Lektion 108

1 Korintierbrevet 11

Inledning

Paulus tog upp konflikter bland de heliga i Korint rörande religiösa sedvänjor. Han betonade att män och kvinnor har eviga och gudomliga roller och är beroende av varandra i Herrens plan. Han undervisade också kyrkans medlemmar om att rätt förbereda sig för att ta del av sakramentet.

Lektionsförslag

1 Korintierbrevet 11:1–16

Paulus tar upp stridigheter om sedvänjor på sin tid

Visa en bild på ett gift par (t. ex. Ungt par på väg till templet, Evangeliebilder [2008], nr. 120; se även LDS.org). Läs upp följande repliker som visar hur vissa kan känna för äktenskap:

1. ”Att ha framgång i min karriär betyder allt för mig. Jag vill inte dela upp mitt fokus mellan mina yrkesmål och mitt äktenskap.”

2. ”Jag vill inte förplikta mig till ett långsiktigt förhållande. Jag oroar mig för att fatta ett beslut jag senare får ångra.”

3. ”Äktenskap skulle vara som en boja. Jag skulle inte kunna göra vad jag vill.”

4. ”Jag vet att äktenskap är det viktigaste beslutet jag någonsin kommer att fatta, och jag ser fram emot det.”

Be eleverna fundera över hur de känner för äktenskapet. Be dem leta efter sanningar i sina studier av 1 Korintierbrevet 11:1–16 som kan hjälpa dem och andra förstå vikten av äktenskapet.

Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 11:3. Be klassen följa med och se vad Paulus lärde om en äkta mans ansvar. Du kan förklara att i den här versen kan ordet som översatts till ”man” även översättas till ”äkta man” och ordet som översatts till ”kvinna” kan även översättas till ”hustru”.

• Vilken roll har den äkta mannen? (Du behöver kanske förklara att orden ”mannen är kvinnans huvud” betyder att mannen har det heliga ansvaret att presidera i hemmet. Att presidera innebär att rättfärdigt vägleda andra i andliga och timliga frågor.)

• Vem ska presidera över och vägleda mannen när han presiderar i sin familj?

Sammanfatta 1 Korintierbrevet 11:4–16 genom att förklara att Paulus tog upp frågor om sedvänjor för män och kvinnor när de bad och profeterade under sina gudstjänster.

Hjälp eleverna förstå att Nya testamentets läsare ibland missförstår Paulus undervisning och tror att han menar att mannens roll är viktigare än kvinnans roll eller att mannen är överlägsen eller mer värd än kvinnan. Läs upp följande uttalande av äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum:

”Män och kvinnor är jämlika i Guds ögon och i kyrkans ögon, men jämlika innebär inte att de är likadana. Mäns och kvinnors ansvarsuppgifter och gudomliga gåvor skiljer sig åt med avseende på deras natur men inte på deras betydelse eller inflytande. Kyrkan lär att kvinnor är jämställda med, men ändå olika männen. Gud anser inte att något kön är bättre eller viktigare än det andra” (”Män och kvinnor i Herrens tjänst”, Liahona, apr. 2014, s. 48).

Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 11:11. Be klassen följa med och leta efter vad Paulus undervisade angående relationen mellan man och hustru.

• Vad lärde aposteln Paulus om relationen mellan man och hustru?

Betona orden ”i Herren”. Förklara att de här orden avser Herrens plan att hjälpa oss bli lika honom och uppnå evigt liv.

• Vilken lärosats undervisar den här versen om vad gäller män och kvinnor i Herrens plan? (Med elevernas ord skriver du följande sanning på tavlan: I Herrens plan kan inte män och kvinnor uppnå evigt liv utan varandra. [Se L&F 131:1–4.])

För att hjälpa eleverna förstå sanningen som lyfts fram ovan, håller du upp en sax och börjar klippa itu ett pappersark. Be eleverna föreställa sig att saxens blad blivit åtskilda.

• Hur skulle det gå för någon som försökte klippa itu ett pappersark med bara ena halvan av en sax? Hur liknar saxen en man och hustru som samarbetar?

