Apostlagärningarna 16

Inledning

Den Helige Anden vägledde Paulus och hans kamrater till att predika evangeliet i Makedonien (norra Grekland). En kvinna som hette Lydia tog emot deras budskap och döptes. När Paulus hade kastat ut en ond ande ur en slavflicka blev han och Silas slagna och fängslade. Samma natt befriades de mirakulöst från fängelset, varefter de döpte fångvaktaren och hans hushåll.

Lektionsförslag

Apostlagärningarna 16:1–15

Paulus och hans kamrater predikar evangeliet i Makedonien

Skriv följande uttalande av president Thomas S. Monson på tavlan: (Det här uttalandet hittar du i ”Anden ger liv”, Nordstjärnan, juni 1997, s. 6.)

”Skjut aldrig upp att hörsamma en maning” (president Thomas S. Monson).

En maning är känslor eller intryck vi får av den Helige Anden att vi bör säga eller göra något. Vad kan hända om vi skjuter upp att följa en maning?

Uppmana eleverna att leta efter en princip när de studerar Apostlagärningarna 16 som kan hjälpa dem att bättre förstå vikten av att följa den Helige Andens maningar.

Sammanfatta Apostlagärningarna 16:1–5 med att förklara att Paulus, Silas och en nyomvänd icke-jude som hette Timoteus reste till flera grenar i kyrkan för att förkunna beslut som kyrkans ledare i Jerusalem hade fattat, som skulle påverka hela kyrkan och stärka kyrkans medlemmar i tron.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 16:6–10. Be klassen följa med i texten och se hur Paulus och hans kamrater (antagligen inklusive Lukas) visste vart de skulle bege sig när de reste.

Hur visste Paulus och hans kamrater vart de inte skulle bege sig? Hur visste de vart de skulle bege sig?
Vad såg Paulus i en syn?
Hur reagerade Paulus och hans kamrater på visionen?

Sammanfatta Apostlagärningarna 16:11–13 med att förklara att Paulus och Silas färdades i flera dagar tills de kom till Filippi, en stad i Makedonien. (Be gärna eleverna att hitta Filippi på karta nr 13, ”Aposteln Paulus missionsresor”,, Bibliska kartor [i Handledning för skriftstudier].) På sabbatsdagen lämnade de staden för att be nära en flodbank och började tala med kvinnorna som var samlade där.

Be en elev läsa upp Apostlagärningarna 16:14–15. Be klassen följa med i texten och se hur en kvinna som hette Lydia reagerade på Paulus undervisning. (Förklara gärna att orden ”handlade med purpurtyger” [v. 14] visar på att Lydia sålde purpurfärg, vilket var mycket dyrt och tyder på att Lydia troligen var en kvinna med rikedom och inflytande.)

Hur reagerade Lydia på Paulus undervisning? (Du kanske behöver förklara att tog till sig betyder att hon lyssnade eller följde.)
Vilka ord i Apostlagärningarna 16:14 visar på att Lydia var redo att ta emot evangeliet?
Vilken princip lär vi oss av Paulus upplevelse om vad som händer när vi följer uppenbarelse? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de förstår att när vi följer uppenbarelser från Gud kan vi bli vägledda till dem som är redo att ta emot evangeliet. Skriv den här principen på tavlan.)

Betona att vi genom att följa uppenbarelser också kan hjälpa andra att påbörja eller fortsätta sin process med att bli redo för att ta emot evangeliet.

För att hjälpa eleverna förstå den här principen ber du en elev läsa följande uttalande av äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum. Be klassen att vara uppmärksam på vad vi måste göra för att bli vägledda till dem som är redo för att ta emot evangeliet.

”Vi måste be om Herrens hjälp och ledning så att vi kan vara redskap i hans händer för någon som är redo nu – någon som han vill att vi ska hjälpa i dag. Sedan måste vi vara beredda att lyssna till och följa hans Andes maningar om hur vi ska fortsätta.

Dessa maningar kommer. Vi vet genom otaliga personliga vittnesbörd att Herren på sitt eget sätt och i sin egen tid förbereder människor att ta emot hans evangelium. Sådana personer söker, och när vi försöker fastställa vilka de är, kommer Herren att besvara deras böner genom att besvara våra. Han kommer att mana och leda dem som önskar det och som uppriktigt söker vägledning om hur, var, när och för vem de kan dela med sig av hans evangelium” (”Dela med oss av evangeliet”, Liahona, jan. 2002, s. 8–9).

