Lektion 49: Lukas 8–9

Lektion 49

Lukas 8–9

Inledning

Frälsaren fortsatte att verka i Galileen där han profeterade om sin död och uppståndelse. När Jesus lämnade Galileen reste han till Jerusalem för att slutföra sin jordiska verksamhet. I Samarien ville Jakob och Johannes kalla ner eld från himlen för att bränna ner en samaritisk by som hade avvisat Jesus, men han sa till sina lärjungar att han hade kommit för att frälsa människor, inte förgöra dem. Jesus undervisade också om sant lärjungeskap.

Lektionsförslag

Lukas 8:1–9:56

Frälsaren utför mirakel, undervisar med liknelser och beger sig till Jerusalem.

Skriv följande scenarier på tavlan eller på var sitt papper: Be sedan tre elever att läsa upp dem.

När du snällt frågar din bror om hjälp att städa upp, säger han ohövligt att det kan du göra själv.
När du planerar en skolaktivitet kritiserar och skattar några klasskamrater åt ett förslag som du ger.
När du berättar om evangeliet för en vän, säger hon att du har en konstig tro.

Hur skulle ni känna er i de här olika situationerna? Hur skulle ni reagera?

Uppmana eleverna att leta efter sanningar när de studerar Lukas 8–9 som kan leda dem när de känner sig förolämpade av andras handlingar eller ord.

Be en elev läsa upp underrubrikerna i Lukas 8–9. Låt klassen följa med i texten och titta efter vilka händelser som är nedtecknade i de här kapitlen. Förklara att eftersom de studerade dessa händelser ingående i lektionerna om Matteus och Markus så kommer den här lektionen att fokusera på Lukas 9:51–62.

Be en elev läsa upp Lukas 9:51 och låt klassen titta efter vart Frälsaren bestämde sig för att gå. Förklara att orden ”tiden för hans bortgång” syftar på Frälsarens stundande himmelsfärd.

Vart bestämde sig Frälsaren för att gå?

Tidigare profeterade Frälsaren för sina lärjungar att han skulle bli förrådd, gisslad och korsfäst i Jerusalem (se Matt. 20:17–19; Luk. 9:44).

Vad säger Frälsarens beslutsamhet att gå till Jerusalem trots dessa utmaningar om hans karaktär?

Påpeka att på vägen till Jerusalem kom Jesus och lärjungarna till en samaritisk by. Be några elever turas om att läsa upp Lukas 9:52–54. Låt klassen följa med i texten och titta efter samariternas reaktion när de förstod att Jesus och hans lärjungar ville komma in i deras by.

Hur reagerade samariterna när de förstod att Jesus och hans lärjungar ville komma in i deras by?
Hur reagerade Jakob och Johannes på samariternas ogästvänlighet och avvisande av Frälsaren?
Hur kan människor i dag överreagera när de blir förolämpade och kränkta av andra? (Hänvisa till scenarierna i början av lektionen och be dem fundera på hur någon skulle kunna överreagera i de situationerna.)

Be en elev läsa upp Lukas 9:55–56. Låt klassen följa med i texten och titta efter vad Jesus svarar Jakob och Johannes. Be eleverna att berätta vad de hittar.

Förklara att när Frälsaren ”tillrättavisade” dem (vers 55) menade han att Jakob och Johannes förslag inte var i harmoni med Guds ande utan mer i harmoni med djävulen, som hetsar människors hjärtan (se 3 Ne. 11:29–30).

Hur skiljer sig Frälsarens reaktion på samariernas avvisande från Jakobs och Johannes reaktion?
Vilken sanning kan vi lära oss av Frälsarens exempel som kan vägleda oss när vi ställs inför förolämpningar. (Använd elevernas ord och skriv denna sanning på tavlan: Vi följer Frälsarens exempel när vi bemöter förolämpningar med tålamod.)

Påminn eleverna om situationerna i början av lektionen.

Varför kan det vara farligt att bli förnärmad eller sårad i dessa olika situationer?
Hur kan vi följa Frälsarens exempel i var och en av situationerna?
Hur blir vi välsignade när vi reagerar på förolämpningar med tålamod och lugn?

Be eleverna fundera över ett tillfälle när de har valt att bli förolämpade av det någon sagt eller gjort. Uppmana eleverna att följa Frälsarens exempel genom att välja att reagera på förolämpningar med tålamod och lugn.

Lukas 9:57–62

Jesus undervisade om sant lärjungeskap.

Be en elev komma fram och ställa sig framför klassen och visa eleven 20 till 30 små föremål (exempelvis pärlor). Säg åt eleven att tyst räkna föremålen. Medan eleven räknar kan du be klassen att försöka störa och få honom eller henne att tappa räkningen. Se till att det inte blir för stökigt när de försöker störa eleven. Säg att de måste sitta kvar och inte kasta något eller röra eleven som räknar.

Hur liknar vår strävan att följa Jesus räkningen av föremål medan man blir distraherad?

Tacka eleven och be honom eller henne att gå och sätta sig. När eleverna fortsätter att studera Lukas 9 kan du be dem fundera på hur vi kan stå emot influenser som kan distrahera eller hindra oss från att följa Frälsaren.

