Efesierbrevet 2–3

Inledning

Paulus lärde de heliga i Efesus att alla syndare kunde bli frälsta genom Guds nåd och att judar och hedningar hade blivit ett i Guds familj. Paulus förklarade också att Jesu Kristi kyrka är uppbyggd på en grund av apostlar och profeter och han uttryckte sin önskan att de heliga skulle känna Jesu Kristi kärlek.

Lektionsförslag

Efesierbrevet 2

Paulus undervisar om hur Jesu Kristi blod frälser både jude och hedning

Inled lektionen med att be en eller flera elever (beroende på klassens storlek) att sitta på golvet i en annan del av klassrummet. Dra en gräns mellan eleverna och resten av klassen med tejp eller ett snöre och säg till de avskilda eleverna att de inte verbalt får medverka i lektionen (ännu). Fråga resten av klassen:

Vad säger den här situationen om förhållandet mellan er och den avskilda gruppen? (Att den ena gruppen favoriseras framför den andra.)
Hur tror ni de avskilda eleverna känner sig? Varför?

Be eleverna att fundera på om de känt något liknande under vissa förhållanden i livet.

Skapa två kolumner på tavlan med rubrikerna Hedningar och Judar.

Utifrån vad ni har lärt er om sociala förhållanden i vissa av kyrkans grenar under Paulus verksamhet, vilken grupp skulle passa de avskilda eleverna? (Hedningar.) Vilken grupp skulle passa resten av klassen? (Judar.)
Hur kan den uppdelningen ha uppstått? (Vissa judar trodde att eftersom de var israeliter till födseln och hade blivit omskurna, så var de mer gynnade av Gud och överlägsna de omvända hedningarna.)

Be en elev läsa upp Efesierbrevet 2:1–3. Be eleverna följa med i texten och se hur Paulus beskrev de andliga förhållandena bland hednakristna (”er” och ”ni” i vers 1–2) och de judiska kristna (”vi” i vers 3) innan deras omvändelse till Frälsaren och hans kyrka. Förklara att frasen ”härskaren över luftens välde” i vers 2 syftar på djävulen och hans rådande inflytande utöver världen.

Enligt vers 1–2, hur beskrev Paulus hedningarna före deras omvändelse? (Skriv elevernas svar på tavlan under kolumnen ”Hedningar”.)
Enligt vers 3, hur beskrev Paulus sig själv och judarna före deras omvändelse? (Skriv elevernas svar på tavlan under kolumnen ”Judar”.)

Visa att både hedningarna och judarna var andligt döda, eller avskilda från Gud, på grund av sina synder (se v. 1).

Be en elev läsa upp Efesierbrevet 2:4–6. Be klassen att följa med och se hedningarnas och judarnas andliga tillstånd efter deras omvändelse.

Hur beskrev Paulus de heliga efter deras omvändelse? (Herren hade gjort dem levande, eller uppväckt dem, från deras andligt döda och syndfulla tillstånd. Påminn eleverna om att vi kallar detta att andligen födas på nytt [se Mosiah 27:24–26].)

Be flera elever att läsa upp Efesierbrevet 2:7–10. Be eleverna följa med i texten och se vad som gjorde det möjligt för hedningarna och judarna att göra denna förändring.

Vad gjorde det möjligt för båda dessa grupper heliga att göra denna förändring? (Jesu Kristi nåd.)
Vilken sanning kan vi lära oss från de här verserna om vad Jesu Kristi nåd möjliggör för alla Guds barn? (Efter att eleverna svarat, skriv följande sanning på tavlan: Tack vare Jesu Kristi nåd kan alla människor bli frälsta genom tro på honom.)

Påpeka att Paulus betonade att vi inte kan bli frälsta enbart på grund av våra gärningar hur goda dessa gärningar än är (se v. 8–9). För att hjälpa eleverna förstå ovan nämnda sanning bättre, be en elev läsa upp följande uttalande av president Dieter F. Uchtdorf i första presidentskapet:

”Eftersom vi alla har ’syndat och saknar härligheten från Gud’ [Rom. 3:23] och ’inget orent kan komma in i Guds rike’ [1 Ne. 15:34], är var och en av oss ovärdig att återvända till Guds närhet. …

Vi kan inte förtjäna att komma till himlen. Rättvisans krav står som en skiljemur som vi omöjligt kan ta oss över själva.

Men allt är inte förlorat.

Guds nåd är vårt stora och eviga hopp.

