Lektion 78
Johannes 18–19
Inledning
När de judiska ledarna arresterat och förhört Jesus, överlämnade de honom till Pilatus för att prövas och dömas. Pilatus gick med på att Jesus korsfästes, fastän han blev övertygad om att Jesus var oskyldig. När Frälsaren hängde på korset bad han aposteln Johannes att ta hand om hans mor. När Jesus blivit korsfäst lades hans kropp i en grav.
Lektionsförslag
Johannes 18:1–32
Jesus arresteras och förhörs av de judiska ledarna, som sedan för honom inför Pilatus
Skriv följande fråga på tavlan:
När är det som svårast att bry sig om andras välbefinnande?
Be flera elever förklara hur de skulle besvara frågan på tavlan.
Förklara att Jesus Kristus och den romerske ståthållaren Pilatus hade olika prioriteringar, eller värdesatte olika saker, under de händelser som beskrivs i Johannes 18–19. Skriv Jesus Kristus var angelägen om och Pilatus var angelägen om på olika sidor av tavlan. Be eleverna söka efter en sanning, medan de studerar Johannes 18–19 som kan hjälpa dem veta vad de bör vara angelägna om i livet.
Sammanfatta Johannes 18:1–3 med att förklara att när Jesus lidit i Getsemane örtagård, kom Judas Iskariot med vakter och översteprästernas och fariseernas tjänare för att arrestera Jesus.
-
Hur tror ni att ni skulle reagera om ni visste att en grupp beväpnade vakter var på väg för att arrestera och så småningom avrätta er?
Be flera elever turas om att läsa upp Johannes 18:4–11 och Lukas 22:50–51. Be klassen följa med i texten och se hur Jesus reagerade när denna grupp kom fram.
-
Vad sa Jesus till dem som kommit för att arrestera honom? (Förklara gärna att orden dessa i Johannes 18:8 och dem i Johannes 18:9 syftar på de apostlar som var där med Jesus.)
-
Vad var Jesus Kristus angelägen om, enligt de här verserna? (Be eleverna skriva följande på tavlan under ”Jesus Kristus var angelägen om”: att skydda sina apostlar, bota tjänarens öra, utföra sin himmelske Faders vilja.)
Be en elev läsa upp följande sammanfattning av Johannes 18:12–32:
Jesus Kristus lät vakterna arrestera honom. De förde honom till Hannas, en av de judiska ledarna, och sedan till Kajfas, den överstepräst som hade försökt få Jesus dömd till döden. Petrus och en annan lärjunge följde efter Jesus. När tre olika personer frågade Petrus om han var en av Jesus lärjungar, förnekade Petrus varje gång att han kände honom. När Kajfas frågat ut Jesus, tog de judiska ledarna honom till Pilatus, den romerske prefekten och ståthållaren i Judeen, för att prövas och dömas. Endast romarna hade rätt att utdela dödstraff i Jerusalem.
Förklara att denna rättegång kan ha ägt rum i Antoniaborgen nära templet. (Du skulle kunna be eleverna slå upp karta 12, ”Jerusalem på Jesu tid”, i Handledning för skriftstudier och leta efter Antoniaborgen [nummer 3 på kartan].)
Johannes 18:33–19:16
Jesus Kristus ställs inför Pilatus
Be två elever att läsa upp Frälsarens och Pilatus ord, som står i Johannes 18:33–37. (Du skulle kunna be dessa elever leta upp det de ska läsa innan lektionen börjar.) Du får gärna agera berättare eller be en annan elev att vara berättaren. Medan dessa elever läser sina delar, ber du klassen följa med i texten och se vad Pilatus ville veta om Jesus.
-
Vad ville Pilatus veta om Jesus, enligt Johannes 18:33?
Förklara att de judiska ledarna anklagade Jesus för att ha påstått att han var judarnas konung, för om Jesus påstod att han var en kung, kunde han åtalas för uppvigling eller förräderi mot det romerska riket (se Joh. 19:12), ett brott som bestraffades med döden.
-
Vad förklarade Jesus för Pilatus? (Att hans rike inte var ”av den här världen” [Joh. 18:36], och att han hade kommit till jorden för att ”vittna om sanningen” [Joh. 18:37].)
Be eleverna läsa Johannes 18:38–40 tyst för sig själva, och se vilken slutsats Pilatus drog om Jesus.
-
Vilken slutsats drog Pilatus om Jesus? (Han sa att han inte fann honom ”skyldig till något brott” [v. 38].)
-
Vad gjorde Pilatus för att försöka få Jesus frigiven, enligt vers 39?
Sammanfatta Johannes 19:1–5 med att förklara att romerska soldater gisslade och hånade Jesus. Sedan ställde Pilatus Jesus framför folket.
Be eleverna läsa Johannes 19:4, 6 tyst för sig själva och se vad Pilatus upprepade för judarna (”Jag finner honom inte skyldig”).
-
Vad ansåg Pilatus troligen vara det rätta att göra, med tanke på att han insisterade på att han inte fann Jesus skyldig?
