Apostlagärningarna 20–22

Inledning

Paulus predikade evangeliet i Mindre Asien (dagens Turkiet) och medan han var i Miletus, en stad nära Efesus, varnade han för framtida avfall och uppmuntrade prästadömsledarna att bygga upp kyrkans medlemmar. Han färdades därefter till Jerusalem, där han blev förföljd och arresterad. Medan Paulus stod på trappan till Antoniaborgen (en garnison där romerska trupper bodde), berättade han om sin omvändelse.

Lektionsförslag

Apostlagärningarna 20:1–21:40

Paulus tjänar i Mindre Asien och reser till Jerusalem, där han blir slagen och arresterad

Be eleverna tänka på ett tillfälle när de behövde lämna sin familj, sina vänner eller andra närstående i flera dagar, veckor eller månader.

Vilka känslor hade ni eller dem ni var med innan ni reste?
Vad sa ni till varandra innan ni skildes åt?

Förklara att under Paulus tredje missionsresa, tillbringade han tid i Makedonien, Grekland och Mindre Asien. Under den här resan kände han sig manad att återvända till Jerusalem. När han reste stannade han för att predika och ta farväl av kyrkans medlemmar längs vägen. Natten före avfärden från Troas, på den nya sabbatsdagen (söndag), samlades Paulus och lärjungarna för att ta del av sakramentet (se Apg. 20:7). Paulus talade sedan med de heliga till långt in på natten.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 20:9–12. Be klassen följa med i texten och se vad som hände med en ung man som hette Eutykus när han somnade under Paulus predikan.

Vad hände med Eutykus?
Vad gjorde Paulus för att visa kärlek och omtanke om den här unge mannen?
Hur speglade Paulus handlingar Frälsarens tjänande?

Förklara att som en del av Paulus tredje missionsresa hade han tillbringat omkring tre år i Efesus och arbetat bland folket där. Sammanfatta Apostlagärningarna 20:13–17 med att förklara att på väg till Jerusalem stannade Paulus till i Miletus, strax utanför Efesus, och sände bud om att kyrkans ledare i Efesus skulle möta honom.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 20:18–23. Be klassen följa med i texten och se vad Paulus förklarade om sin tjänst.

Hur beskrev Paulus sin missionstjänst?
Vad kan Paulus ord att han ”inte försummat något” (v. 20) betyda?
Enligt vers 23, vad var Paulus villig att möta som Herrens tjänare?

Förklara att Paulus särskilt riskerade att hamna i fara i Jerusalem, där de judiska ledarna såg honom som en förrädare på grund av hans ansträngningar att predika Jesu Kristi evangelium.

Enligt vers 22, varför var Paulus villig att bege sig till Jerusalem?

Be några elever turas om att läsa upp Apostlagärningarna 20:24–27. Be klassen följa med i texten och se vad Paulus var villig att göra som en Herrens tjänare.

Enligt vers 24, vad var Paulus villig att göra som en Herrens tjänare? (När eleverna har svarat lägg gärna till att i kyrkans engelska utgåva av Bibeln står det att han gjorde det med glädje.)
Vad kan vi lära oss av Paulus exempel på tjänande? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de urskiljer följande sanning: Herrens sanna tjänare utför trofast sin plikt och känner glädje när de gör så.)
Vad innebär det för er att trofast utföra er plikt?
Hur kan vi tillämpa den här sanningen i våra egna liv?

Be eleverna att berätta om ett tillfälle när de själva eller någon de känner valde att tjäna Herren med all sin energi och styrka, och upplevde stor glädje.

Påminn eleverna om att Paulus besökte kyrkans ledare i Efesus för sista gången innan han färdades till Jerusalem.

Om ni var i Paulus situation och visste att ni inte skulle träffa kyrkans ledare i Efesus igen, vilka råd skulle ni ge dem innan ni reste?

Be eleverna läsa Apostlagärningarna 20:28–31 tyst för sig själva och se vilka varningar Paulus gav kyrkans ledare.

