Lektion 77
Johannes 17
Inledning
Innan Frälsaren led i Getsemane, sände han upp sin stora förbön. Han bad att hans lärjungar och alla som följer honom skulle lära känna sin himmelske Fader och få evigt liv, och han bad att de skulle vara ett med honom och hans Fader.
Lektionsförslag
Johannes 17:1–8
Jesus Kristus talar till sin himmelske Fader i bön
Be eleverna nämna berömda personer som de känner till. Be dem sedan nämna de människor i sina liv som de känner bäst.
-
Vad är skillnaden mellan att känna till någon och att faktiskt känna den personen?
-
Vad krävs för att verkligen känna någon?
-
Vilka personer känner ni att det skulle vara viktigt för er att lära känna bättre? Varför?
Förklara att Frälsaren undervisade om vikten av att lära känna vår himmelske Fader och honom. Be eleverna att söka efter sanningar medan de studerar Johannes 17 som hjälper dem lära känna sin himmelske Fader och Jesus Kristus.
För att hjälpa eleverna förstå bakgrunden till Johannes 17, berättar du att vid något tillfälle mellan det att han och hans lärjungar hade ätit den sista måltiden och när de gick in i Getsemane örtagård, uppsände Jesus en bön som brukar kallas den stora förbönen. En innebörd av ordet förbön är att tala med en person till förmån för någon annan. I det här fallet, talade Jesus Kristus till sin himmelske Fader till förmån för sina lärjungar, och bad att de skulle få evigt liv.
Be en elev läsa upp Johannes 17:1–3. Be klassen att följa med i texten och se hur Frälsaren beskrev evigt liv.
-
Hur beskrev Frälsaren evigt liv?
-
Hur skulle ni formulera en princip för vad vi måste göra för att få evigt liv, med utgångspunkt från vers 3? (Eleverna kan använda egna ord men du bör se till att det tydligt framgår att för att få evigt liv måste vi lära känna vår himmelske Fader och hans Son, Jesus Kristus.)
För att hjälpa klassen förstå vad det innebär att känna Gud, ber du en elev läsa upp följande uttalande från äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum:
”Det är en sak att känna till Gud, och en annan att känna honom. Att känna till Gud innebär att vi lär oss att han är en personlig varelse, i vars avbild människan skapats, att vi lär oss att Sonen är Faderns uttryckliga avbild, att vi lär oss att både Fadern och Sonen besitter vissa specifika egenskaper och krafter. Men att känna dem, i avseendet att vi får evigt liv, innebär att vi åtnjuter och upplever samma saker som de gör. Att känna Gud innebär att tänka det han tänker, känna det han känner, att ha den makt han besitter, förstå de sanningar han förstår, och göra det han gör. De som känner Gud blir som honom och lever samma slags liv, vilket är evigt liv” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:762).
-
Vad är skillnaden mellan att känna Fadern och Sonen och att bara känna till dem?
-
Varför kan en person inte få evigt liv utan att känna Gud Fadern och Jesus Kristus?
-
Vad är några exempel på hur vi kan lära känna Fadern och Sonen?
Sammanfatta Johannes 17:4–5 med att förklara att Frälsaren redogjorde för sin Fader att han hade fullbordat det verk hans Fader gett honom. Han bad sin Fader att förhärliga honom med samma härlighet som han hade i föruttillvaron.
Be en elev läsa upp Johannes 17:6–8. Be klassen följa med i texten och se vad Frälsarens lärjungar hade gjort för att lära känna honom.
-
Vad hade lärjungarna gjort för att lära känna Frälsaren? (Föreslå gärna att eleverna markerar orden ”tagit emot dem,” ”verkligen förstått” och ”tror” i vers 8.)
Johannes 17:9–19
Frälsaren ber för sina lärjungar
Be en elev läsa upp Johannes 17:9. Be klassen att följa med i texten och se vem Frälsaren särskilt bad för.
-
Vem bad Frälsaren för innan han började utföra försoningen?
-
Varför tror ni att apostlarna hade nytta av att höra Frälsaren be för deras räkning?
