Lektion 135: Hebreerbrevet 1–4

Lektion 135

Hebreerbrevet 1–4

Inledning

Paulus undervisade de heliga om Jesu Kristi sanna natur. Han lärde dem också om Jesu Kristi försoning och några av de välsignelser vi får till följd av försoningen. Paulus berättade om de forntida israeliternas upplevelser då de vandrade i vildmarken, för att lära de heliga vad de måste göra för att gå in i Herrens vila.

Lektionsförslag

Hebreerbrevet 1

Paulus undervisar om Jesu Kristi natur

Läs upp följande scenarier:

En ung kvinna är trött på att alltid vara en ”duktig flicka” eftersom hon inte deltar i några av de aktiviteter som hennes vänner gör. Hon överväger att släppa efter på sina normer för att passa in i gruppen.
En ung man som verkar som heltidsmissionär inser att missionsarbete är svårare än han trott och han funderar på att åka hem.

Vad har dessa scenarier gemensamt?
Vad är några skäl till att människor funderar på att ge upp i sina ansträngningar att göra det de vet är rätt?

Presentera kortfattat Hebreerbrevet med att förklara att under trycket från olika svårigheter, drog sig några judiska nyomvända (som kallades hebreer), undan från kyrkans möten och återvände till den relativa tryggheten i traditionell judisk gudsdyrkan, som inte innefattade tro på Jesus Kristus (se Hebr. 10:25, 38–39). Paulus skrev detta brev för att uppmana dessa medlemmar i kyrkan att förbli trofasta mot Jesus Kristus.

Be eleverna att i sina studier av Hebreerbrevet, leta efter sanningar som kan hjälpa dem förbli trofasta mot Kristus när de känner för att ge upp.

Be eleverna läsa Hebreerbrevet 1:1–3, 10 tyst för sig själva, och se vilka lärdomar om Jesus Kristus som Paulus undervisade de judiska medlemmarna om.

När eleverna har haft tillräckligt med tid, ber du flera elever skriva de sanningar de hittat på tavlan. Eleverna använder kanske andra ord, men du bör se till att följande sanningar uttrycks i det som står på tavlan:

Jesus Kristus skapade himlarna och jorden (se Hebr. 1:2, 10).

Fadern talar genom Jesus Kristus (se Hebr. 1:2).

Jesus Kristus är Faderns arvinge (se Hebr. 1:2).

Jesus Kristus uppenbarar Faderns väsen. (se Hebreerbrevet 1:3).

Jesus Kristus uppehåller allt genom sitt mäktiga ord (se Hebreerbrevet 1:3).

Jesus Kristus renar oss från synd (se Hebr. 1:3).

Jesus Kristus regerar vid Faderns högra sida (se Hebreerbrevet 1:3).

Du kan behöva förklara att orden ”uppenbarar Faderns väsen” betyder att Jesus Kristus personifierar vår himmelske Fader, både fysiskt och andligt, och att han har samma gudomliga karaktär, samt att orden ”uppehåller allt genom sitt mäktiga ord” antyder att Jesus Kristus är allsmäktig.

Hur skulle en insikt om dessa sanningar kunna hjälpa någon som kämpar med att förbli trofast mot Jesus Kristus och hans evangelium?

Be eleverna begrunda vilka av dessa sanningar som skulle kunna vara till hjälp för dem om de frestas att vända sig bort från att göra det Herren vill.

Förklara att ett tema i Hebreerbrevet är Jesu Kristi storhet. Till exempel visade Paulus, i Hebreerbrevet 1:4–14, att Jesus Kristus är större än änglarna. I senare kapitel fortsätter han att visa Jesu Kristi excellens och överlägsenhet.

Hur skulle vetskapen om att Jesus Kristus är större än allting annat kunna hjälpa någon som kämpar med att förbli trofast mot honom?

Uppmuntra eleverna att fortsätta söka efter detta tema när de studerar resten av Hebreerbrevet.

Hebreerbrevet 2

Paulus undervisar om att Jesus Kristus är Herre över vår frälsning

Be eleverna fundera över hur de skulle göra för att välja en kapten eller ledare för olika lag eller grupper som de skulle kunna tänkas delta i (till exempel sport, teater, eller skolklubbar).