Be en elev läsa upp Johannes 19:7. Be klassen att följa med i texten och se vad de judiska ledarna sa till Pilatus om Jesus.
Be eleverna som läste Pilatus och Jesus repliker, samt berättaren att återuppta sina roller och läsa upp Johannes 19:8–11. Be klassen att följa med i texten och se hur Pilatus reagerade när han hörde att Jesus hade sagt att han var Guds Son.
-
Hur reagerade Pilatus när de judiska ledarna berättade att Jesus hade sagt att han var Guds Son?
-
Om ni hade varit i Pilatus ställe, hur hade ni känt er när ni hört vad Jesus sa om er makt som ståthållare? Varför?
Förklara att det som Jesus sa i vers 11 om att de judiska ledarna bar ”större skuld” antydde att om Pilatus böjde sig efter folkmassans vilja och befallde att Jesus skulle korsfästas, skulle Pilatus göra sig skyldig till en synd, men inte i samma utsträckning som de som aktivt strävat efter att mörda Jesus.
Be eleverna läsa Matteus 27:19 tyst för sig själva och se vad Pilatus hustru rådde honom att göra. Be eleverna berätta vad de hittat.
Be en elev läsa upp Johannes 19:12–15. Be klassen att följa med i texten och se vad Pilatus försökte göra för Jesus och hur judarna reagerade.
-
Vad försökte Pilatus göra, enligt vers 12?
-
Vad sa de judiska ledarna till Pilatus när de fick veta att han ville frige Jesus?
Påminn eleverna om att Caesar var den romerske kejsaren som gett Pilatus sin utnämning som Judeens ståthållare. Pilatus hade vid flera tidigare tillfällen befallt romerska soldater att döda judar och han hade vanhelgat några av deras heliga religiösa traditioner. Ceasar hade fått rapporter om Pilatus handlingar och Caesar hade tillrättavisat Pilatus (se kap. 34, kommentar 7, i James E. Talmage, Jesus Kristus, [1964], s. 636–637).
-
Vad hade kunnat hända Pilatus om judarna hade rapporterat att han inte var Caesars ”vän” (vers 12)? (Om Caesar misstänkt att Pilatus inte var lojal mot honom, hade han kunnat ta ifrån Pilatus hans ställning och makt som ståthållare.)
Påpeka att Pilatus var tvungen att välja mellan att skydda sina egna intressen och att skydda Frälsaren, som han visste var oskyldig.
Be en elev läsa upp Johannes 19:16. Be klassen följa med i texten och se vad Pilatus valde att göra.
-
Vad valde Pilatus att göra?
-
Vad säger det valet om vad Pilatus förmodligen var mest angelägen om? (När eleverna besvarat frågan skriver du följande på tavlan under ”Pilatus var angelägen om”: Att skydda sig själv, sin ställning och makt.)
-
Vilken princip kan vi lära oss från Pilatus beslut att sätta sina egna intressen före att frigöra Frälsaren, som han visste var oskyldig? (När eleverna har besvarat frågan skriver du följande princip på tavlan: När vi sätter våra egna intressen framför att göra det som är rätt, leder det oss till synd.)
-
I vilka situationer kan vi frestas att sätta våra egna intressen framför att göra det rätta?
-
Vad kan vi göra för att övervinna frestelsen att sätta våra egna intressen framför att göra det rätta?
Be eleverna leta efter vad de kan lära sig om Kristi natur jämfört med Pilatus natur, när de studerar de sista ögonblicken i Jesu Kristi jordiska liv.
Johannes 19:17–42
Jesus korsfästs och hans kropp läggs i en grav
Sammanfatta Johannes 19:17–24 med att förklara att Jesus bar sitt kors till Golgata där han korsfästes.
Be en elev läsa upp Johannes 19:25–27. Be klassen följa med i texten och se vem som var närvarande när Jesus korsfästes.
-
Vem stod nära korset när Jesus korsfästes? (När eleverna svarat, förklarar du att ”den lärjunge som [Jesus] älskade” [v. 26] syftar på aposteln Johannes, även känd som Johannes den älskade.)
-
Vems välbefinnande var Jesus angelägen om när han hängde på korset, enligt verserna 26–27? Vad sa han åt Johannes att göra? (Ta hand om hans mor som om hon var Johannes egen mor. På tavlan under ”Jesus Kristus var angelägen om” skriver du sin mors välbefinnande.)
Förse, om möjligt, eleverna med exemplar av följande citat från äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum. Be en elev läsa upp citatet.
”Vår karaktär avslöjas … i förmågan att uppfatta andra människors lidande när vi själva lider, i förmågan att se andras hunger när vi själva är hungriga, i kraften att räcka ut en medlidsam hand under andras andliga lidande när vi själva befinner oss mitt i en andlig kris. Sålunda visar vi karaktärsstyrka genom att se och sträcka oss utåt när den naturliga och instinktiva reaktionen är att bli inåtvänd och försjunken i sig själv. Om en sådan förmåga verkligen är det ultimata kriteriet för en moralisk karaktär, är världens Frälsare det fullkomliga exemplet på en sådan konsekvent och kärleksfull karaktär” (”The Character of Christ” [religionssymposium vid Brigham Young University–Idaho, 25 jan. 2003], s. 2–3).
