Lektion 51: Lukas 10:38–12:59

Lektion 51

Lukas 10:38–12:59

Inledning

Frälsaren undervisar Maria och Marta i Martas hem. Senare undervisade han lärjungarna om många sanningar angående bön och varnade för hyckleri och girighet.

Lektionsförslag

Lukas 10:38–42

Jesus undervisar Maria och Marta

Be eleverna att tänka på de val de gjorde i går. Be dem att ta en minut och lista så många av de valen som möjligt i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker. Be flera elever läsa några av sina bra val för klassen.

När kan vi behöva välja mellan två goda val?

När eleverna läser Lukas 10:38–42, be dem titta efter en princip som Frälsaren undervisade om som kan hjälpa oss i våra beslut – speciellt när vi har mer än ett bra val.

Förklara att när Frälsaren hade berättat liknelsen om den barmhärtige samariten reste han till Betania och hälsade på hos en kvinna som hette Marta.

Be en elev läsa upp Lukas 10:38–40. Be klassen att följa med i texten och se vad Marta och hennes syster Maria var för sig valde att göra medan Frälsaren var i hemmet.

Vad gjorde Maria när Frälsaren var i hemmet?
Vad gjorde Marta?

Visa bilden Maria och Marta (Evangeliebilder, [2008], nr 45; se även LDS.org). Förklara att gästvänlighet var mycket viktigt på Jesu tid. Marta försökte göra vad som normalt förväntades av en värdinna. Hon var upptagen med praktiska bestyr som att förbereda och servera måltiden.

Enligt vers 40, vad sa Marta som visar att hon oroade sig för praktiska bestyr?

Be en elev läsa upp Lukas 10:41–42. Be klassen följa med i texten och se Frälsarens svar till Marta.

Vad kan Frälsaren ha menat när han sa: ”Men bara ett är nödvändigt. Maria har valt den goda delen”?

Be en elev läsa upp följande uttalande av äldste Dallin H. Oaks i de tolv apostlarnas kvorum:

”Det var berömvärt att Marta ’gjorde sig bekymmer och oroade sig för så mycket’ (se v. 41), men det var nödvändigare att lära sig evangeliet från Läromästaren” (”Bra, bättre, bäst” Liahona, nov. 2007, s. 104).

Vad kan Frälsaren ha menat när ha sa att ”den goda delen” som Maria hade valt ”inte [ska] tas ifrån henne” (Lukas 10:42)? (Genom att lyssna på Frälsaren hellre än att fokusera på praktiska bestyr, kunde Maria få andliga välsignelser, som är eviga.)
Vilken princip kan vi lära oss av Frälsarens ord till Marta? (Eleverna bör med egna ord lyfta fram en princip liknande denna: Om vi väljer att hänge oss själva till andliga ting framför världsliga bekymmer får vi eviga välsignelser.)
Hur kan vi hänge oss själva till andliga ting och ändå ta hand om andra ”nödvändiga” (Luk. 10:42) men mindre viktiga saker?

Be en elev läsa följande uttalande av äldste Oaks:

”När vi överväger olika val bör vi komma ihåg att det inte räcker att något är bra. Andra val är bättre och ytterligare andra är bäst. …

Tänk på hur vi använder vår tid i de val vi gör när det gäller att se på TV, spela videospel, surfa på Internet eller läsa böcker och tidskrifter. Det är naturligtvis bra att se på sund underhållning eller skaffa sig intressant information. Men en del av detta är inte värt den del av vårt liv vi ger upp för att uppnå det. En del saker är bättre och andra är bäst” (”Bra, bättre, bäst”, Liahona, nov. 2007, s. 105).

Be eleverna se över listan med val de gjorde i går och markera varje positivt val med ”bra”, ”bättre” eller ”bäst”. Be en eller två elever vittna om hur de har blivit välsignade när de satte andliga ting före världsliga bekymmer.

Lukas 11

Jesus undervisar sina lärjungar om bön

Be eleverna föreställa sig att de är heltidsmissionärer och undervisar en undersökare som har försökt be flera gånger och känner att Gud inte har svarat. Undersökaren funderar på att ge upp det här med bön.