Enligt äldste Oaks, vad vi måste göra för att bli vägledda till dem som är redo för att ta emot evangeliet?

Dela gärna med dig av en egen upplevelse om hur du, genom att följa Andens maningar, leddes till någon som var redo att ta emot evangeliet eller om hur en annan person som följde Andens maningar leddes till dig när du var redo att ta emot evangeliet. Be några elever berätta om en upplevelse de eller någon de känner har haft då de vägleddes till någon som var redo att ta emot evangeliet.

Låt eleverna fundera över hur, var, när och för vem de kan berätta om evangeliet. Uppmuntra dem att skriva ner de maningar de får och att fortsätta be om vägledning.

Apostlagärningarna 16:16–40

Paulus och Silas fängslas och befrias

Be flera elever turas om att läsa upp Apostlagärningarna 16:16–19. Be klassen följa med i texten och se vad Paulus gjorde när han mötte en slavflicka (v. 16), eller tjänsteflicka, som var besatt av en ond ande. Du kan förklara att spådom är när man förutsäger eller försöker spå framtiden med vidskepliga metoder.

Vad gjorde Paulus tillslut med den onde anden som besatt flickan?
Vilket problem upplevde flickans herrar i staden efter att Paulus hade drivit ut den onde anden ur henne?

Sammanfatta Apostlagärningarna 16:20–24 med att förklara att männen, som inte längre kunde tjäna pengar på flickan, tog Paulus och Silas till stadens domare (v. 20), eller lokala myndigheter, och påstod att Paulus och Silas hade undervisat folket om att inte följa romersk lag. På domarnas befallning blev Paulus och Silas slagna och fängslade och deras fötter blev bundna så att de inte kunde gå.

För att hjälpa eleverna förstå innehållet i Apostlagärningarna 16:25–36, delar du upp eleverna i par och ger varje par ett papper. Skriv upp följande lista på tavlan och be varje par att skriva av den på sitt papper.

Apostlagärningarna 16:25	Apostlagärningarna 16:26	Apostlagärningarna 16:27–28
Apostlagärningarna 16:29–30	Apostlagärningarna 16:31–32	Apostlagärningarna 16:33–34

Be varje par att tillsammans läsa verserna på listan och sedan turas om att rita enkla bilder som symboliserar var och en av de sex versavsnitten (en elev i paret kan rita bilder till tre av versavsnitten och den andra eleven kan rita bilder till de andra tre versavsnitten). När de har haft tillräcklig tid på sig ber du eleverna att visa och kort förklara sina bilder för ett annat elevpar eller för hela klassen.

Ställ följande frågor för att hjälpa eleverna fördjupa sin insikt i Apostlagärningarna 16:25–36:

Hur besvarade Paulus och Silas fångvaktarens fråga om vad han skulle göra för att bli frälst?
Vad gjorde fångvaktaren för att visa sin tro på Jesus Kristus?
Vilken princip lär vi oss av Apostlagärningarna 16:31–33 om vad vi ska göra för att få frälsning? (Eleverna använder kanske andra ord, men förvissa dig om att de kommer fram till följande sanning: Frälsning kräver tro på Jesus Kristus och vi visar vår tro på honom genom att döpas.)

Förklara att frälsning betyder ”räddning från både fysisk och andlig död” (se Handledning för skriftstudier, ”Frälsning”,scriptures.lds.org).

Hur visar det faktum att ni har döpt er, er tro på Jesus Kristus?
Utöver att döpas, vad finns det mer för sätt som vi kan visa vår tro på Jesus Kristus?

Sammanfatta Apostlagärningarna 16:35–40 med att förklara att domarna skickade bud till fångvakten om att han skulle frige Paulus och Silas. Paulus vägrade att gå eftersom han kände till sina rättigheter som romersk medborgare och visste att deras handlande mot honom var orätt. Det var olagligt att slå en romersk medborgare utan att först ha en rättegång. När domarna fick veta att Paulus och Silas var romare blev de rädda eftersom de visste att om deras övermän upptäckte att de hade behandlat en romersk medborgare som de hade gjort, kunde de straffas, till och med med döden. Domarna kom till fängelset, frigav Paulus och Silas och bad dem lämna staden.