-
Vad kan vi göra för att följa Frälsarens exempel, utifrån vad vi lärde oss i Johannes 18–19 om hans karaktär? (När eleverna besvarat frågan skriver du följande sanning på tavlan: Vi kan följa Frälsarens exempel genom att välja att hjälpa andra även när vi själva har det svårt.)
-
Hur kan vi övervinna vår tendens att vara mest angelägna om oss själva och välja att hjälpa andra även när vi själva har det svårt?
-
Har ni sett någon följa Frälsarens exempel genom att välja att hjälpa andra även när han eller hon själv hade det svårt?
Bär gärna ditt vittnesbörd om Jesus Kristus och det fullkomliga föredöme han var genom att sätta andra människors behov framför sitt eget. Be eleverna skriva i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker vad de ska göra för att följa Frälsaren exempel.
Sammanfatta Johannes 19:28–42 med att förklara att när Jesus hade dött, bad Josef från Arimatea Pilatus om Jesus kropp. Josef och Nikodemus gjorde sedan i ordning Frälsarens kropp och lade den i en grav som Josef skänkt honom.
Kommentarer och bakgrundsinformation
Johannes 18:5–8. ”Jag Är”
”Dessa ord [’Jag Är’], är en översättning från det grekiska egō eimi, som används på många andra ställen i Johannes beträffande Jesu Kristi gudomlighet. … När Frälsaren hade sagt dessa ord till männen och vakterna ’vek de tillbaka och föll till marken’ (Joh. 18:6), ‘tydligen oförmögna att utöva någon makt över Jesus såvida han inte tillät det’ (Bruce R. McConkie, Doctrinal New Testament Commentary, 1:780). ‘Kristi enkla värdighet, den milda och på samma gång betvingande kraft, som utgick från honom visade sig vara mäktigare än våldets starka armar och vapen’ (James E. Talmage, Jesus Kristus, [1964], s. 603). Denna detalj visar att Frälsaren hade förmågan att övermanna dem som kom för att fängsla honom men frivilligt lät sig arresteras och korsfästas” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 256).
Johannes 19:12, 16. Varför fattade Pilatus ett beslut som han visste var felaktigt?
Äldste James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum gav oss denna nyttiga insikt om varför Pilatus fattade ett beslut som han visste var felaktigt:
”Varav kom sig Pilatus svaghet? Han var kejsarens ställföreträdare, en kejserlig prokurator med makt att korsfästa eller frigiva; han var enväldig på grund av sitt ämbete. Att han var övertygad om Kristi oförvitlighet, och att han verkligen önskade rädda honom från korset står utom allt tvivel. Varför var då Pilatus obeslutsam, tveksam och vacklande, och varför gav han efter, tvärtemot sitt samvetes bjudande och sin egen fria vilja? Därför att han, när allt kom omkring, var mer slav än fri människa. Han var slav under sitt förflutna. Om klagomål framfördes i Rom, så visste han, att hans uselhet och grymhet, hans prejerier och den oförsvarliga massaker, som han hade anstiftat, skulle framdras mot honom. Han företrädde den romerske regenten, men folket, som han officiellt rådde över, njöt av att se honom rygga tillbaka för den piska, som de bildligt talat svängde över hans huvud, när de hotade att anmäla honom för hans kejserlige herre, Tiberius” (Jesus Kristus, [1964], s. 629–630).
Äldste Talmage observerade vidare att ”Pilatus visste vad som var rätt, men saknade moraliskt mod att göra det” (kap. 34, kommentar 7 i Jesus Kristus, s. 636).
Johannes 19:31–36. ”Judarna … bad … Pilatus att de korsfästas ben skulle krossas”
De som korsfästes levde ofta i plågor i flera dagar innan de dog. När korsfästa människor hade dött, brukade romarna lämna kropparna på korsen för att avskräcka potentiella brottslingar. Men Mose lag förbjöd att brottslingars kroppar hängde kvar på träd över natten (se 5 Mos. 21:22–23). Och i fallet med Jesus korsfästelse, var nästa dag en sabbat. Därför försökte de judiska ledarna, som ville att kropparna skulle avlägsnas från korsen innan sabbaten började vid solnedgången, påskynda de tre männens död genom att be om att deras ben skulle krossas. Det skulle orsaka kramper i offrens bröstkorg och försvåra deras andning eftersom de inte längre kunde använda sina ben för att hålla uppe sin egen vikt. När de krossat de två andra korsfästa männens ben, fann de romerska soldaterna att Jesus redan var död och behövde därför inte krossa hans ben.
Detta viktiga ögonblick på korset uppfyllde en profetia från Gamla testamentet: ”Han bevarar alla hans ben, inte ett enda av dem skall krossas” (Ps. 34:20). Dessutom hade Herren gett Israel befallningen att de inte fick bryta några ben på påskmåltidens lamm, som förebådade Jesus offer i egenskap av Guds lamm (se 2 Mos. 12:46).