Utifrån era egna erfarenheter, hur skulle ni bemöta problemet?

När eleverna studerar Lukas 11, be dem leta efter sanningar som kan hjälpa någon som känner att Gud inte har svarat på deras bön.

Sammanfatta Lukas 11:1–4 genom att förklara att efter att ha lyssnat till Frälsaren be, bad en av hans lärjungar honom att lära dem att be och då gjorde Frälsaren det.

Förklara att efter att Frälsaren lärt sina lärjungar att be använde han liknelser för att undervisa ytterligare sanningar om bön och Guds villighet att besvara böner.

Be eleverna studera Lukas 11:5–13 parvis och se vad Herren undervisade om bön. Framhåll tillägget i Joseph Smiths översättning för vers 5 och 13. Dessa tillägg finns i Joseph Smiths Translation, Luke 11:5–6 och Luke 11:14: ”Er Fader i himlen kommer inte att undlåta att ge er det som ni ber honom om. Och han gav dem en liknelse: Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd” (v. 5). ”Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge er goda gåvor, genom den helige Ande, åt dem som ber honom?” (V. 13.) Efter en stund ställer du följande frågor:

I liknelsen ni läste i vers 5–8, vad bad den ena vännen den andra om? Varför?
Varför tror ni att den andra vännen gav den första vad han bad om?
Om mannen i nöd representerar oss och hans vän med brödet representerar vår Fader i himlen, vad föreslår Frälsaren att vi måste göra i tider av nöd?

Skriv följande ofullständiga mening på tavlan: Om vi ber uthålligt och söker vår himmelske Faders välsignelser i tider av nöd …

Enligt vers 13 , vad ger vår Fader i himlen dem som ber uthålligt och söker hans välsignelser?
Utifrån Frälsarens undervisning i Lukas 11:5–13, hur skulle ni avsluta meningen på tavlan? (Efter att eleverna svarat, avsluta meningen på tavlan så att den förmedlar denna sanning: Om vi ber uthålligt och söker vår himmelske Faders välsignelser i tider av nöd, så besvarar han våra böner på de sätt som välsignar oss mest.)

Fundera på att låta elever ge exempel på när de har fått svar på sina böner när de uthålligt har sökt sin himmelske Faders välsignelser.

Sammanfatta Lukas 11:14–54 genom att förklara att Jesus drev ut en oren ande, rådde människor att lyssna till Guds ord och tillrättavisade fariseer och laglärda för deras andliga okunnighet och ogudaktighet.

Lukas 12

Frälsaren varnar för hyckleri och girighet

Läs följande frågor för klassen och be eleverna tyst fundera över sina svar:

Har du någonsin velat något så mycket att du har tänkt på det hela tiden?
Vilken negativ effekt kan den sortens tankar ha på oss?

Sammanfatta Lukas 12:1–13 genom att förklara att när Frälsaren stod inför folkmängden varnade han sina lärjungar för hyckleri. Han påminde dem att allt som är dolt en dag skulle uppenbaras och att Gud känner och vakar över sina barn. En man bad då Frälsaren att han skulle prata med mannens bror och övertala honom att dela arvet med honom.

Be en elev läsa upp Lukas 12:14–15. Be klassen följa med i texten och se Frälsarens svar på mannens förfrågan.

Vilken varning gav Herren dem som var med honom?

Förklara att girighet är att överdrivet vilja ha något. Skriv följande sanning på tavlan: Herren befaller oss att inte eftertrakta världsliga ägodelar.

Varför bör man undvika girighet? Hur kan denna sanning skänka oss större lycka i livet?

Förklara att efter att Frälsaren uppmanat sina lärjungar att undvika girighet illustrerade han vikten av det budet med en liknelse. Be eleverna att tyst läsa Lukas 12:16–19 och se hur ofta mannen i liknelsen använder orden jag, mig och min/mitt. Be eleverna berätta vad de hittar.

