Bibliotek
Lektion 88: Apostlagärningarna 9

Lektion 88

Apostlagärningarna 9

Inledning

Jesus visade sig för Saulus på vägen till Damaskus, varefter Saulus blev blind. När Ananias hade botat honom döptes Saulus och började predika i Damaskus. Tre år senare begav sig Saulus till Jerusalem, men när han liv stod i fara skickade apostlarna honom till Tarsus. Petrus utförde underverk i Lydda och Joppe.

Lektionsförslag

Apostlagärningarna 9:1–9

Jesus visar sig för Saulus på vägen till Damaskus

Skriv följande uttalande av äldste Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum på tavlan: (Uttalandet finns i ”Det bästa ligger framför oss”, Liahona, jan. 2010, s. 19–20.)

”Det finns något i många av oss som inte gärna vill glömma tidigare misstag i livet – antingen egna misstag eller andras. …

Låt människor omvända sig. Låt människor växa. Tro på att människor kan ändra sig och förbättra sig” (äldste Jeffrey R. Holland).

Be en elev läsa upp uttalandet på tavlan. Fråga sedan klassen:

  • Vad finns det för situationer där det är viktigt att låta andra förändras och förbättras och tro på att de kan göra det?

  • Vad finns det för situationer där det är viktigt att tro på att vi kan förändras och förbättras?

Be eleverna leta efter sanningar som vi kan lära oss av en annan persons erfarenheter som har förändrats och förbättrats, när de studerar Apostlagärningarna 9.

Förklara att den största delen av Apostlagärningarna 9 handlar om de upplevelser en man vid namn Saulus hade. Be en elev läsa upp följande beskrivning av Saulus:

Saulus föddes i den grekiska staden Tarsus (se Apg. 21:39) och hade romerskt medborgarskap (se Apg. 16:37). Han var jude av Benjamins stam (se Rom. 11:1) och utbildades i Jerusalem av Gamaliel (se Apg. 22:3), en välkänd farisé och respekterad lärare av den judiska lagen (se Apg. 5:34). Saulus blev farisé (se Apg. 23:6), och han talade ”hebreiska” (antagligen arameiska) och grekiska (se Apg. 21:37, 40). Han kallades senare vid sitt latinska namn Paulus (se Apg. 13:9). (Se Handledning för skriftstudier, ”Paulus”.)

Påminn eleverna om att Saulus var närvarande vid steningen av Stefanus (se Apg. 7:58–59). Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 8:1–3 och en annan elev att läsa upp Apostlagärningarna 9:1–2. Be klassen följa med i texten och se hur Saulus behandlade Jesu Kristi efterföljare.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 9:3–6. Be klassen följa med i texten och se vad som hände när Saulus färdades till Damaskus.

  • Vem visade sig för Saulus?

Uppmuntra eleverna att skriva in Saulus fråga som står i vers 6 i kyrkans engelska utgåva av Bibeln: ”Herre vad vill du att jag ska göra?”

  • Vad lär oss Saulus fråga om honom? (Han var villig att underkasta sig Herrens vilja.)

Sammanfatta Apostlagärningarna 9:7–9 med att förklara att de som färdades med Saulus såg ljuset men hörde inte Jesu röst när han talade till Saulus (se JSÖ, Apg. 9:7). Efter visionen var Saulus fysiskt sett blind. Han leddes till Damaskus och varken åt eller drack på tre dagar.

  • Föreställ er att ni är Saulus. Om det var ni som hade varit aggressiva förföljare av Jesu Kristi lärjungar, vad skulle ni ha tänkt och känt under den här tiden?

Apostlagärningarna 9:10–22

Saulus botas av Ananias från Damaskus, döps och predikar om Jesus Kristus

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 9:10–12. Be klassen följa med i texten och se vad Herren befallde Ananias, en medlem i kyrkan i Damaskus, att göra.

  • Vad befallde Herren Ananias att göra?

Påpeka att Saulus ursprungliga avsikt med att bege sig till Damaskus var för att arrestera sådana som Ananias.

  • Om ni var Ananias och kände till Saulus rykte, vad skulle ni ha tänkt efter att ha fått den här befallningen av Herren?

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 9:13–16. Be klassen följa med i texten och se vad Herren undervisade Ananias om beträffande Saulus.

  • Hur skilde sig Herrens syn på Saulus, från Ananias syn på Saulus?

  • Vad hade Herren utvalt Saulus till att vara och göra enligt vers 15? (Påpeka gärna att orden ”ett redskap som jag utvalt” kan syfta på det faktum att Saulus var förutordinerad till sin uppgift.)

  • Även om Saulus skulle vara ett utvalt redskap för Herren, vad skulle han få uppleva enligt vers 16?

  • Vilka sanningar lär vi oss av de här verserna om hur Herren ser på oss? (Eleverna kanske nämner flera sanningar, men se till att betona att Herren ser oss så som vi kan bli och Herren ser vår potential att hjälpa honom i hans verk. Skriv dessa sanningar på tavlan.)

