21, 23], och under ”Guds lön” bör de skriva rättfärdighet [se vers 16], helgelse [se vers 19, 22] och evigt liv [se vers 22, 23].) Förklara att död som syndens lön är ”skilsmässa från Gud och hans påverkan” och innebär ”att dö från de ting som tillhör rättfärdigheten” (HFS, ”Döden, den andliga”, scriptures.lds.org).
-
Vilken princip lär vi oss av Romarbrevet 6:16 om följderna av att ge efter för synd? (Eleverna kan använda andra ord men bör lyfta fram följande princip: Om vi ger efter för synd blir vi syndens tjänare.)
-
Hur blir vi tjänare till en synd som vi ger efter för?
Be eleverna fundera över tillfällen när någon gav efter för en synd och därmed förlorade frihet.
Hänvisa till listan under ”Guds lön”.
-
Vilka är fördelarna med att tjäna rättfärdighet i stället för synd?
-
Vilken princip kan vi lära oss av Paulus lärdomar om hur vi kan bli fria från synd och erhålla det eviga livets gåva? (Eleverna kan använda andra ord men bör lyfta fram följande eller en liknande princip: Om vi ställer oss i Guds tjänst, kan vi bli fria från synd och ta emot det eviga livets gåva.)
-
Hur kan vi ställa oss i Guds tjänst?
-
Hur har ni upplevt frihet från synd genom att ställa er i Guds tjänst?
Vittna om hur viktigt det är att vi ställer oss i Guds tjänst. Be eleverna skriva ner ett mål för hur de ska bli bättre på att ställa sig i Guds tjänst.
Sammanfatta Romarbrevet 7 genom att förklara att Paulus använde äktenskapet som en metafor för att lära kyrkans medlemmar att de hade blivit fria från moselagen och förenade med Kristus. Han skrev också om kampen mellan ”köttet” (vers 18), eller fysiska begär, och den ”inre människan” (vers 22), eller andlighet.
Avsluta med att bära vittnesbörd om sanningarna som undervisats i den här lektionen.