Använd föremål för att hjälpa eleverna förstå andliga sanningar

Det kan vara svårt att undervisa om evangeliets mindre påtagliga aspekter. När man använder föremål för att starta en diskussion, kan det hjälpa eleverna att analysera och förstå lärosatser och principer, och berika lärandemiljön genom att uppmuntra till en anda av vetgirighet.

Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum:

”Genom gudomligt påbud är män och kvinnor avsedda att tillsammans utvecklas mot fullkomlighet och en fullhet av härlighet. Tack vare sina skillnader i temperament och förmåga kan män och kvinnor skänka äktenskapsrelationen unika perspektiv och erfarenheter. Mannen och kvinnan bidrar på olika sätt men i lika mån till enheten och enigheten som inte kan uppnås på annat sätt. Mannen kompletterar och fulländar kvinnan och kvinnan kompletterar och fulländar mannen då de lär av varandra och ömsesidigt stärker och välsignar varandra” (”Äktenskapet är väsentligt för Guds eviga plan”, Liahona, juni 2006, s. 51–52).

• Hur kompletterar mannens och kvinnans egenskaper och ansvar varandra i familjen?

Påminn eleverna om de olika inställningarna till äktenskap som beskrevs i replikerna ni läste i början av lektionen. Be några elever berätta om sina tankar och vittnesbörd angående vikten av äktenskapet i Herrens plan. Bär gärna ditt eget vittnesbörd också.

1 Korintierbrevet 11:17–34

Paulus undervisar de heliga i Korint om att inte ta lätt på sakramentet

Skriv följande på tavlan: en riktigt andlig upplevelse, en förnyelse för själen, höjdpunkten på min sabbatsdag.

Be eleverna fundera över sin senaste upplevelse när de tog sakramentet och att fundera över om de skulle använda några av orden på tavlan för att beskriva sin upplevelse. Be eleverna leta efter sanningar när de studerar 1 Korintierbrevet 11:17–34 som kan hjälpa dem göra sakramentet till en andligare och meningsfullare upplevelse.

Förklara att på Paulus tid höll medlemmarna i kyrkan fast i en ritual som påminde om den sista måltiden. De brukade äta en måltid tillsammans och sedan ta del av sakramentet. Sammanfatta 1 Korintierbrevet 11:17–22 genom att förklara att Paulus hade fått en rapport om att när de heliga i Korint samlades för att ta del av sakramentet, förekom det meningsskiljaktigheter eller stridigheter bland dem. Paulus fördömde de heliga för att de gjorde dessa samlingar till vanliga måltider i stället för att bevara sakramentsförrättningens helighet.

Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 11:23–26. Be klassen följa med och se vad Paulus uppmanade kyrkans medlemmar att minnas med sakramentet. N/A

Visa bilden Den sista måltiden (Evangeliebilder [2008], nr. 54; se även LDS.org).

• Vad sa Paulus att Frälsaren lärde sina lärjungar att minnas när de tog del av sakramentet?

• Hur kan det ha hjälpt de här medlemmarna i kyrkan som kämpade med meningsskiljaktigheter att minnas Frälsarens kropp och blod under sakramentet?

Be en elev läsa upp 1 Korintierbrevet 11:27–30. Be klassen följa med och se vilken varning Paulus gav de heliga i Korint vad gäller sakramentet.

• Vad varnade Paulus de heliga i Korint för, enligt vers 27 och 29?

• Vilken sanning kan vi lära oss av de här verserna om vad som händer när vi tar sakramentet ovärdigt? (Eleverna kan använda andra ord, men se till att de lyfter fram följande sanning: Den som tar sakramentet ovärdigt drar på sig sin egen fördömelse.)

Förklara att vi inte ”behöver vara fullkomliga för att ta sakramentet, men [vi] bör ha en anda av ödmjukhet och omvändelse i hjärtat” (se Stå fast i din tro [2004], s. 129). Om vi tar sakramentet samtidigt som vi lever i allvarlig synd eller med ett obotfärdigt hjärta och inte har någon önskan om att minnas och följa Frälsaren, tar vi ovärdigt del av sakramentet. Uppmuntra eleverna att be till sin himmelske Fader och prata med sin biskop (se 3 Ne. 18:26–29) om de har frågor om sin värdighet att ta sakramentet.

