Lektion 91

Apostlagärningarna 13–14

Inledning

Paulus (tidigare kallad Saulus) gav sig ut på sin första missionsresa med Barnabas som kamrat. De predikade evangeliet och upprättade grenar av kyrkan under fortsatt förföljelse. När judarna vägrade ta emot Guds ord, fokuserade Paulus och Barnabas på att predika bland icke-judarna.

Lektionsförslag

Apostlagärningarna 13:1–13

Paulus och Barnabas ger sig ut på en missionsresa och tillrättavisar en falsk profet

Före lektionen kan du förbereda en skylt med texten ”Inget motstånd” och en annan skylt med texten ”Konstant motstånd”. Sätt upp dem på motsatta väggar i klassrummet.

Be eleverna föreställa sig att mellanrummet mellan skyltarna är en skala som representerar vilken grad av motstånd man möter när man försöker leva efter evangeliet. Låt eleverna ställa sig mellan skyltarna på de platser de tycker visar den grad av motstånd Mose upplevde. Be några elever motivera sina val av platser. Upprepa den här övningen genom att be eleverna ställa sig någonstans på motståndsskalan för Joseph Smith och därefter för Nephi. Be några elever motivera sina val för var och en av dem. Be eleverna återvända till sina platser.

Bekräfta att alla Jesu Kristi lärjungar kommer att möta motstånd vid olika tidpunkter i livet. Be eleverna tänka på var de skulle placera sig själva på motståndsskalan när de har försökt leva efter evangeliet. Uppmana eleverna att leta efter principer när de studerar Apostlagärningarna 13–14 som kan vara till vägledning när de möter motstånd i sina ansträngningar att leva rättfärdigt.

Sammanfatta Apostlagärningarna 13:1–6 med att förklara att när profeter och lärare var samlade i Antiokia i Syrien, fick de vägledning av den Helige Anden om att Saulus (senare känd som Paulus) och Barnabas skulle kallas att predika evangeliet tillsammans. När de hade blivit avskilda färdades Saulus och Barnabas från Antiokia till Cypern och predikade i synagogan i staden Salamis. Därifrån färdades de till den andra sidan av ön, till staden Pafos. (Be gärna eleverna att hitta Antiokia och Cypern på karta nr 13, ”Aposteln Paulus missionsresor”,, Bibliska kartor [i Handledning för skriftstudier].)

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 13:6–8. Be klassen följa med i texten och se vad som hände när Saulus och Barnabas kom fram till Pafos.

• Vem ville höra om evangeliet av Saulus och Barnabas, enligt vers 7? (Sergius Paulus, som var den romerske landshövdingen.)

• Vilket motstånd mötte missionärerna när de skulle undervisa om evangeliet för Sergius Paulus?

Förklara att Saulus kallas Paulus från och med Apostlagärningarna 13:9. Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 13:9–12. Be klassen följa med i texten och se hur Paulus tog itu med motståndet från den falske profeten Elymas.

• Vad sa Paulus om Elymas i vers 10? (Förklara att Paulus använde hårda ord eftersom Elymas försökte hindra en annan människa från att få frälsning.)

• Vad gjorde Paulus med den falske profeten genom Guds makt, enligt vers 11?

• Hur påverkades landshövdingen av att se Guds makt, enligt vers 12?

• Vad lär vi oss i den här skildringen om Guds makt jämförd med djävulens makt? (Även om eleverna kanske använder andra ord, bör du förvissa dig om att de kommer fram till följande sanning: Guds makt är mycket större än djävulens makt. Föreslå gärna att eleverna skriver den här sanningen i sina skrifter bredvid Apostlagärningarna 13:9–12.)

Be eleverna fundera över hur vetskapen om att Guds makt är oerhört mycket starkare än djävulens makt kan hjälpa oss när vi stöter på motstånd i livet. Be några elever berätta för klassen om sina tankar.

Apostlagärningarna 13:14–43

Paulus återger israeliternas historia och vittnar om att Jesus Kristus kom som en fullbordan av Guds löften

Be eleverna tänka på ett misstag de har gjort, som de önskar att de kunde gå tillbaka och sudda ut. Förklara att motgångarna vi möter ibland kommer på grund av våra egna syndiga val. Uppmuntra eleverna att leta efter en princip när de studerar Apostlagärningarna 13:14–43, som kan hjälpa dem övervinna den här motgången.

Sammanfatta Apostlagärningarna 13:14–37 med att förklara att Paulus och Barnabas lämnade Cypern och seglade till Pamfylien (i dagens Turkiet), varpå en av deras kamrater, Johannes Markus, beslöt sig för att lämna dem och återvända hem. Paulus och Barnabas fortsatte mot Antiokia i Pisidien (inte att förväxla med Antiokia i Syrien, där de påbörjade sin mission). På sabbatsdagen där, ställde sig Paulus framför männen i synagogan och återgav händelser ur israeliternas historia. Paulus vittnade om Jesus Kristus som Israels utlovade frälsare.