Be eleverna begrunda hur deras individuella bakgrunder, karaktärsdrag och förmågor kan användas för att hjälpa Herren i hans verk. Be dem skriva ner sina tankar i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 9:17–20. Be klassen följa med i texten och se vad Ananias gjorde efter att Herren hade hjälpt honom förstå Saulus potential och framtida mission.

  • Vad gjorde Ananias för Saulus?

  • Enligt vers 20, vad gjorde Saulus ”genast”, efter att ha döpts och fått nya krafter?

Poängtera att Saulus omvändelse, dop och predikande visade hans tro på Jesus Kristus och hans undergivenhet inför Herrens vilja.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 9:21–22. Be klassen följa med i texten och se hur folket reagerade på Saulus predikande.

  • Hur reagerade folket på Saulus predikande?

  • Varför häpnade folket när de lyssnade på Saulus?

Påminn eleverna om att den fråga Saulus ställde till Jesus i Apostlagärningarna 9:6 visade hans ödmjukhet och hans önskan att underkasta sig Herrens vilja.

  • Liksom Saulus, vad måste vi göra för att förändras och uppfylla den potential Herren ser i oss? (Med hjälp av elevernas ord skriver du följande princip på tavlan: Om vi underkastar oss Herrens vilja, kan vi förändras och uppfylla den potential han ser i oss.)

Be två frivilliga att komma och ställa sig framför klassen. Ge den ena eleven mjuk modellera och ge den andra eleven hårdnad modellera. (Om du inte har tillgång till modellera ber du eleverna föreställa sig att de gör den här aktiviteten, och ställer sedan frågorna som följer efter aktiviteten.) Ge de frivilliga ungefär 30 sekunder till att skapa något de själva hittar på med leran. Om eleven med den hårdnade leran säger att det är för svårt uppmuntrar du honom eller henne att fortsätta försöka.

Efter en stund ber du de frivilliga att visa vad de har skapat. Fråga eleven som fick den hårdnade leran:

  • Varför var det svårt att forma något med din lera?

Tacka de frivilliga och be dem återvända till sina platser. Fråga klassen:

  • Hur kan den hårdnade leran liknas vid någon som inte underkastar sig Herrens vilja?

  • Hur kan den formbara leran liknas vid någon som underkastar sig Herrens vilja?

  • Hur har det hjälpt er eller andra, när ni har underkastat er Herren, att förändras och uppfylla den potential Herren ser i er?

Läs upp följande uttalande av president Ezra Taft Benson:

President Ezra Taft Benson

”En person kan inte ställa en viktigare fråga i sitt liv än den som Paulus ställde: ’… Herre, vad vill du att jag ska göra?’” (”Listen to a Prophet’s Voice”, Ensign, jan. 1973, s. 57.)

Be eleverna att tänka på frågan: ”Herre, vad vill du att jag ska göra?” Uppmana dem att skriva ner de maningar de får. Efter en stund läser du upp följande uttalandet av president Benson:

”En person kan inte vidta större åtgärder än att följa den kurs som för honom eller henne till svaret på den frågan och att sedan genomföra det svaret” (”Listen to a Prophet’s Voice”, s. 57).

Uppmuntra eleverna att fortsätta söka svar på frågan och att handla enligt de maningar de får.

Apostlagärningarna 9:23–31

Saulus liv är i fara i Jerusalem och apostlarna skickar honom till Tarsus

Påpeka att Saulus vistades i Arabien efter sin omvändelse och att han senare återvände till Damaskus (se Gal. 1:17). Sammanfatta Apostlagärningarna 9:23–26 med att förklara att judarna i Damaskus planerade att döda Saulus, men att kyrkans medlemmar hjälpte honom att fly staden. Tre år efter sin omvändelse (se Gal. 1:18), begav sig Saulus till Jerusalem, där kyrkans medlemmar var rädda för att ta emot honom eftersom de inte trodde på att han hade blivit en Jesu Kristi lärjunge.

  • Varför tror ni att några medlemmar i kyrkan var ovilliga att acceptera att Saulus hade blivit en Jesu Kristi lärjunge?

Sammanfatta Apostlagärningarna 9:27–31 med att förklara att Barnabas, en medlem i kyrkan (se Apg. 4:36–37), förde Saulus till apostlarna och berättade för dem om Saulus syn och frimodiga predikande i Damaskus. Då välkomnade kyrkans medlemmar Saulus i gemenskapen. När grekiska judar i Jerusalem ville döda Saulus, skickade kyrkans ledare honom till Tarsus. Kyrkan upplevde frid och tillväxt i Judeen, Galileen och Samarien.

Apostlagärningarna 9:32–43

Petrus utför underverk i Lydda och Joppe

Dela upp eleverna i par. Be en elev i varje par att läsa Apostlagärningarna 9:32–35 och den andra eleven att läsa Apostlagärningarna 9:36–42. Be dem leta efter de underverk Petrus utförde och se hur folket reagerade.

Efter en stund ber du eleverna diskutera i sina par de underverk Petrus utförde och hur folket reagerade. Fråga sedan klassen:

  • Hur reagerade folket i Lydda och Joppe på Petrus tjänande, enligt vers 35 och 42?