• Varför tror ni att vi genom att ovärdigt ta sakramentet drar fördömelse över vår själ?

• Vilket råd gav Paulus till kyrkans medlemmar, enligt 1 Korintierbrevet 11:28? (Med elevernas ord skriver du följande sanning på tavlan: Vi bör granska vårt liv när vi tar sakramentet.)

Påpeka att avsikten med att granska vårt liv inte bara är att avgöra om vi är värdiga att ta sakramentet, utan också att avgöra hur väl vi strävar efter att hålla våra förbund med Herren och hur vi kan försöka omvända oss och bli bättre.

Be en elev läsa upp följande uttalande av president Howard W. Hunter:

”Jag frågade mig själv: ’Sätter jag Gud före allting annat och håller jag alla hans bud?’ Då kom reflektionen och beslutet. Att göra ett förbund med Herren att alltid hålla hans bud är en allvarlig skyldighet, och att förnya detta förbund genom att ta del av sakramentet är lika allvarligt. De högtidliga stunderna av eftertanke medan sakramentet delas ut har stor betydelse. De är stunder av självvärdering, själviakttagelse, en tid att reflektera och besluta” (”Tankar om sakramentet”, Nordstjärnan, okt. 1977, s. 23).

För att hjälpa eleverna fundera över hur de kan tillämpa sanningen de hittade i 1 Korintierbrevet 11:28, ber du dem tänka på frågor de kan reflektera över när de förbereder sig att ta sakramentet. De kan till exempel fråga sig: ”Hur kan jag bli en bättre lärjunge till Jesus Kristus?” Be eleverna nämna några andra frågor de kunde fråga sig. Du kan också föreslå några frågor själv. Be eleverna skriva upp frågor i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker som de kan fråga sig under sakramentet för att granska sin värdighet.

Vittna om att när eleverna granskar sin värdighet innan och under det att de tar sakramentet, kan Herren hjälpa dem få veta hur de kan bli bättre på att uppfylla sina förbund och vara värdiga att ta emot de välsignelser han vill ge dem. De här välsignelserna innefattar att bli renade från synd och få ett större mått av kraft från den Helige Anden. Be eleverna sätta upp ett mål för hur de kan förbereda sig bättre för nästa tillfälle att ta del av sakramentet.

Sammanfatta 1 Korintierbrevet 11:33–34 genom att förklara att Paulus gav ytterligare anvisningar till de heliga i Korint om måltiden de hade i samband med utdelningen av sakramentet.

Avsluta lektionen med att vittna om sanningarna i 1 Korintierbrevet 11.

Kommentarer och bakgrundsinformation

1 Korintierbrevet 11:11. ”Men i Herren är det så att kvinnan inte är till utan mannen eller mannen utan kvinnan”

Äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum betonade att män och kvinnor har jämlika men olika roller:

”Vår himmelske Faders stora plan genomsyras av prästadömet och i den har män ett unikt ansvar att förvalta prästadömet, men de är inte prästadömet. Män och kvinnor har olika men lika viktiga roller. På samma sätt som en kvinna inte kan bli gravid utan en man, kan inte en man till fullo utöva prästadömets kraft för att bilda en evig familj utan en kvinna. … I ett evigt perspektiv delas både kraften att skapa liv och prästadömets kraft av man och hustru” (”Detta är mitt verk och min härlighet”, Liahona, maj 2013, s. 19).

”Familjen: Ett tillkännagivande för världen” sammanfattar de gudagivna ansvar som män och hustrur har:

”Enligt gudomlig plan skall fadern presidera över sin familj i kärlek och rättfärdighet och han har ansvaret att sörja för och beskydda sin familj. Moderns främsta ansvar är barnens omvårdnad. I dessa heliga ansvar är fadern och modern skyldiga att hjälpa varandra som likvärdiga makar” (”Familjen: Ett tillkännagivande för världen”, Liahona, nov. 2010, s. 129).

President Howard W. Hunter undervisade om något viktigt vad gäller mäns och kvinnors delade ansvar att leda familjen.

