Lektion 145: 1 Petrusbrevet 3–5

Lektion 145

1 Petrusbrevet 3–5

Inledning

Petrus uppmanade de heliga att alltid vara beredda att vittna om Jesus Kristus och att leva rättfärdigt så att de kunde avfärda falska anklagelser mot dem. Han undervisade om att Jesus Kristus predikade evangeliet i andevärlden efter sin död. Petrus förmanade även kyrkans äldste att vaka över Guds hjord med samma omsorg som Jesus Kristus, den högste herden.

Lektionsförslag

1 Petrusbrevet 3:1–17

Petrus manar de heliga att vara eniga i rättfärdighet och alltid vara beredda att vittna om Kristus

Be en elev läsa upp följande uttalande av president Thomas S. Monson:

”Vi kommer att få möjligheter under hela livet att berätta om vår tro, men vi vet inte alltid när vi kan kallas att göra det. Jag fick en sådan möjlighet 1957 när jag arbetade inom förlagsbranschen och blev ombedd att åka till Dallas i Texas, som ibland kallas ’kyrkornas stad’, för att tala vid ett företagskonvent. Efter konventet tog jag en sightseeingtur per buss till stadens förorter. När vi åkte förbi olika kyrkor sade föraren: ’Till vänster ser ni metodistkyrkan’ eller ’till höger har vi den katolska katedralen’.

När vi passerade en vacker röd tegelbyggnad på en kulle berättade föraren: ’I den där byggnaden har mormonerna möten.’ En dam långt bak i bussen frågade: ’Kan chaufför’n berätta något för oss om mormonerna?’

Föraren körde in bussen till kanten, vände sig om i sätet och svarade: ’Damen, allt jag vet om mormonerna är att de har möten i den där röda tegelbyggnaden. Finns det någon på bussen som vet något om mormonerna?’ (”Våga stå ensam”, Liahona, nov. 2011, s. 67).

Vad skulle ni ha gjort om ni hade varit på bussen?
Varför kan det ibland vara jobbigt att berätta för andra om vår tro?

Be eleverna att i sina studier av 1 Petrusbrevet 3:1–17 leta efter en princip som kommer vägleda dem när de får möjligheter att berätta för andra om evangeliet.

Sammanfatta 1 Petrusbrevet 3:1–11 med att förklara att Petrus uppmanade hustrur att hjälpa sina makar som inte ville tro att komma till Kristus genom sitt rättfärdiga uppförande. Han manade män att hedra sina hustrur. Han manade också medlemmarna att leva efter evangeliets normer.

Be en elev läsa 1 Petrusbrevet 3:14–16 för klassen. Be klassen följa med i texten och se vad Petrus rådde de heliga att göra när de blev förföljda eftersom de levde rättfärdigt.

Vad rådde Petrus de heliga att göra när de blev förföljda eftersom de levde rättfärdigt?
Vad sa Petrus att Jesu Kristi efterföljare alltid skulle vara beredda att göra, enligt vers 15?
Vilka aspekter av evangeliet tror ni ger människor hopp?

Förklara att ordet svara i vers 15 också kan översättas som ”försvara”. Petrus uppmanade de heliga att dela med sig av och förvara det de tror på.

Vilka ord i vers 15–16 beskriver hur vi borde dela med oss av och försvara Jesu Kristi evangelium?
Vilken sanning kan vi lära oss av 1 Petrusbrevet 3:15–16 om vad Jesu Kristi efterföljare borde sträva efter att alltid vara beredda att göra? (Eleverna bör komma fram till följande eller en liknande sanning: Som Jesu Kristi efterföljare bör vi sträva efter att alltid vara beredda att dela med oss av och försvara vår tro med ödmjukhet och respekt. Skriv denna sanning på tavlan.)
Varför tror ni det är viktigt att ödmjukt och respektfullt dela med oss av vår tro?

För att belysa sanningen på tavlan, ber du en elev att läsa upp resten av president Monsons berättelse om hans upplevelse på bussen:

”Jag väntade på att någon skulle svara. Jag såg på de andra för att se om de visste något, om de tänkte säga något. Ingenting. Jag insåg att det var upp till mig att göra som aposteln Paulus hade sagt, att vara beredd att ’svara var och en som begär att ni förklarar det hopp ni äger’. Jag förstod också sanningen i yttrandet: ’När det är dags för beslut, är tiden för förberedelse ute.’