Skriv Johannes 17:11–18 på tavlan. Dela upp eleverna i par. Be dem studera dessa verser med sin partner och se vad Jesus bad om för sina apostlarnas räkning. Be gärna eleverna att markera det de hittar. Efter en stund ber du flera elever berätta för klassen vad de hittat.
Påpeka att Frälsaren nämnde att hans apostlar skulle fortsätta leva i en värld som var ond och hatade dem.
-
Vilken sanning kan vi lära oss från verserna 14–16 om att leva i världen som Jesu Kristi lärjungar? (När eleverna besvarat frågan skriver du följande sanning på tavlan: Som Jesu Kristi lärjungar ska vi vara i världen men inte av världen.)
-
Vad tror ni det innebär att vara i världen men inte av världen?
Be en elev läsa upp följande ord från äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum:
”I kyrkan upprepar vi ofta yttrandet: ’vara i världen men inte av världen.’ …
Vi borde kanske använde det tidigare nämnda yttrandet som två skilda uppmaningar. För det första: ’Var i världen.’ Var med. Var välinformerad. Försök vara förstående och tolerant och uppskatta olikheter. Gör en betydelsefull insats i samhället genom tjänande och engagemang. För det andra: ’Var inte av världen.’ Följ inte fel vägar och acceptera inte det som inte är rätt. …
Kyrkans medlemmar bör påverka mer än påverkas. Vi bör arbeta på att dämma upp floden av synd och ondska i stället för att passivt låta oss svepas med av den. Vi bör var och en bidra till att lösa problemet i stället för att undvika eller ignorera det” (se ”Televisionens inverkan”, Nordstjärnan, juli 1989, s. 74).
-
Varför vill Herren att vi ska vara i världen men inte vara av världen?
Be eleverna arbeta med sin partner igen och fundera ut ett exempel på hur en person kan vara i världen men inte av världen i följande situationer:
-
I skolan
-
Tillsammans med kompisar
-
På nätet
När eleverna har haft tillräcklig med tid ber du några av dem berätta för klassen om de exempel de tänkt ut. Be några elever berätta om upplevelser de haft då de eller någon de känner, visat prov på att vara i världen men inte av världen.
Be eleverna att i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker skriva ner ett specifikt sätt som de ska sträva efter att bättre följa Frälsaren genom att vara i världen och inte av världen.
Johannes 17:20–26
Frälsaren ber för alla människor som tar emot hans evangelium
Be en elev att ställa sig framför klassen och utföra en uppgift som gör att hans eller hennes händer blir smutsiga (som att gräva efter ett föremål i en skål full med jord). Uppmana eleven att försöka utföra uppgiften utan att smutsa ner händerna.
När eleven utfört uppgiften, ber du honom eller henne att visa händerna för klassen.
-
Hur kan vi jämföra den här aktiviteten med våra ansträngningar att vara i världen men inte av världen? (Även om vi gör vårt bästa, kan vi inte hålla oss helt rena från de synder och den ondska som finns i världen.)
-
Vilka slutgiltiga konsekvenser skulle vi drabbas av om vi inte kunde bli rena från våra synder? Varför? (Vi skulle skiljas från Guds närhet för evigt eftersom ingenting orent kan vistas i hans närhet [se 1 Ne. 15:33–34].)
Tacka eleven och be honom eller henne att sätta sig.
Be en elev läsa upp Johannes 17:20–23. Be klassen följa med i texten och se vad Jesus Kristus bad om.
-
Vad bad Jesus Kristus om? (Föreslå gärna att eleverna markerar ordet ett närhelst det dyker upp i verserna 20–23.)
-
Vad gör det möjligt för oss att bli ett med Fadern och Sonen? (Jesu Kristi försonings välsignelser, som vi tar emot genom att lyda hans bud, och genom den Helige Andens gåva.)
Skriv följande sanning på tavlan: När vi kommer till Jesus Kristus och tar emot hans försonings välsignelser, kan vi bli ett med Fadern och Sonen.
Be en elev att läsa upp följande uttalande från Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum:
”Den bokstavliga betydelsen av det engelska ordet atonement (försoning) är självklar: at-one-ment, att föra samman sådant som har varit åtskilt eller fjärmat” (”Jesu Kristi försoning”, Liahona, mars 2008, s. 35).