Vilka kvalifikationer letar ni efter när ni väljer en kapten eller ledare?

Förklara att i Hebreerbrevet 2, förklarade Paulus mer djupgående Jesu Kristi natur och identitet för de judiska nyomvända för att hjälpa dem se varför de borde fortsätta följa Jesus Kristus. Be en elev läsa Hebreerbrevet 2:10 för klassen. Be klassen följa med i texten och se hur Paulus talade om Jesus Kristus.

Vad är Jesus Kristus herre över? (Skriv följande sanning på tavlan: Jesus Kristus är herre över vår frälsning.)
På vilket sätt är Jesus Kristus herre över vår frälsning?

Dela upp eleverna i par, ge en elev i uppgift att läsa Hebreerbrevet 2:8–13 och den andra att läsa Hebreerbrevet 2:14–18. Be eleverna leta efter meningar som beskriver varför Frälsaren är kvalificerad att vara herre över vår frälsning.

Efter en stund ber du eleverna berätta för sin partner vad de hittat. Fråga sedan klassen:

Vad gjorde Jesus Kristus för alla människor, enligt vers 9?
Vem övervann Frälsaren genom sin försoning, enligt vers 14?

Påpeka att Paulus inte bara talade om Frälsaren som herre över vår frälsning, utan också kallade honom för ”en barmhärtig och trogen överstepräst” (v. 17). Paulus liknade Jesus Kristus vid en judisk överstepräst eftersom översteprästen sågs som en medlare mellan Gud och människor.

Vad var det som gjorde att Jesus kunde vara en så barmhärtig och trogen överstepräst, enligt vers 17?
Varför kan Frälsaren hjälpa oss, enligt vers 18? (Se även Alma 7:11–13.)

Förklara att i Hebreerbrevet 4:14–16 gav Paulus oss ytterligare insikter om hans undervisning om varför Frälsaren är en barmhärtig och trogen överstepräst. Be en elev läsa de här verserna högt. Be klassen följa med i texten och se vad som gör Jesus Kristus till en sådan storartad överstepräst. Be eleverna berätta vad de kommer fram till.

Varför har Jesus Kristus förmågan att fullkomligt förstå oss och sympatisera med alla våra fel och brister, utifrån det ni lärt er i Hebreerbrevet 2:14–18 och 4:14–16? (Hjälp eleverna komma fram till följande sanning: Eftersom Jesus Kristus led och frestades på alla sätt, förstår han oss på ett fullkomligt sätt och kan hjälpa oss när vi behöver det. Skriv denna sanning på tavlan.)
Vad kan förståelse av den här sanningen hjälpa oss att göra, enligt Hebreerbrevet 4:16?
Vad tror ni menas med att frimodigt gå fram till nådens tron?

Be eleverna berätta hur de känner att sanningarna i Hebreerbrevet 2 kan hjälpa dem att känna sig säkra i sitt beslut att följa Jesus Kristus som deras ledare.

Hebreerbrevet 3–4

Paulus lär oss hur vi kan gå in i Herrens vila

Be eleverna att i sina studiedagböcker eller anteckningsböcker, skriva någonting andligt eller timligt som de känner sig oroade eller bekymrade över.

Hur kan vi finna frid och vila från dessa och andra källor till förvirring och oro?

Påminn eleverna om att de judiska medlemmarna upplevde förföljelse på grund av att de levde efter evangeliet. Förklara att i Hebreerbrevet 3 och 4, använde Paulus en berättelse från Gamla testamentet för att lära de heliga hur de skulle finna vila i det här livet och i nästa.

Förklara att när de hade befriats från fångenskapen i Egypten, väckte det forntida Israels folk Herrens vrede och fick därför inte komma in i Herrens vila (se 4 Mos. 14; Jakob 1:7–8; Alma 12:33–37; 13:6, 12–13, 28–29). Be eleverna markera orden ”min vila” i Hebreerbrevet 3:11.

Påpeka att äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade vad det innebär att gå in i Herrens vila. Be en elev läsa upp följande uttalande från äldste Bruce R. McConkie, och be eleverna lyssna efter vad det innebär att gå in i Herrens vila.