Avsluta med att bära vittnesbörd om sanningarna som lärts ut i Apostlagärningarna 16.

Repetition av nyckelskriftställen

Använd den medföljande uppställningen för att repetera de nyckelskriftställen som eleverna har studerat hittills i år. Läs upp frågan eller problemet i den vänstra kolumnen av uppställningen och be eleverna hitta det nyckelskriftställe som kan ge svar (svaren står i den högra kolumnen av uppställningen). Läs gärna upp frågorna eller problemen i blandad ordning. När eleverna har hittat ett skriftställe frågar du dem hur nyckelskriftstället kan hjälpa någon med det problemet.

Jag är rädd för att leva enligt min tro. Jag oroar mig över vad andra ska tycka om mig.	Matteus 5:14–16
Jag känner mig överväldigad av mina prövningar och utmaningar.	Matteus 11:28–30
Varför kan profeten få uppenbarelse för hela kyrkan?	Matteus 16:15–19
Jag älskar min himmelske Fader, men jag har svårt att älska en vän just nu. Förväntar sig verkligen Gud att jag ska älska honom eller henne också?	Matteus 22:36–39
Jag vet att det är min plikt som prästadömsbärare att tjäna som missionär varhelst Herren kallar mig, men jag oroar mig för att vara långt borta från alla jag känner och att vara ensam.	Matteus 28:19–20
Hur vet vi att Jesus Kristus verkligen uppstod med en fysisk kropp av kött och ben?	Lukas 24:36–39
Är dop verkligen nödvändigt för att vi ska kunna leva med Gud?	Johannes 3:5
En del människor säger att det inte spelar någon roll om jag väljer att följa Jesus Kristus eller någon annan. Så länge jag är en bra människa kommer jag till himlen.	Johannes 14:6
Hur kan jag bäst visa Herren att jag älskar honom?	Johannes 14:15
Varför spelar det någon roll att man känner vår himmelske Fader och Jesus Kristus?	Johannes 17:3
Vad måste jag göra för att få den Helige Andens gåva?	Apostlagärningarna 2:36–38
Var det någon på Bibelns tid som visste om eller förutsade att det skulle ske en återställelse av evangeliet i de sista dagarna?	Apostlagärningarna 3:19–21

Kommentar och bakgrundsinformation

Apostlagärningarna 16:1–3. Varför omskar Paulus Timoteus fastän det inte längre krävdes?

”Även om de nyomvända icke-judarna inte behövde omskäras … omskar Paulus Timoteus före deras missionsarbete tillsammans ’av hänsyn till judarna i de trakterna’ (Apg. 16:3). Efter att ha blivit omskuren, [under den här övergångsperioden] kunde Timoteus arbeta mer effektivt bland judarna, som annars skulle tycka att en oomskuren missionär hade brist på respekt för Israels Gud och hans lagar. … För evangeliets skull modifierade Paulus ibland sitt uppförande för att nå både judar och icke-judar (se Apg. 21:20–26; 1 Kor. 9:20–22). Han undervisade också de nyomvända hedningarna om att frivilligt avstå från allt uppförande som kunde anses som stötande av judarna, även om det kanske inte hade förbjudits genom någon befallning (se Rom. 14:13–15; 1 Kor. 8:9–13)” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 312).

Apostlagärningarna 16:16–18. Varför var det vittnesbörd som gavs av slavflickan som var besatt av en ond ande ett problem?

Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade:

”Det vittnesbörd som den djävulsledda flickan gav var sant. Paulus och Silas var profeter och de hade frälsningens ord och makt. Men sanna vittnesbörd från Satans tjänare leder inte till frälsning. I själva verket sa flickan: ’Varsågoda att tro på Paulus och Silas och denne Jesus som de predikar om. Jag håller med om att de och deras Mästare är av Gud, och eftersom vi nu är eniga på den punkten kan ni lika gärna fortsätta följa mig och njuta frukterna av min spådom.’ Och hur många andra utövare av falska religioner finns det inte som tjänar Jesus och hans läror med sina läppar, så att folket mer villigt ska följa dem och deras särskilda variant av ’frälsande’ nåd? Det var just av den anledningen som Jesus själv förbjöd de djävlar han hade kastat ut att vittna om att han var Guds Son (Luk. 4:41)” (Doctrinal New Testament Commentary, 3 band [1965–1973], 2:149).