Under de följande femton minuterna hade jag förmånen att bära mitt vittnesbörd för passagerarna på bussen och berätta om kyrkan och vår tro. Jag var tacksam för mitt vittnesbörd och tacksam för att jag var redo att bära det” (”Våga stå ensam” Liahona, nov. 2011, s. 67).

Vad kan vi göra för att alltid vara beredda att dela med oss av vår tro?

Be eleverna tänka på ett tillfälle när de var tacksamma att de var beredda att dela med sig av sin tro eller sitt vittnesbörd. Be några elever berätta för klassen om sina upplevelser.

Be eleverna begrunda hur de kommer förbereda sig för att alltid vara beredda att dela med sig av och försvara sin tro. Uppmana dem att handla efter varje maning de får.

1 Petrusbrevet 3:18–4:19

Jesus Kristus predikade evangeliet i andevärlden efter sin död

Be eleverna föreställa sig att de är missionärer och undervisar en person som säger följande:

”Jag tror att det ni lär mig är sant, men jag undrar vad som händer med människor som dör utan att ha fått en chans att höra sanningen. Det verkar inte rättvist av Gud att straffa dem eller förhindra dem från att leva med honom igen om de aldrig fick en chans att lära sig om hans frälsningsplan.”

Be eleverna fundera över hur de skulle svara.

Be halva klassen att läsa 1 Petrusbrevet 3:18–20 tyst för sig själva, inklusive Joseph Smiths översättning av vers 20 i Handledning för skriftstudier. Be den andra halvan att läsa 1 Petrusbrevet 4:5–6 tyst för sig själva, inklusive Joseph Smiths översättning av vers 6, i Handledning för skriftstudier. Be eleverna leta efter sanningar i Petrus undervisning som de skulle kunna dela med sig av till personen i scenariot. Förklara att uttrycket ”andarna i fängelse” i 1 Petrusbrevet 3:19 syftar på de personer i andevärlden som inte tog emot evangeliet eller inte hade möjlighet att höra det under jordelivet.

Efter en stund frågar du:

Vad lär de här verserna oss om de personer i andevärlden som inte tog emot evangeliet eller inte hade möjlighet att höra det i detta livet?

Visa en bild på president Joseph F. Smith (Evangeliebilder, [2008], nr 127; se även LDS.org). Förklara att president Joseph F. Smith begrundade innebörden av 1 Petrusbrevet 3:18–20 och 1 Petrusbrevet 4:6 när han fick en uppenbarelse och syn angående Frälsarens besök i andevärlden. Han såg att Jesus Kristus, mellan tiden för sin död och uppståndelse, predikade evangeliet till och personligen betjänade de rättfärdiga andarna. Jesus Kristus organiserade och bemyndigade sedan rättfärdiga tjänare som skulle undervisa andarna i andefängelset om evangeliet (se L&F 138:1–11, 29–30).

Varför predikas evangeliet för dem som är döda, enligt 1 Petrusbrevet 4:6? (För att åstadkomma en rättfärdig och rättvis dom genom att ge alla vår himmelske Faders barn en möjlighet att höra och leva efter Guds lagar.)
Vilken sanning om hur evangeliet predikas till de döda kan vi lära oss från Petrus undervisning? (Eleverna använder kanske andra ord, men bör komma fram till följande eller en liknande sanning: Evangeliet predikas för dem som har dött så att de ska ha samma möjligheter som dem som hör evangeliet under jordelivet.)

Repetera kort det scenario du introducerade i början av skriftställeblocket och fråga:

Hur kan läran om frälsning för de döda vara ett bevis på Guds omtanke om och barmhärtighet mot sina barn?

Sammanfatta 1 Petrusbrevet 4:7–19 med att förklara att Petrus uppmanade de heliga att älska varandra innerligt eftersom kärleken överskyler, eller avvärjer, många synder (se JSÖ, 1 Petr. 4:8 i Handledning för skriftstudier ). Petrus lärde också de heliga att glädjas när de led och blev hånade på grund av sin tro på Jesus Kristus.