Vad varnade Paulus de här ledarna för?

Förklara att Paulus använde vargar som en metafor för otrogna människor som skulle bedra trofasta medlemmar i kyrkan.

Vilket ord använder vi för att beskriva det tillstånd de befinner sig i som vänder sanningen ryggen och som försöker leda bort andra från sanningen? (Avfall. Förklara att Paulus varnande kyrkans ledare för framtida avfall inom kyrkan.)

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 20:36–38. Be klassen följa med i texten och se hur kyrkans ledare reagerade när Paulus skulle resa. Be eleverna berätta vad de hittar.

Sammanfatta Apostlagärningarna 21:1–10 med att förklara att Paulus fortsatte sin resa mot Jerusalem och stannade till i olika områden för att tillbringa tid med kyrkans medlemmar längs vägen. När Paulus stannade till i en stad som hette Tyrus avrådde några lärjungar – uppenbarligen oroliga för Paulus säkerhet – honom från att resa till Jerusalem (se Apg. 21:4).

I Cesarea förutsade en profet vid namn Agabus vad som skulle hända med Paulus i Jerusalem. Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 21:11. Be klassen att följa med i texten och se vad Agabus förutsade. Be eleverna berätta vad de hittar.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 21:12–14. Be klassen följa med i texten och se hur Paulus och hans kamrater reagerade på profetian.

Hur reagerade Paulus kamrater på profetian?
Hur reagerade Paulus på profetian? Vad tycker ni är speciellt med Paulus reaktion?
Vilken princip lär vi oss av Paulus exempel om att vara Herrens sanna tjänare? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de lyfter fram följande sanning: Herrens sanna tjänare är villiga att göra Guds vilja oavsett den personliga kostnaden.)

Be eleverna tänka på vilka slags uppoffringar de skulle kunna behöva göra som Herrens tjänare.

När har ni varit villiga att göra Guds vilja oavsett vad det skulle kosta er? Varför var ni villiga att göra det?

Be en elev läsa upp följande sammanfattning av Apostlagärningarna 21:17–40.

Paulus anlände till Jerusalem och rapporterade om sitt missionsarbete till de lokala ledarna i kyrkan. Paulus besökte templet och när en grupp judar som kände igen honom från hans missionsresor såg honom, förkunnade de att Paulus var en falsk lärare som undervisade emot moselagen och olagligen tog med sig icke-judar in i templet. På grund av den här anklagelsen förde en pöbelhop bort Paulus från templet och började misshandla honom. Romerska soldater ingrep och bar bort honom för att prövas. Medan han stod på trappan till Antoniaborgen (se Bibliska kartor, nr 12, ”Jerusalem på Jesu tid”), frågade Paulus soldaterna om han fick tala till folket.

Apostlagärningarna 22:1–30

Paulus berättar om sin omvändelse och vittnar om Jesus Kristus

Skriv ordet omvända sig på tavlan och förklara att att omvända sig betyder att förändras. Fråga eleverna hur vatten kan förändras så att det går att använda för andra ändamål. (Till exempel kan vatten förändras till is.) Be eleverna begrunda vilken typ av förändring som omvändelse till evangeliet innebär.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 22:1–5. Be klassen följa med i texten och se hur Paulus beskrev sig själv när han talade till judarna från Antoniaborgens trappor i Jerusalem.

Hurdan var Paulus innan han omvände sig och blev en Jesu Kristi lärjunge?

Skriv av följande frågor och skriftställehänvisningar på tavlan eller ge dem till eleverna som ett utdelningsblad. Dela klassen i fem grupper och ge en av frågorna till varje grupp. Be eleverna tyst läsa det skriftställe som hör till deras fråga och sedan besvara frågorna i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.