  • Vad lär vi oss av deras reaktion om de möjliga effekterna av att tjäna andra? (Med hjälp av elevernas ord skriver du följande princip på tavlan: Genom att tjäna andra kan vi hjälpa dem att vända sig till Herren och tro på honom.)

Förklara att prästadömsvälsignelser är ett sätt att tjäna andra. För att hjälpa eleverna inse ytterligare sätt som vi kan tjäna andra på, frågar du:

  • Hur tjänade Tabita andra, enligt vers 36 och 39?

  • Hur kan någon som gör ”många goda gärningar” (vers 36) och som tjänar andra, hjälpa andra vända sig till Herren och tro på honom?

  • När har någon annans goda gärningar hjälpt er eller andra att vända er till Herren och tro på honom?

Avsluta med att bära vittnesbörd om sanningarna som lärts ut under lektionen.

Kommentar och bakgrundsinformation

Apostlagärningarna 9:1–2. Saulus fullmakt att föra kyrkans medlemmar till Jerusalem i bojor

Saulus fick fullmakt från översteprästen i Jerusalem att gå utanför Judeens gränser och föra judar till rättegång inför Stora rådet, något som översteprästen kunde ge eftersom ”romarna tillät Stora rådet att utöva civil och kriminell domsrätt (förutom vid brott belagda med dödsstraff) över hela den judiska folkgruppen, till och med utanför Palestina” (J. R. Dummelow, red., A Commentary on the Holy Bible [1909], s. 831). Eftersom moselagen tjänade både som civil såväl som religiös lag för judarna, kunde judiska kristna arresteras som förbrytare. De ”brev” som Saulus bar på var dokument som innehöll upplysningar om hans avsikt och intygade hans fullmakt att uppfylla detta mål.

Apostlagärningarna 9:1–22. Saulus omvändelse

President Harold B. Lee förklarade att ”Saulus från Tarsus var en person som hade varit tappert och samvetsgrant engagerad i att försöka utrota kristendomen som han trodde var en sekt som vanhelgade Guds ord” (i Conference Report, okt. 1946, s. 144). Men upplevelsen med den uppståndne Frälsaren åstadkom en mäktig förändring i Saulus. Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum beskrev vad Saulus kunde ha upplevt under sina tre dagar av blindhet:

”Under Saulus tre dagar utan syn påbörjades den karaktärsförändring som i sinom tid skulle komma att förändra kristendomens historia. Vilken själsångest han måste ha känt, vilka samvetets plågor, vilken sorg efter Guds vilja över synden, när han ödmjukade sig som en förberedelse för att underkasta sig Ananias ledning (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 2:90).

President Howard W. Hunter sa följande om Saulus omvändelse:

”För att göra Saulus omvändelse fullständig, döptes han. Paulus liv förändrades. Det är anmärkningsvärt att den man som höll Stefanus bödlars kläder, därefter blev den främste talesmannen för de principer som Stefanus dog för. …

Paulus liv hade tudelats av vägen till Damaskus. Innan, var han en aggressiv förföljare av kristendomen, men efter vägen till Damaskus var han en av dess mest ivriga förespråkare” (i Conference Report, okt. 1964, s. 108–109).

Apostlagärningarna 9:2. Saulus ansträngningar att arrestera Jesu Kristi efterföljare

President David O. McKay undervisade om vad Saulus avsikt var med att vilja arrestera Jesu Kristi efterföljare:

”Så fast besluten var han att få ett slut på vad han ansåg vara kätteri, att han skaffade sig rätten, som ämbetsman i Stora rådet, att arrestera Jesu efterföljare var han än fann dem. Han gick från hus till hus och släpade män från sina hustrur och barn. Han arresterade till och med kvinnorna och kastade dem i fängelse! Säkerligen fick de små barnens skrik och förtvivlade böner till och med hans bittra hjärta att slitas itu nästan mer än vad den trofaste Stefanus martyrdöd gjorde. Säkerligen, när han tvingade män och kvinnor från sina hem, måste de bleknande ansiktena hos de hopkrupna barnen och deras förtvivlade snyftningar ha gjort djupa intryck i hans trångsynta själ, minnen som skulle ödmjuka honom, om inte förfölja honom, i resten av hans liv. Endast en sak kunde trösta honom senare i livet när han såg tillbaka på de förfärliga upplevelserna. Det var följande, uttryckt med hans egna ord: ’Själv menade jag att det var min plikt att på allt sätt bekämpa Jesu, nasaréns, namn’ [Apg. 26:9]. Saulus var uppriktig i det som han gjorde. Han trodde inte att Jesus Kristus var Guds Son och han trodde att det skulle behaga hans himmelske Fader om han fick varje person som trodde på Kristus att förneka dennes namn” (Ancient Apostles, 2:a uppl. [1921], s. 147–148).

Apostlagärningarna 9:15–16. Herren ser oss så som vi kan bli

President Thomas S Monson har undervisat kyrkans medlemmar om att se på individer så som Herren ser på dem (se ”Se andra sådana som de kan bli”, Liahona, nov. 2012, s. 70).