Be eleverna läsa Apostlagärningarna 13:26–34 tyst för sig själva och se vad Paulus undervisade om Jesus Kristus.

• Vad ville Paulus att personerna i synagogan skulle förstå om Jesus Kristus?

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 13:38–39. Be klassen att följa med i texten och se vilken välsignelse Paulus lärde att vi kan få genom Jesu Kristi försoning.

• Vilka välsignelser kan vi få tack vare Jesus Kristus och hans försoning? (Med hjälp av elevernas ord skriver du följande sanning på tavlan: Vi kan få förlåtelse för våra synder och förklaras rättfärdiga genom Kristi försoning.)

Förklara att orden förklaras rättfärdig i vers 39, betyder ”att slippa straff [eller bli förlåten] för synd och förklaras skuldfri” (Handledning för skriftstudier, ”Rättfärdiggöra, Rättfärdiggörelse”, scriptures.lds.org). När en person är rättfärdiggjord genom Jesu Kristi försoning ställs hans eller hennes förhållande till Gud tillrätta igen.

• Hur gör Jesu Kristi försoning det möjligt för oss att förklaras fria från synd?

För att hjälpa eleverna förstå den här läran ber du en elev läsa upp följande uttalande av äldste D. Todd Christofferson i de tolv apostlarnas kvorum:

”Jesus led och dog för att sona för synden. Kraften i hans försoning kan utplåna syndens inverkan på oss. När vi omvänder oss blir vi rättfärdiggjorda och renade genom hans försonande nåd (se 3 Ne. 27:16–20). Det är som om vi inte hade gett efter, som om vi inte hade fallit för frestelsen” (se ”Att de skall vara ett i oss”, Liahona, nov. 2002, s. 71).

• Vad måste vi göra för att få förlåtelse för våra synder och bli rättfärdiggjorda genom Jesu Kristi försoning?

• Nämn några personer i skrifterna som fick förlåtelse för sina synder och blev rättfärdiggjorda genom Jesu Kristi försoning. (Till exempel Paulus, Alma den yngre och Enos.)

Be eleverna sjunga de första två verserna av ”Oändlig är kärleken” (Psalmer, nr 125). Uppmuntra dem att lägga märke till hur psalmförfattaren uttryckte sin tacksamhet för Frälsarens försoning och förlåtelse, när de sjunger.

Be eleverna besvara följande fråga i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker eller på ett papper.

• Vad får ni för känslor för Jesus Kristus när ni tänker på hur hans försoning gör det möjligt för er att få förlåtelse för era synder?

När eleverna har haft tillräckligt med tid ber du några av dem att berätta vad de skrev. Uppmuntra eleverna att följa de maningar den Helige Anden kan ha givit dem till hjälp för att få förlåtelse och bli rättfärdiggjorda genom Jesu Kristi försoning.

Sammanfatta Apostlagärningarna 13:40–43 med att förklara att efter Paulus predikan var det många hedningar som bad honom att undervisa igen nästa sabbat.

Apostlagärningarna 13:44–52

Paulus och Barnabas predikar frimodigt trots den ökade förföljelsen

Följande sabbatsdag samlades nästan hela staden för att höra Paulus och Barnabas undervisa om Guds ord (se Apg. 13:44).

Dela upp eleverna i par och be dem läsa Apostlagärningarna 13:44–52 tillsammans. Ge instruktioner om att den ena eleven i varje par ska leta efter judarnas attityd och handlingar och att den andra eleven ska leta efter hedningarnas attityd och handlingar, när folket hade samlats för att höra på Paulus och Barnabas. Förklara att Joseph Smiths översättning ändrar slutet på vers 48 till: ”Så många som trodde blev bestämda till evigt liv.” När eleverna har läst färdigt ber du varje elevpar jämföra judarnas handlingar och attityder med hedningarnas handlingar och attityder.

• Vilka välsignelser fick de som vara villiga att lyssna på Paulus och hans kamrater?

Apostlagärningarna 14

Paulus och Barnabas utför underverk medan de predikar evangeliet under fortsatt förföljelse

Skriv följande fråga på tavlan: Varför tillåter Herren att goda människor upplever svåra prövningar?

Be eleverna leta efter en princip när de studerar Apostlagärningarna 14, som kan hjälpa dem förstå ett sätt att besvara frågan.

Förklara att Apostlagärningarna 14:1–21 beskriver en del av de prövningar Paulus och Barnabas utstod när de fortsatte att predika. Be några elever läsa upp följande verser och be klassen följa med i texten och se vilka prövningar missionärerna ställdes inför.