1 Petrusbrevet 5

Petrus förmanade de äldste att vaka över Guds hjord och uppmanade de heliga att förbli orubbliga i tron

Förklara att Petrus, för att hjälpa de heliga förbereda sig för de prövningar de skulle drabbas av, lärde kyrkans äldste om deras ansvar som ledare. Be en elev läsa 1 Petrusbrevet 5:1–3 för klassen. Be klassen följa med i texten och leta efter Petrus råd till kyrkans äldste.

Vilka råd gav Petrus till kyrkans äldste?

Förklara att med ”var herdar för Guds hjord” (v. 2) menar han att de ska ta hand om och vaka över kyrkans medlemmar. Kyrkans ledare skulle tjäna villigt och kärleksfullt, inte av tvång eller en önskan om vinning. De skulle vara föredömen för kyrkans medlemmar istället för ”herrar” (v. 3) över dem.

Vad kan vi lära oss om kyrkans ledares ansvar från Petrus råd till kyrkans äldste? (Eleverna bör lyfta fram följande eller en liknande sanning: Kyrkans ledare har ett ansvar att ta hand om och vaka över Guds hjord i kärlek och genom sina föredömen. Skriv denna sanning på tavlan.)

Be eleverna läsa 1 Petrusbrevet 5:4 tyst för sig själva, och se vad Petrus kallade Frälsaren. Be eleverna berätta vad de hittat.

Visa bilden Jesus bär ett förlorat lamm (Evangeliebilder [2008], nr 64; se även LDS.org), och fråga:

Varför tror ni att Frälsaren ofta framställs som en herde?
Vilka Kristuslika egenskaper kan hjälpa ledare i kyrkan att vaka över och ta hand om dess medlemmar?
Hur har en ledare i kyrkan välsignat er genom sin Kristuslika kärlek eller sitt föredöme?

Sammanfatta 1 Petrusbrevet 5:7–14 med att förklara att Petrus lärde de heliga att kasta alla sina bekymmer på Frälsaren Jesus Kristus och förbli orubbliga i tron, trots deras lidanden. Petrus försäkrade dem om att om de gjorde det, skulle Gud upprätta och styrka dem.

Avsluta med att uppmana eleverna att lita på och följa dem som Herren har kallat att vara herdar för och ta hand om dem andligen.

Nyckelskriftställe – 1 Petrusbrevet 4:6

För att uppmuntra eleverna att delta i frälsningsarbetet för deras förfäder, går du tillsammans med dem igenom 1 Petrusbrevet 4:6, och frågar sedan:

Vad kan vi göra för att hjälpa våra förfäder som har tagit emot evangeliet i andevärlden och väntar på att befrias från andefängelset?
Hur har ni känt att ni har välsignats av att utföra släktforskning och tempeltjänst för era förfäder?

Be eleverna söka efter tillfällen att släktforska om sina förfäder och att delta i tempelförrättningar för dessa förfäders räkning.

Kommentarer och bakgrundsinformation

1 Petrusbrevet 4:6. ”Avsikten med att evangeliet predikades också för dem som nu är döda.”

President Joseph Fielding Smith sa följande angående frälsningsarbetet för de döda:

”Var och en som inte fick det tillfället här på jorden men som senare omvänder sig och accepterar evangeliet skall bli arvingar till Guds celestiala rike. Frälsaren inledde detta stora verk när han gick åstad och predikade för de andar som hölls i fängelse, på det att de skulle dömas kroppsligen som människor döms (eller med andra ord enligt evangeliets principer) likväl till anden skulle få leva, såsom Gud lever (Frälsningens lära sammanst. av Bruce R. McConkie, 3 band [1954–56], 2:118).

Angående evangeliets predikan i andevärlden sa president Lorenzo Snow:

”När evangeliet predikas till andarna i fängelset, kommer denna predikans framgång vara långt större än när våra äldster predikar i det här livet. Jag tror att det kommer vara ytterst få av dessa andar som inte glatt tar emot evangeliet när de får ta del av det. Omständigheterna där kommer vara tusen gånger mer gynnsamma” (”Discourse by President Lorenzo Snow,” Millennial Star, jan. 22, 1894, s. 50).