Genom Jesu Kristi offer tillfredsställer barmhärtighetens plan rättvisans krav [se Alma 42:15] och ’frambringar medel varigenom [människorna] kan ha tro till omvändelse’ [Alma 34:15].

Våra synder, om de än är blodröda, kan bli vita som snö [se Jes. 1:18]. Eftersom vår älskade Frälsare ’gav sig själv till lösen i allas ställe’ [1 Tim. 2:6], ges vi tillträde till hans eviga rike [se 2 Petr. 1:11].

Porten är upplåst! …

För att vi ska ärva denna härlighet räcker det inte att porten är upplåst. Vi måste gå in genom porten med en önskan i hjärtat att genomgå en förändring, en förändring som är så dramatisk att den i skriften beskrivs som att ’födas på nytt. Ja, födas av Gud, förändras från [vårt världsliga] och fallna tillstånd till ett tillstånd av rättfärdighet, genom att [vi] återlöses av Gud och blir hans söner och döttrar’ [Mosiah 27:25]. …

Nåden är en gåva från Gud, och när vi har en önskan att lyda alla hans bud är det som om vi räcker fram vår jordiska hand för att ta emot denna heliga gåva från vår himmelske Fader” (”Nådens gåva” Liahona, maj 2015, s. 107–108, 110).

Hur hjälper utövande av tro på Jesus Kristus och omvändelse från våra synder oss att ta emot nåden gåva?

För att hjälpa eleverna förstå det historiska sammanhanget i relationen mellan judar och hedningar innan evangeliet predikades till alla Guds barn, visa den tillhörande bilden av ”skiljemuren” (Ef. 2:14) i den yttre förgården i templet i Jerusalem (eller be eleverna slå upp Bibliska fotografier, nummer 9, ”Herodes tempel”). Förklara att hedningar, som inte hade ingått förbund med Herren, inte tilläts passera muren till de mer heliga områdena i templet. De behandlades som ”gäster och främlingar” (Ef. 2:19). Den fysiska muren symboliserade den andliga separation som fanns mellan judar och hedningar före Petrus uppenbarelse om att evangeliet skulle predikas för hedningarna.

Be några av de elever som är avskilda från klassen att turas om att läsa högt ur Efesierbrevet 2:12–15. Be eleverna följa med i texten och se vad Frälsaren gjorde med skiljemuren mellan judar och hedningar.

Vad sammanförde hedningarna och judarna? (Genom Kristi blod togs den bildliga muren bort som skilde judar och hedningar åt och de blev ”en ny människa” [Ef. 2:15], eller en enda kropp i Kristus. Skriv följande sanning på tavlan: När vi kommer till Jesus Kristus och tar del av hans nåd förenas vi med Gud heliga.)

Ta bort snöret eller tejpen som avskilde eleverna och be de avskilda eleverna att förenas med resten av klassen. Uppmuntra eleverna som representerar judarna att be de andra eleverna att sitta bredvid dem.

Be några elever turas om att läsa upp Efesierbrevet 2:16–19. Be eleverna följa med i texten och söka efter fraser som ytterligare förstärker sanningen att när vi kommer till Jesus Kristus och tar del av hans nåd så kan vi förenas med Guds heliga.

Vilka fraser hittade ni som ytterligare förstärker sanningen att när vi kommer till Jesus Kristus och tar del av hans nåd så kan vi förenas med Guds heliga?
Varför tycker ni att denna sanning är viktig att vi förstår och använder i kyrkan i dag?
Hur kan vi hjälpa andra att bli eller åter känna sig som ”medborgare” (v. 19) i kyrkan i stället för främlingar?
När har någon hjälpt er att känna er som en medborgare tillsammans med de heliga och inte som en främling? När har ni hjälpt någon att känna sig så?

Be en elev läsa upp Efesierbrevet 2:20–22. Be eleverna följa med i texten och se vad Paulus sa utgjorde kyrkans grund.

Vilken sanning lärde Paulus ut i de här verserna om hur Herrens kyrka är uppbyggd? (Eleverna kan formulera sig olika, men hjälp dem se att Herrens kyrka är uppbyggd på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.)
Vad är en hörnsten? (En stor sten lagd i grundens hörn för att ge styrka och stabilitet till hela byggnaden.)

Rita en enkel bild av en hörnsten som förbinder två väggar.

Hur är Jesus Kristus kyrkans hörnsten? Enligt vers 21, vad händer med resten av kyrkan på grund av denna hörnsten?
Hur bildar apostlar och profeter återstoden av kyrkans grund?
Hur ger denna grund stabilitet åt kyrkan och skyddar den mot djävulens angrepp?