-
Varför vill ni, utifrån vad ni vet om er himmelske Fader och Jesus Kristus, bli ett med dem?
Be en elev läsa upp följande uttalande från president James E. Faust i första presidentskapet. Be klassen lyssna efter den välsignelse som den får som strävar efter att bli ett med sin himmelske Fader och Jesus Kristus.
”Vi bör inte bara uppriktigt söka efter kunskap om Mästaren, utan också sträva, som han inbjöd oss, efter att vara ett med honom (se Joh. 17:21). …
… Dagarna framför oss kommer att fyllas av lidande och svårigheter. Men med den tröstande övertygelsen om den hjälp, som ett personligt förhållande till Gud ger, kommer vi att få ett mod som lugnar” (”Att de känner dig, den ende sanne Guden, och Jesus Kristus”, Nordstjärnan, feb. 1999, s. 3, 6).
Vittna om vikten av att lära känna Jesus Kristus och vår himmelske Fader och att sträva efter att bli ett med dem.
Be eleverna begrunda vad de kan göra för att känna sin himmelske Fader och Jesus Kristus bättre, och stärka sin relation till dem.
Be eleverna skriva ner sina tankar i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker. Efter en stund frågar du om några elever är villiga att berätta om sina tankar och känslor för klassen.
Nyckelskriftställe – Johannes 17:3
För att hjälpa eleverna lära sig Johannes 17:3 utantill, ber du dem bära med sig nyckelskriftställekortet med det här skriftstället under veckan. Uppmana dem att läsa skriftstället om och om igen och öva på att säga det när möjligheten ges. Föreslå gärna att de försöker rabbla upp det ur minnet och förklara dess innebörd för en familjemedlem. I början av lektionen under några dagar framåt, ber du eleverna rapportera om sina framsteg med att lägga skriftstället på minnet.
Kommentarer och bakgrundsinformation
Johannes 17:3. Att känna Gud Fadern och Jesus Kristus
För att känna Fadern och Sonen måste vi ha en korrekt uppfattning om dem. Många människor tror att det inte går att förstå Gud och Gudomen, men det är en falsk lärosats.
Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade:
”Den största sanning människan känner till är att det finns en Gud i himlen som är obegränsad och evig, att han har skapat allting och upprätthåller och värnar om allting, att han skapade oss och allting under himlavalvet och instiftade och upprättade en frälsningsplan genom vilken vi kunde gå framåt och utvecklas för att bli lika honom. Sanningen om honom är att han är vår himmelske Fader, att han har en kropp av kött och ben, lika påtaglig som en människas, att han bokstavligen är en person, och att om vi tror på och lyder hans lagar kan vi få den upphöjelse han besitter. Det är den största sanning och mest fantastiska föreställning som det mänskliga sinnet känner till” (”The Seven Deadly Heresies” [brasafton på Brigham Young University, 1 juni 1980], s. 7, speeches.byu.edu).
Johannes 17:12. ”Fördärvets man”
Det verkar som om Jesus Kristus använde orden ”fördärvets man” om Judas Iskariot, som vid den här tidpunkten hade lämnat Jesus och de andra elva apostlarna för att förråda Jesus för de korrupta judiska ledarna. Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum sa: ”Judas … var nog inte så fördärvad som förtappelsens söner, som är evigt fördömda, men var en Satans son eller efterföljare under sitt liv. Se Matt. 26:21–25” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:765).
Johannes 17:20–23. ”För dem som genom deras ord kommer att tro på mig”
Även om Jesus Kristus inledde sin förbön med att be för de lärjungar som var med honom, utvidgade han sin bön så att den omfattade alla som tror på honom ”genom deras ord.” Herrens kyrkas medlemmar lär känna Jesus Kristus genom apostlarnas vittnesbörd och undervisning. Detta hjälper oss förstå vikten av att studera första presidentskapets och de tolv apostlarnas nutida undervisning. Ordet dem i vers 22 syftar på apostlarna och trofasta medlemmar som har studerat deras lärdomar och är i samma harmoni med dem som de är med Guds Son. För mer information om hur vi kan bli ”fullkomligt förenade till ett” (Joh. 17:23), se L&F 76:69.