1. Apostlagärningarna 14:1–2 (Judar som inte trodde eggade upp hedningarna mot Paulus och Barnabas.)

2. Apostlagärningarna 14:8–18 (När Paulus har botat en lam man, tror folket i Lystra att Paulus och Barnabas är grekiska gudar och försöker offra till dem.)

3. Apostlagärningarna 14:19–20 (Paulus stenas och återuppväcks.)

• Vilka prövningar behövde Paulus och Barnabas utstå?

• Vad skulle ni ha tänkt om ni hade varit med Paulus och Barnabas under de här prövningarna?

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 14:22. Be klassen följa med i texten och se vad Paulus undervisade om lidanden (och prövningar).

Hjälp eleverna att identifiera läror och principer

En av skrifternas uppgifter är att undervisa om lärosatser och principer i evangeliet. Att identifiera lärosatser och principer i skrifterna är en av grundprinciperna för att studera och undervisa om evangeliet. Att lära sig identifiera dem kräver genomtänkt ansträngning och övning. När lärosatser och principer har lyfts fram, förvissar du dig om att de formuleras på ett klart och enkelt sätt så att de blir tydliga för eleverna.

• Vilken princip undervisar Paulus om i den här versen? (Eleverna använder kanske andra ord men bör komma fram till följande princip: När vi trofast går genom prövningar, förbereds vi för att komma in i det celestiala riket.)

• Hur tror ni det kan förbereda oss för det celestiala riket om vi trofast uthärdar prövningar?

Be eleverna fundera på vilka välsignelser de eller någon de känner har fått då de trofast genomgått prövningar? Be några elever berätta om sina upplevelser. Påminn eleverna om att de inte ska berätta om upplevelser som är alltför heliga eller personliga. Berätta gärna om dina egna personliga upplevelser som ytterligare kan åskådliggöra den här principen och vittna om att den är sann.

Uppmuntra eleverna att begrunda sanningarna de hittade i Apostlagärningarna 13 och 14 och att välja en av dem som kan hjälpa dem mest under prövningar. Ge varje elev ett litet kort eller papper och be dem skriva ner den princip de har valt på kortet. Uppmuntra eleverna att sätta den någonstans där de kan se den ofta (en spegel, i skåpet i skolan, och så vidare) för att ge styrka och uppmuntran när de står inför prövningar.

Kommentar och bakgrundsinformation

Apostlagärningarna 13:9. Saulus blir känd som Paulus

”[Aposteln Paulus] var tidigt i livet känd som Saulus; hans latinska namn Paulus nämns först i början av hans missionsresa till icke-judarna (Apg. 13:9)” (Bible Dictionary, ”Paul”).

Apostlagärningarna 13:51. ”De skakade dammet av sina fötter”

Äldste James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum gav den här förklaringen angående att skaka dammet av sina fötter:

”Att ceremoniellt skudda [skaka] dammet av sina fötter till ett vittnesbörd mot andra innebar för judarna, att alla vänskapliga förbindelser avbrutits och att man inte längre svarade för eventuella följder. Genom att Herren gav den i texten [Matt. 10:14] citerade befallningen till apostlarna, blev detta en förordning till anklagelse och vittnesbörd mot människorna. I närvarande tidshushållning har Herren befallt sina bemyndigade tjänare att på samma sätt vittna mot dem, som uppsåtligt och illvilligt står emot sanningen, när den förkunnas med myndighet” (Jesus Kristus”, [1916], s. 338–339; se även L&F 24:15;75:18–22; 84:92–96). På grund av dess allvarliga natur ska emellertid bruket att skaka dammet av fötterna aldrig användas utom under ledning av första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum.

Apostlagärningarna 14:22. ”Genom många lidanden”

Äldste Robert D. Hales i de tolv apostlarnas kvorum lärde följande om prövningar:

”Det finns en mening och ett syfte med jordelivets prövningar. … Var och en av oss måste gå igenom vissa prövningar för att bli mer lik vår Frälsare. I jordelivets skola lär vi oss ofta genom smärta och prövningar, men det är meningen att lärdomarna ska förädla och välsigna och stärka oss, inte förstöra oss” (se ”Tro i prövningens stund ger frid och glädje”, Liahona, maj 2003, s. 17).

Äldste Quentin L. Cook i de tolv apostlarnas kvorum förklarade syftet med utmaningar i jordelivet:

”Det finns många olika slags utmaningar. Vissa ger oss nödvändiga erfarenheter. Negativa resultat under jordelivet är inte tecken på bristande tro eller på ofullkomlighet i vår himmelske Faders övergripande plan. Luttringens ugn är verklig, och de karaktärsegenskaper och den rättfärdighet som skapas i smärtans ugn förädlar och renar oss, och förbereder oss för att möta Gud” (”Sångerna de inte kunde sjunga”, Liahona, nov. 2011, s. 106).