Lektion 35: Markus 2–3

Lektion 35

Markus 2–3

Inledning

Jesus förlät och botade en lam man och kallade sedan Matteus att följa honom. Han undervisade de skriftlärda och fariseer om sabbatsdagen. Frälsaren fortsatte att bota många, sände ut sina apostlar att predika och varnade för hädelse mot den helige Anden.

Lektionsförslag

Markus 2:1–12

Jesus förlåter och botar en lam man

Inbjud eleverna att föreställa sig att någon de älskar lider av en livshotande fysisk utmaning som kräver specialistvård.

Vem skulle du kontakta som kan hjälpa din vän? Varför?
Vad skulle du vara villig att göra om det bara fanns en läkare som kunde hjälpa men det var svårt att få en tid hos den läkaren?

Sammanfatta Markus 2:1–4 genom att förklara att i byn Kapernaum i Galileen fanns ”en lam” (vers 3). Fyra andra män bar mannen till huset där Jesus fanns. När de såg att huset var så fullt att de inte kunde komma in tog de bort en del av taket och sänkte ner den lame mannen i närheten av Jesus.

Be en elev läsa upp Markus 2:5 och låt klassen titta efter vad Jesus sa till den lame mannen. Be eleverna berätta vad de hittar.

Låt några elever turas om att läsa upp Markus 2:6–12. Be klassen att följa med i texten och se vad som hände sedan.

Hur reagerade ”några skriftlärda” på Frälsarens ord enligt verserna 6–7? (De blev arga för att han utgav sig för att kunna förlåta synder.)
Vad frågade Jesus de skriftlärda?
Vad visade och undervisade Frälsaren om genom att bota mannen? (När eleverna har svarat kan du hjälpa dem se följande sanning: Jesus Kristus har makt att bota oss andligt och fysiskt.)

Påpeka att när de skriftlärda såg den lame mannen resa sig från sängen och gå fick de ett obestridligt bevis på att Jesus Kristus hade makt att bota sjuka och de hörde honom vittna om att han kunde förlåta synder. Det finns dock inget som tyder på att dessa män kom till Jesus efter det och sökte förlåtelse för sina egna synder.

(Obs: Händelserna i Markus 2:1–12 tas upp mer i detalj i Lukas 5.)

Markus 2:13–22

Jesus kallar Matteus att följa honom och äter med publikaner och syndare

Dela upp eleverna i par och ge varje par ett pappersark. Be eleverna att samtala om följande frågor med sin kamrat och skriva svaren på pappret.

Kan ni nämna några anledningar till att man kanske inte söker Herrens förlåtelse för sina synder?

Be några elever att ge sina svar, som kan innefatta följande: Vissa personer kanske inte vill sluta synda, några kanske inte vill erkänna eller bekänna sina synder på grund av stolthet eller skam. Andra kanske hoppas att Herren ska förlåta dem även om de inte omvänder sig och några kanske tror att Herren har makt att förlåta, men de saknar tro på att han skulle förlåta just deras synder.

Be eleverna att söka efter sanningar i Markus 2:13–22 som kan få oss att söka Herrens förlåtelse.

Be en elev läsa upp Markus 2:13–15. Låt klassen följa med i texten och se vad Frälsaren gjorde när han hade botat den lame mannen.

Vad gjorde Frälsaren när han hade botat den lame mannen?
Hur reagerade Levi på Frälsarens uppmaning?

Förklara att Levi även kallades Matteus och att han var samme Matteus som skrev Matteusevangeliet. Orden ”sitta vid tullhuset” (vers 14) innebär att Matteus var publikan och ”samlade in skatt åt romarna i Kapernaum, troligen i Herodes Antipas tjänst” (se Handledning för skriftstudier, ”Matteus”, scriptures.lds.org). Många judar avskydde publikaner därför att de såg dem som förrädare som samlade in pengar från sitt eget folk åt romarna.

Vad gjorde Matteus för Frälsaren och hans lärjungar enligt vers 15?
Vilka andra deltog i måltiden?

Förklara att under Frälsarens jordiska mission betydde en måltid mycket mer än att bara äta och dricka tillsammans. Det tydde på att ett vänskapsband och fred rådde mellan alla som deltog.

Be en elev läsa upp Markus 2:16 och be klassen titta efter hur de skriftlärda och fariseerna reagerade när de såg att Frälsaren åt med publikaner.

Vad sa de skriftlärda och fariseerna?
Varför tror ni att de kritiserade Jesus för att han åt med publikaner?

Be en elev läsa upp Markus 2:17 och låt klassen titta efter Frälsarens svar på kritiken från de skriftlärda och fariseerna.