Be en elev läsa upp Lukas 9:57. Låt klassen följa med i texten och titta efter vad en man sa till Jesus när han och hans lärjungar var på väg till Jerusalem.

Vad sa mannen till Frälsaren att han var villig att göra?

Skriv följande på tavlan: För att vara en sann Kristi lärjunge …

Be en elev läsa upp Lukas 9:58 och be klassen titta efter Frälsarens svar till mannen som ville följa honom. Be eleverna att berätta vad de hittar.

Vad säger orden ”Människosonen har inget att vila huvudet mot” om Frälsarens livsstil? (Jesus och hans lärjungar var ständigt på väg någonstans. Deras verksamhet var varken bekväm eller lätt.)

Låt eleverna tyst läsa Lukas 9:59–60 och titta efter hur en annan man svarade på Frälsarens inbjudan att följa honom.

Vad ville den mannen göra innan han följde Frälsaren?
Vad kan ordet först (vers 59) säga om den mannen?

Förklara att Frälsarens ord inte betyder att det är fel att sörja en närstående eller gå på en begravning (se L&F 42:45). I stället lärde han mannen något viktigt om sant lärjungeskap.

Vad kan vi lära oss av Frälsarens svar i vers 60 om en sann lärjunges prioriteringar?

Be en elev läsa upp Lukas 9:61–62. Låt klassen följa med och se vad en tredje man ville göra innan han följde med Frälsaren.

Vad ville mannen göra innan han följde med Frälsaren?
Vad svarade Frälsaren?

För att hjälpa eleverna förstå jämförelsen att sätta handen till plogen och inte se sig om kan du be en elev att läsa upp följande ord av president Howard W. Hunter:

”För att kunna plöja en rak fåra behöver plöjaren fästa blicken på en fast punkt framför sig. Det håller honom på rätt kurs. Men om han råkar se sig om för att se efter var han har varit, ökar möjligheterna att han tar sidosteg. Resultatet blir krokiga och oregelbundna fåror. … Om all vår energi riktas framåt och inte bakåt – framåt mot evigt liv och frälsningens glädje – kommer vi säkert att uppnå det” (”Är jag en levande medlem?” Liahona, juli 1987, s. 13–14).

Hur liknar en Kristi lärjunge någon som sätter handen till plogen och inte ser sig om?
Hur är Frälsaren ett exempel på det han undervisar om i vers 62? (”Han [vände] sitt ansikte mot Jerusalem fast besluten att gå dit upp” [Luk. 9:51] för att slutföra sitt kall, och han såg sig inte om.)

Gå till den ofullständiga meningen på tavlan.

Hur skulle ni sammanfatta en sanning som Frälsaren undervisade om angående kraven på sina lärjungar med bakgrund av vad vi har lärt oss i Lukas 9:57–62? (Eleverna kanske föreslår flera olika principer. När eleverna har svarat kan du avsluta meningen på tavlan så att den förmedlar denna sanning: För att vara en sann Kristi lärjunge får vi inte låta något bli viktigare än att följa honom.)
Varför prioriterar vi ibland annat framför våra ansvar som Jesu Kristi lärjungar?

Be en elev att läsa upp följande uttalande av äldste Richard G. Scott i de tolv apostlarnas kvorum.

”Satan har ett kraftfullt medel att använda mot goda människor. Han distraherar dem. Han vill att goda människor ska fylla sitt liv med ’bra saker’ så att det inte finns något utrymme för viktiga saker” (”Det viktigaste först”, Liahona, juli 2001, s. 7).

För att hjälpa eleverna att fundera på vad som kan hindra dem från att helt och fullt följa Jesus Kristus kan du göra följande uppställning på tavlan och be eleverna skriva av den i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.

En Jesu Kristi lärjunges ansvar	Andra prioriteringar

Dela upp eleverna parvis. Låt dem jobba med sin kamrat och lista en sann Jesu Kristi lärjunges ansvar i uppställningen (som kan innefatta att vara ärlig, tjäna andra, sprida evangeliet, släktforska, tjäna i templet och uppfostra en familj). För varje ansvar i uppställningen ber du dem lista exempel på andra prioriteringar som man skulle kunna sätta framför dessa ansvar.

Be flera elever att berätta vad de skrev.

Uppmuntra eleverna att ge bra exempel på Jesu Kristi lärjungar genom att fråga:

När har ni sett någon lägga andra mål och prioriteringar åt sidan för att kunna följa Frälsaren?

Uppmana eleverna att fundera över vad de kanske prioriterar framför att följa Jesus Kristus och hans lärdomar. Be dem skriva ett mål i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker om vad de ska göra för att prioritera Frälsaren och evangeliet högre.