”En man som bär prästadömet accepterar att hans hustru är delaktig i ledarskapet för hem och familj. Hon ska känna till och delta i alla beslut som rör familjen. Av nödvändighet måste det i kyrkan och i hemmet finnas en presiderande ämbetsman (se L&F 107:21). Genom gudomlig kallelse vilar ansvaret att presidera i hemmet på prästadömsbäraren (se Mose 4:22). Herren avsåg att hustrun skulle stå vid makens sida som likvärdig kompanjon. Att presidera i rättfärdighet kräver delat ansvar mellan make och maka. Tillsammans agerar ni aktivt och med kunskap om allt som rör familjen. Om en man handlar självsvåldigt eller utan hänsyn till sin hustrus känslor och råd, när han leder familjen, utövar han orättfärdigt herravälde” (se ”Var en rättfärdig make och far”, Nordstjärnan, jan. 1995, s. 49).

1 Korintierbrevet 11:27–29. Vad innebär det att ovärdigt ta sakramentet?

President Spencer W. Kimball lärde att ”när vi inte lever efter buden, när vi begår överträdelser, när vi hyser ilska, hat och bitterhet, bör vi allvarligt fundera över om vi bör ta del av sakramentet” (The Teachings of Spencer W. Kimball, sammanst. av Edward L. Kimball [1982], s. 225).

Äldste John H. Groberg i de sjuttio förklarade att vår inställning är en nyckel till vår värdighet att ta del av sakramentet:

”Om vi har en önskan att förbättra oss (vilket är detsamma som att omvända oss), och om vi inte är utsatta för några prästadömsrestriktioner, är vi enligt min uppfattning värdiga. Om vi emellertid inte känner någon önskan att förbättra oss, och om vi inte har för avsikt att följa Andens vägledning, måste vi fråga oss: Är vi värdiga att delta, eller gör vi narr av hela syftet med sakramentet, vilket är att fungera som en katalysator för personlig omvändelse och förbättring? Om vi minns Frälsaren och allt som han har gjort och kommer att göra för oss, ändrar vi på vårt handlande till det bättre, och vi kommer på så sätt närmare honom. Detta i sin tur håller oss på den väg som leder till evigt liv.

Om vi emellertid vägrar att omvända och förbättra oss, om vi inte minns honom och inte håller hans bud, har vi satt ett stopp för vår egen utveckling, och det är att fördöma våra själar” (”Sakramentets inverkan”, Nordstjärnan, juli 1989, s. 33).

1 Korintierbrevet 11:27–32. Vi bör aldrig ta lätt på sakramentet

Sakramentet är en helig förrättning som vi aldrig bör ta lätt på. Äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum förklarade att ”sakramentet gör sakramentsmötet till det heligaste och viktigaste mötet i kyrkan” (”Sakramentsmötet och sakramentet”, Liahona, nov. 2008, s. 17).

President Russell M. Nelson i de tolv apostlarnas kvorum förkunnade att sakramentet ”är höjdpunkten i vårt sabbatsfirande” (”Gudsdyrkan på sakramentsmötet”, Liahona, aug. 2004, s. 12).

Äldste Melvin J. Ballard i de tolv apostlarnas kvorum lärde att när vi regelbundet tar emot sakramentet kan det ge oss andlig trygghet:

”Vi vill att alla sista dagars heliga ska komma till sakramentsbordet, för det är en plats för självrannsakan, för själviakttagelse, där vi kan lära oss att ändra kurs och ställa vårt liv till rätta så att vi är i harmoni med kyrkans lära och med våra bröder och systrar. Det är den plats där vi blir våra egna domare. …

Om det finns något som kan ge trygghet till alla män och kvinnor skulle det vara att komma till sakramentsbordet varje sabbatsdag. Vi skulle inte komma särskilt långt bort på en vecka – inte så långt bort att vi inte genom processen av självrannsakan skulle kunna rätta till det vi kan ha gjort fel. … Vägen till sakramentsbordet är vägen till trygghet för sista dagars heliga” (Bryant S. Hinckley, Sermons and Missionary Services of Melvin Joseph Ballard [1949], s. 150–151).