Vilket ord använde Frälsaren för att beskriva sig själv. (Påpeka att genom att använda ordet läkare underströk Frälsaren återigen sin makt att bota både andligt och fysiskt.)
Hur kan Frälsarens svar ha hjälpt de skriftlärda och fariseerna förstå varför han umgicks med publikaner och syndare.
Vilka sanningar lär vi oss av vers 17 om hur Frälsaren reagerar på våra synder? (När eleverna har svarat skriver du följande sanning på tavlan: Frälsaren vill hjälpa oss att omvända oss från våra synder och bli botade.)
Varför är det viktigt att tro på att Jesus Kristus vill hjälpa oss att omvända oss och bli botade?

Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste Craig A. Cardon i de sjuttios kvorum:

”Herren älskar oss och vill att vi ska förstå hur villig han är att förlåta. …

Vi [kan] alla, också de som kämpar med att övervinna beroenden såsom missbruk av olika substanser eller pornografi och liknande, veta att Herren ser våra rättfärdiga ansträngningar och förlåter oss kärleksfullt när vår omvändelse är fullständig” (”Frälsaren vill förlåta”, Liahona, maj 2013, s. 15, 16).

Hur kan vi veta att Herren vill hjälpa oss att omvända oss och ta emot hans förlåtelse?

Be eleverna fundera på om de är som publikanerna och syndarna ( som erkände sitt behov av Frälsaren och kom till honom) eller som de skriftlärda och fariseerna (som inte kom till Frälsaren för att söka hans förlåtelse eller botande kraft).

Vittna om Herrens makt och villighet att bota oss och uppmuntra eleverna att söka hans förlåtelse genom omvändelse när så behövs.

Sammanfatta Markus 2:18–22 genom att berätta att Jesus förklarade varför hans lärjungar inte fastade medan de var med honom. Han förklarade också varför det var svårt för vissa att acceptera hans evangelium. (Obs: Dessa lärdomar kommer att behandlas mer ingående i lektionen för Lukas 5.)

Markus 2:23–3:6

Jesus undervisar om sabbaten

Fråga eleverna om de har valt att inte delta i en aktivitet för att kunna helga sabbatsdagen. Be några elever att berätta om sina upplevelser.

Skriv följande fråga på tavlan och be eleverna fundera medan de fortsätter att läsa Markus 2–3: Hur vet man om en aktivitet är lämplig på sabbaten?

Dela upp klassen i två grupper. Be ena gruppen att tyst läsa Markus 2:23–28. (Förklara gärna att Joseph Smiths översättning tydliggör vers 27–28: ”Sabbaten blev gjord för människan som en vilodag och också för att människan skulle ära Gud, inte för att människan inte skulle äta. Ty Människosonen skapade sabbatsdagen, därför är Människosonen Herre också över sabbaten” (JST, Mark 2:26–27). Låt den andra gruppen tyst läsa Markus 3:1–6. Be dem att vara uppmärksamma på vad Frälsaren och hans lärjungar gjorde som de skriftlärda ansåg var en överträdelse mot lagen att helga sabbatsdagen.

Efter en stund ställer du följande frågor:

Vad gjorde Frälsaren och hans lärjungar som fariseerna ansåg olagligt att göra på sabbaten? (Ryckte ax och botade någon.)
Av vilken anledning ansåg fariseerna att det var mot Guds lag att rycka ax eller bota någon på sabbaten?

Om det behövs så påminn eleverna om att judiska lärare lade till sina egna regler och tolkningar, så kallad muntlig lag eller tradition, till moselagen. Dessa tillagda regler hade som syfte att hindra personer från att överträda Guds lag, men de hindrade också folket från att förstå det riktiga syftet med buden, bland annat budet att hålla sabbatsdagen helig.

Skriv följande ofullständiga mening på tavlan: Vi kan hålla sabbatsdagen helig genom att …

Hur skulle du avsluta den meningen baserat på Frälsarens undervisning i Markus 2–3? (När eleverna har svarat kan du avsluta meningen på tavlan så att den förmedlar denna sanning: Vi kan helga sabbatsdagen genom att ära Gud och göra gott.)
På vilka sätt kan vi ära Gud på hans heliga dag?
Nämn några exempel på hur man kan göra gott på sabbaten?

För att hjälpa eleverna förstå hur de kan avgöra om aktiviteter är lämpliga för sabbaten kan du be en elev att läsa upp följande ord av president James E. Faust i första presidentskapet:

”Var går gränsen mellan vad som är godtagbart och inte godtagbart på sabbaten? Inom de riktlinjer vi fått måste var och en av oss besvara den frågan för oss själva. Riktlinjerna finns i skrifterna och i våra nutida profeters ord, men de måste också stå skrivna i våra hjärtan och styras av vårt samvete. … Det är knappast troligt att vi allvarligt överträder sabbatsbudet om vi ödmjukt kommer inför Herren och erbjuder hela vårt hjärta, vår själ och vårt sinne. (Se Matt. 22:37.)