”Sanna heliga går in i Herrens vila medan de är i det här livet, och genom att förbli i sanningen fortsätter de i detta lyckotillstånd till dess de vilar hos Herren i himlen. … För oss dödliga innebär Herrens vila att få fullkomlig kunskap om gudomligheten i detta stora verk i de sista dagarna. … Herrens vila, i evigheten, är att ärva evigt liv, att få Herrens härlighets fullhet. (L&F 84:24.)” (Mormon Doctrine, 2:a uppl. [1966], s. 633).

Vad innebär det för oss att gå in i Herrens vila i det här livet? Efter döden?

Läs upp Hebreerbrevet 4:1 och be eleverna följa med i texten och se vad Paulus oroade sig för att vissa av kyrkans medlemmar skulle göra.

Vad oroade sig Paulus för? (Att vissa av kyrkans medlemmar skulle bli efter på vägen, och inte komma in i Herrens vila.)

Skriv följande skriftställen på tavlan: Hebreerbrevet 3:7–8, 12–15, 18–19; 4:2–3, 6–7, 11. Be klassen att läsa igenom dessa verser tyst för sig själva, och se vad Paulus sa om hur vi kan gå in i Herrens vila. (Uppmana eleverna att läsa Joseph Smiths översättning av Hebreerbrevet 4:3 i Handledning för skriftstudier). Efter en stund ber du eleverna berätta vad de hittat.

Vad tror ni menas med orden ”om vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt” (Hebreerbrevet 3:14)?
Vad tror ni menas med ”förhärda inte era hjärtan”? (Hebreerbrevet 3:15; 4:7). (Att ha ett hjärta som är öppet och villigt, och lyder Gud och hans bud.)
Vad lärde Paulus oss om hur vi kan komma in i Herrens vila? (Utifrån elevernas svar skriver du följande princip på tavlan: Om vi förblir trofasta mot Frälsaren och inte förhärdar våra hjärtan, går vi in i Herrens vila.)
Hur kan vi bli hjälpta i våra förberedelser för att gå in i Herrens vila när våra hjärtan är öppna för Guds avsikt och plan för oss?
Hur kan vi välsignas i det här livet genom att sträva efter att gå in i Herrens vila?

Be eleverna begrunda hur trofasthet mot Frälsaren och öppna hjärtan gentemot honom har hjälpt dem finna vila trots problem eller bekymmer som de har. Be några elever dela med sig av sina tankar.

Be eleverna skriva i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker om vad de kommer göra för att förbli trofasta mot Jesus Kristus och hålla sina hjärtan öppna för honom.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Hebreerbrevet 1:3. Jesus Kristus ”uppenbarar Faderns väsen”

President Joseph F. Smith sa följande om Jesu Kristi väsen:

”Jesus Kristus, Guds son, är ’en avbild av’ Faderns väsen (se Hebr. 1:3). Han vandrade på jorden som en mänsklig varelse, som en fullkomlig människa, och sade, som svar på en fråga som ställdes till honom: ’Den som har sett mig har sett Fadern’ (Johannes 14:9). Detta enda borde vara tillräckligt för att tillfredställande lösa problemet för varje eftertänksamt, vördnadsfullt sinne. Det är omöjligt att inte dra följande slutsats: Om Guds Son är en uttrycklig avbild av Faderns person, då har hans Fader en människas gestalt, för detta var Guds Sons gestalt, inte bara under sitt jordiska liv, utan före sin jordiska födelse och efter sin uppståndelse. Det var i denna gestalt som Fader och Sonen, som två personligheter, visade sig för Joseph Smith när han som fjortonåring erhöll sin första syn” (Kyrkans presidenters lärdomar: Joseph F. Smith [1999], s. 336).

Hebreerbrevet 4:4, 10. Sabbatsdagen är tecknet och symbolen för Herrens vila

Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade:

”Sabbatsdagen är tecknet och symbolen för Herrens vila. De som har gått in i evangeliets vila helgar sabbatsdagen som en del av sitt rättfärdiga leverne och sin sanna gudsdyrkan. På den dagen vilar de från sitt världsliga arbete, precis som Gud vilade från sin skapargärning, som ett tecken och vittnesbörd om att de har gått in i Herrens vila i det här livet, har vittnesbörd om evangeliet, och ser fram emot Herrens vila, ’den vila som utgör hans härlighets fullhet’ i livet efter detta. (L&F 84:24.)” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 3:151).