Avsluta gärna lektionen med att låta eleverna sjunga psalmen ”Lär mig att följa dig” (Psalmer, nr 150) eller en annan psalm om att följa Frälsaren och hans lärdomar.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Lukas 8:1–3. Trofasta kvinnor hjälpte och bistod Frälsaren

Lukas skrev att när Frälsaren färdades med apostlarna genom Galileen och undervisade ”från stad till stad och från by till by” i området (Luk. 8:1) så färdades också många kvinnor med honom. Några av dessa kvinnor hade blivit botade från olika sjukdomar; andra kan ha varit apostlarnas hustrur. Flera av dessa kvinnor fortsatte att följa Jesus fram till hans död och uppståndelse (se Luk. 23:27, 49; 24:10; Joh. 20:11–18).

I Lukas redogörelse om de kvinnor som reste med Jesus betonade han Frälsarens omtanke om alla människor, även kvinnor, som ofta åsidosattes i första seklets judiska samhälle. Med de medel som dessa kvinnor hade stöttade de Jesus och hans utvalda tjänare.

President Howard W. Hunter underströk Frälsarens hänsyn till alla kvinnor och bad kvinnorna i kyrkan i dag att stå enade med bröderna i att föra Herrens verk framåt:

”Det måste vara en tröst för er, älskade systrar i hans kyrka, att minnas att samme Jesus, vår Frälsare genom försoningen, visade sin kärlek och omsorg om kvinnorna på sin tid. Han njöt av kvinnors sällskap och hade nära vänner bland dem. …

Finns det något skäl att tro att han bryr sig mindre om dagens kvinnor? …

Liksom vår Herre och Frälsare behövde kvinnorna på den tiden för att få en tröstande hand, ett lyssnande öra, ett troende hjärta, en vänlig blick, ett uppmuntrande ord, lojalitet – också i förödmjukelsens, smärtans och dödens stund – så behöver också vi, hans tjänare i hela kyrkan, er – kvinnorna i kyrkan. Stå tillsammans med oss och för oss och hjälp oss hejda den ondskans flodvåg som hotar att uppsluka oss. Tillsammans måste vi stå trogna och fasta i tron mot den majoritet människor som har andra åsikter. Det tycks mig som om behovet är stort av att samla kyrkans kvinnor till att stå tillsammans med och för generalauktoriteterna, för att hejda den ondskans tidvattenvåg som omger oss, och att främja Frälsarens verk” (se ”Till kvinnorna i kyrkan”, Nordstjärnan, jan. 1993, s. 93).

Lukas 9:54. Eld från himlen som förtär samariterna

Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum gav en möjlig förklaring till att Jakob och Johannes bad om makt att kalla ner eld från himlen till att förtära samariterna:

”[Jakob och Johannes] visste att Israels Gud – samme Jesus som de nu stod med – hade sänt eld från himlen på Elias befallning för att förtära fienderna till den forntida profeten. (2 Kung. 1.) De visste också att samme nådige Gud skulle förgöra de onda med eld vid sin andra ankomst. (Mal. 4:1.) Det de fortfarande behövde lära sig var att i deras tidsutdelning, under de förhållanden de levde …, skulle evangeliet föras ut med kärlek, tålamod och fördragsamhet. …

Trots att de var ovetande om dess källa var Jakob och Johannes här inspirerade i sitt förslag av en ande nerifrån snarare än en ovanifrån” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 1:440).

Lukas 9:54–56. Valet att reagera på förolämpningar med tålamod

Äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum har sagt att vi kan välja att inte bli sårade av andras ord och handlingar:

”Tron att någon eller någonting kan göra så att vi känner oss stötta, arga, sårade eller bittra inskränker vår handlingsfrihet och förvandlar oss till föremål som kan utsättas för påverkan. Men som handlande varelser har du och jag förmågan att agera och välja hur vi ska reagera på en kränkande eller sårande situation. …

Frälsaren är det främsta exemplet på hur vi bör reagera på händelser eller situationer som möjligtvis kan såra oss” (”Ingenting kan få dem på fall”, Liahona, nov. 2006, s. 90).

Lukas 9:60. ”Låt de döda begrava sina döda”

För ytterligare insikt angående Frälsarens svar till mannen som först ville begrava sin far innan han följde Kristus, se kommentarerna till Lukas 9:59–60 i New Testament Student Manual ([Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 158).

Lukas 9:62. Att följa Frälsarens exempel och inte se sig om.

President Dieter F. Uchtdorf lärde att lärjungeskap betyder att man helt följer i Frälsarens fotspår:

”De som har gått ner i dopets vatten och tagit emot den Helige Andens gåva har satt sina fötter på lärjungeskapets väg och uppmanats att stadigt och trofast följa i vår Frälsares fotspår” (”Heliga för alla tider”, Liahona, sep. 2013, s. 5).

Äldste Edward Dube i de sjuttios kvorum har sagt att Jesus gav oss ett exempel på vad det innebär att sätta sin hand till plogen och inte se sig om:

”Vår Frälsare Jesus Kristus, som ser slutet från början, visste mycket väl vilken väg han skulle gå till Getsemane och Golgata när han förkunnade: ’Ingen som ser sig om sedan han har satt handen till plogen passar för Guds rike’ (Luk. 9:62). I Herrens ögon handlar det inte så mycket om vad vi har gjort eller var vi har varit utan mycket mer om vart vi är villiga att gå” (“Se framåt och tro”, Liahona, nov. 2013, s. 17).