Efesierbrevet 3

Paulus uttrycker sin önskan för de heliga i Efesus

Sammanfatta Efesierbrevet 3:1–16 genom att förklara att Paulus predikade om Jesus Kristus och lärde att genom honom kan hedningarna bli ”medarvingar” (v. 6) med Israel och ta del av Guds löften.

Be några elever turas om att läsa upp Efesierbrevet 3:14–19. Be eleverna följa med i texten och se vad mer Paulus önskade hjälpa de heliga förstå och känna.

Enligt de här verserna, vad ville Paulus att de heliga skulle förstå och känna?

Skriv följande sanning på tavlan: Apostlar och profeter strävar efter att hjälpa Guds barn att förstå och känna Jesu Kristi kärlek.

Visa bilderna på första presidentskapet och de tolv apostlarna från den senaste generalkonferensen i Liahona.

Hur strävar apostlar och profeter efter att hjälpa Guds barn förstå och känna Jesu Kristi kärlek i vår tid?
När har apostlarnas och profeternas undervisning hjälpt er att bättre förstå och känna Jesu Kristi kärlek?

Avsluta med att vittna om sanningarna ni tagit upp under lektionen och be eleverna att tillämpa dessa sanningar.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Efesierbrevet 2:8–10. ”Ty av nåden är ni frälsta genom tron … till goda gärningar”

”I Efesierbrevet 2:8–10 tog Paulus upp förhållandet mellan nåd, tro och goda gärningar. I slutändan kommer frälsning tack vare Jesu Kristi förtjänster, inte våra egna. Paulus kallade Jesu Kristi efterföljare ’Guds verk, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar’ (se Ef. 2:10). Det lägger tonvikten på Herrens verk snarare än på vårt och lär att vår förmåga att utföra goda gärningar härstammar från förändringen som Jesu Kristi nåd orsakar hos oss när vi vänder oss till honom i tro (se även 1 Kor. 15:10 och Fil. 2:13)” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 425).

Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade:

”Frälsning i alla dess former, sorter och grader erhålls genom Guds nåd. Med andra ord, tack vare hans kärlek, nåd och nedlåtelse föreskrev Gud vår Fader en plan och ett system för frälsning som skulle ’åstadkomma odödlighet och evigt liv för människan’ (Mose 1:39). I enlighet med den planen sände han sin enfödde Son till världen för att utföra det oändliga och eviga försoningsoffret. …

Människan blir sålunda frälst endast av nåd i den meningen att de uppstår; de blir frälsta av nåd kopplat till lydnad i den meningen att de får evigt liv. Evangelieplanen är att frälsa människan i det celestiala riket och därför undervisar Paulus om att av nåden är vi frälsta genom tron, genom lydnad, genom att ta emot Kristus, genom att hålla buden. Därför skriver Nephi: ’Förlikas med Gud. Ty vi vet att det är genom nåd vi blir frälsta, sedan vi har gjort allt vi kan göra’ (2 Ne. 25:23). Och Moroni upptecknar: ’Kom till Kristus och bli fullkomnade i honom och avstå från all ogudaktighet. Och om ni avstår från all ogudaktighet och älskar Gud av all er förmåga, allt ert sinne och all er styrka, då är hans nåd tillräcklig för er så att ni genom hans nåd kan bli fullkomliga i Kristus’ (Moro. 10:32)” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 2:498–499).

Efesierbrevet 2:20–22. Grunden och kyrkans hörnsten

Äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum sa om kyrkans organisation:

”I Nya testamentets tid, i Mormons boks tid och i vår tid utgör dessa ämbetsmän grundstenarna till den sanna kyrkan. De är utlagda runt om och hämtar styrka från hörnstenen, ’klippan, vår Återlösare, som är [Jesus] Kristus, Guds Son’ [Hel. 5:12]. … En sådan grund i Kristus var och har alltid varit ett skydd under tider ’när djävulen sänder sina mäktiga vindar, ja, sina pilar i virvelvinden, ja, när allt hans hagel och hans mäktiga storm piskar er’” (”Profeter, siare och uppenbarare”, Liahona, nov. 2004, s. 7).

Uttrycket ”fogas samman” i Ef. 2:21 antyder en viktig lektion om enighet i kyrkan. Inga stenblock som används i en byggnad är exakt lika och många är av olika storlek och form. Ändå ”fogas blocken samman” för att skapa byggnaden. På samma sätt är inga medlemmar exakt lika, men alla ”fogas samman” för att bilda Herrens kyrka.