Hur beskrev Paulus sin första syn? (Apg. 22:6–9)
Vad befalldes Paulus att göra? (Apg. 22:10–11)
Vem mötte Paulus i Damaskus och vad återfick Paulus? (Apg. 22:12–13)
Vad förutsade Ananias om Paulus? (Apg. 22:14–15)
Hur visade Paulus sin tro på Jesus Kristus? (Apg. 9:18; 22:16)

Efter en stund låter du eleverna rapportera sina svar. Be några elever sammanfatta vad de lärt sig om Paulus omvändelseprocess. (Du kan också förklara att mellan tiden för Paulus syn och då han tjänade som missionär, var han tre år i Arabien, vilket sannolikt var en tid av andlig förberedelse och tillväxt [se Gal. 1:11–18].) Ställ därefter följande frågor:

Hur tror ni Paulus förändrades till följd av sin omvändelse?
Vad hände som gjorde dessa förändringar möjliga?
Vad kan Paulus omvändelse lära oss om hur vi kan bli omvända? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de kommer fram till följande sanning: När vi lyder Jesu Kristi ord, kan vi bli fullständigt omvända.)
Hur kan den här principen hjälpa någon som vill bli omvänd?

Be en elev läsa upp följande uttalande av syster Bonnie L. Oscarson, Unga kvinnors generalpresident, där hon förklarar skillnaden mellan att ha ett vittnesbörd om evangeliet och att vara fullständigt omvänd till det:

”Sann omvändelse är mer än att bara ha kunskap om evangeliets principer och innebär mer än att bara ha ett vittnesbörd om de här principerna. Det är möjligt att ha ett vittnesbörd om evangeliet utan att leva efter det. Att vara sant omvänd betyder att handla efter det vi tror på. …

Omvändelse sker när vi handlar efter de rättfärdiga principer som vi lär oss i våra hem och i klassrummen. Omvändelse sker när vi lever rena och dygdiga liv och har den Helige Anden med oss” (”Bli omvända”, Liahona, nov. 2013, s. 76, 78).

Läs upp följande fråga, eller skriv den på tavlan: Hur kan jag bli sant omvänd till evangeliet? Be eleverna besvara frågan i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.

Sammanfatta Apostlagärningarna 22:17–30 med att förklara att Paulus berättade för sina åhörare att när han hade omvänt sig, sände Herren bort honom från Jerusalem för att vara en missionär bland hedningarna. Åhörarna ropade då att Paulus borde avrättas. Paulus fördes inför befälhavaren för den romerska armén i Jerusalem, som beslutade att Paulus skulle gisslas, eller piskas, en bestraffning som normalt sett användes för att förödmjuka och få information från förbrytare. Men, när de romerska befälen fick veta att Paulus var romersk medborgare, bestämde de sig för att inte gissla honom eftersom det var mot romersk lag att fängsla eller gissla en romersk medborgare som inte ens blivit dömd (v. 25). I stället förde de honom inför det styrande judiska rådet, Stora rådet.

Avsluta med att bära vittnesbörd om sanningarna som lärts ut i Apostlagärningarna 20–22.

Kommentar och bakgrundsinformation

Apostlagärningarna 22:1–24. Paulus har modet att berätta om evangeliet

Aposteln Paulus hade modet att bära sitt vittnesbörd om Jesus Kristus även om det hade allvarliga konsekvenser (se Apg. 22:1–24). President Thomas S. Monson lärde att modet att göra det som är rätt, även om det inte är populärt, fortfarande krävs av Jesu Kristi lärjungar:

”Mod förekommer i många former. Den kristne författaren Charles Swindoll skrev: ’Modet är inte begränsat till slagfältet … eller till att modigt fånga en tjuv i ditt hem. De verkliga proven på mod är mycket mer stillsamma. De är inre prov, som att förbli trofast när ingen ser dig … som att stå ensam när du är missförstådd.’ Jag vill tillägga att det här inre modet också innebär att göra det rätta fastän vi känner oss rädda, att försvara vår tro med risk att bli hånade och behålla tron fastän vi riskerar att förlora vänner eller social ställning. Den som ståndaktigt står för det rätta måste riskera att ibland bli förkastad eller impopulär” (”Var stark och frimodig”, Liahona, maj 2014, s. 67).