Vad som är värdigt eller ovärdigt på sabbatsdagen måste bedömas av var och en av oss genom att vi försöker vara uppriktiga mot Herren. På sabbatsdagen bör vi göra det vi måste göra och borde göra i en hängiven anda och sedan begränsa vår övriga verksamhet.” (”Herrens dag” Liahona, jan. 1992, s. 40).

Hur har ni välsignats av att försöka dyrka Gud och göra det som är gott under sabbaten?

Uppmuntra eleverna att fundera på ett sätt att helga sabbatsdagen bättre och att skriva ett mål för det i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.

Markus 3:7–35

Frälsaren botar många, sänder ut sina apostlar att predika och varnar för hädelse

Sammanfatta Markus 3:7–35 genom att förklara att Jesus gick till Galileiska sjön och botade många som följde honom där, bland andra några med orena andar. Efter att ha valt tolv apostlar ordinerade han dem och sände ut dem att predika, bota och driva ut onda andar. Han varnade sedan de skriftlärda för att häda mot den Helige Anden och lärde att hans familj är de personer som gör vår himmelske Faders vilja.

(Obs: Händelserna i Markus 3:7–35 tas upp mer i detalj i lektionen om Matteus 12:22–35.)

Avsluta gärna med att vittna om sanningarna i lektionen.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Markus 2:7. Jesus botade den lame mannen både andligt och fysiskt.

Äldste Bruce R. McConkie sa att Jesus gav obestridliga bevis på att han var Messias när han botade den lame mannen:

”Den här händelsen i vår Herres liv var ett synbart och obestridligt bevis att han var Messias och sågs så av dem han tjänade bland. Han hade muntligen burit vittnesbörd flera gånger om att Gud var hans Fader och hade som stöd för det personliga vittnesbördet utfört ett enastående tjänande genom att predika och bota. Nu hade han för avsikt att förkunna att han hade gjort det som ingen utom Gud kunde göra och för att bevisa att han hade gjort det genom att ytterligare demonstrera sin Faders makt.

Både Jesus och ’lagens läkare’ som var närvarande då visste att ingen utom Gud kan förlåta synder. Följaktligen, som ett riktat och dramatiskt vittne att Guds kraft bodde i honom, tog (kanske sökte) Jesus detta passande tillfälle att förlåta synder. Ifrågasatt av de skriftlärda som visste (med all rätt) att det falska antagandet av makten att förlåta synder var att häda, gjorde Jesus vad ingen bedragare hade kunnat göra – han bevisade sin gudomliga makt genom att bota en förlåten man. På hans fråga ’Vilket är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Stig upp, ta din bädd och gå?’ finns bara ett svar! De är som ett; den som kan göra det ena, kan göra det andra” (Bruce R. McConkie, Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:177–178).

Markus 2:27-28. En dag att ära Gud

Äldste Mark E. Petersen i de tolv apostlarnas kvorum förklarade vad vårt iakttagande av sabbaten förmedlar till vår himmelske Fader och Jesus Kristus:

”Vårt sätt att helga eller inte helga sabbaten är ett ofelbart mått på vår inställning till Herren själv och till hans lidande i Getsemane, hans död på korset och hans uppståndelse från de döda” (“The Sabbath Day”, Ensign, maj 1975, s. 49).

Markus 3:4. ”Är det på sabbaten mera tillåtet att göra gott än att göra ont?”

President Spencer W. Kimball förtydligade vad som menas med att ”göra gott” på sabbatsdagen:

”Sabbatsdagen är en helig dag då vi ska göra värdiga och heliga ting. Avhållsamhet från arbete och rekreation är viktigt, men otillräckligt. Sabbaten kräver konstruktiva tankar och handlingar, och om någon bara går omkring och latar sig på sabbaten så bryter han sabbatsbudet.” (”Sabbaten en glädje”, Nordstjärnan, juli 1978, s. 4).

Äldste Russell M. Nelson i de tolv apostlarnas kvorum gav följande råd om att iaktta sabbatsbudet:

”När jag var mycket yngre än i dag, studerade jag andras texter där de hade listat saker man skulle göra och saker man inte skulle göra på sabbaten. Det var inte förrän senare som jag lärde mig genom skrifterna att det jag valde att göra och min inställning till sabbaten var ett tecken mellan mig och min himmelske Fader. [se 2 Mos. 31:13; Hes. 20:12, 20]. Med den insikten behövde jag inte längre listor med ’gör’ och ’gör inte’. När jag behövde bestämma mig för om en aktivitet var lämplig att göra på sabbatsdagen eller inte, ställde jag helt enkelt frågan: ’Vilket tecken vill jag ge Gud?’ Den frågan gjorde de val jag fattade om sabbatsdagen kristallklara. …

Vilket tecken tänker du ge Herren för att visa din kärlek till honom?” (”Sabbaten är en lust och en glädje”, Liahona, maj 2015, s. 130).