Vad kan mannens flitiga användande av jag, mig och min/mitt lära oss om hans intressen?
Hur kan vi frestas att vara som den mannen?

Be en elev läsa upp Lukas 12:20–21. Be klassen att följa med i texten och se vad Gud sa om mannens girighet. Be eleverna berätta vad de hittar.

Skriv följande uttalande av äldste M. Russell Ballard i de tolv apostlarnas kvorum på tavlan: (Detta uttalande finns i ”Det som betyder mest är det som varar längst” Liahona, nov. 2005, s. 44):

”Det som betyder mest är det som varar längst” (äldste M. Russell Ballard).

Hur missade den rike mannen i liknelsen att fokusera på ”det som betyder mest”?
Varför kan denna mans handlingar anses vara dåraktiga?

Sammanfatta Lukas 12:22–30 genom att förklara att Herren betonade att hans lärjungar inte behövde bekymra sig för mycket över sina timliga behov.

Be en elev läsa upp Lukas 12:31–34. Be eleven att även läsa Joseph Smiths Translation, Luke 12:34: ”Sök därför att frambringa Guds rike, så skall ni få detta också.” Be klassen att följa med i texten och se vad Frälsaren rådde lärjungarna att söka i stället för att fokusera på sina egna själviska begär.

Vad rådde Jesus lärjungarna att söka?
Vad lovades de om de först sökte att frambringa Guds rike?
Hur skulle ni sammanfatta Frälsarens undervisning i Lukas 12:31–34 i en princip? Eleverna bör med egna ord komma fram till en princip liknande denna: Om vi söker att frambringa Guds rike och hans rättfärdighet, så sörjer han för våra behov och förbereder en plats för oss i hans rike.)
Hur kan vi söka att frambringa Guds rike? (När eleverna besvarar frågan, kan du hänvisa till principen de identifierade tidigare om att hänge oss till andliga ting hellre än timliga bekymmer.)

Vittna om hur du har välsignats när du har försökt prioritera andliga ting framför timliga bekymmer och att frambringa Guds rike. Uppmuntra eleverna att begrunda om de fokuserar mer på andliga ting än på timliga bekymmer. Be eleverna att skriva i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker vad de ska göra för att prioritera andliga ting framför timliga bekymmer och för att frambringa Guds rike.

Sammanfatta Lukas 12:35–59 genom att förklara att Frälsaren undervisade sina efterföljare om att förbereda sig för hans andra ankomst. Han hjälpte dem förstå att av den ”som har fått mycket, av honom skall det krävas mycket” (v. 48) och han förklarade att hans evangelium skulle orsaka stor splittring bland människor.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Lukas 10:38–42. ”Maria har valt den goda delen”

”Gästfrihet var något mycket viktigt i det judiska samhället och en kvinnas heder och anseende berodde delvis på hur väl hon uppfyllde de kulturella förväntningarna på värdinnan. På grund av dessa social sedvänjorna hade Martas klagomål över att hennes syster Maria hade lämnat henne ensam att sköta allting (se Luk. 10:40) setts som befogat av många på den tiden. Men Frälsaren svarade Marta med att berömma hennes systers val: ’Maria har valt den goda delen’ (Luk. 10:42). En sak som Frälsarens svar förtydligade är att det finns högre prioriteringar än sociala sedvänjor, även om det är bra sedvänjor” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 160).

När Marta klagade: ”Herre, bryr du dig inte om att min syster har lämnat mig ensam att sköta allting?” (Luk. 10:40), tillät hon sig felaktigt att se Herren som likgiltig. Om vi tillåter våra prioriteringar att snedvridas kan vi börja få tankar och känslor mot Herren som är andligt ohälsosamma. Med sin milda tillrättavisning ville Frälsaren hjälpa Marta att omvärdera sina prioriteringar och söka välsignelserna som han omsorgsfullt önskade henne.

Lukas 10:42. Välja den bättre delen

Syster Bonnie D Parkin, då Hjälpföreningens generalpresident, talade om redogörelsen om Marta och Maria för att undervisa om vikten av att välja den bättre delen.

”Frälsaren klargjorde med sitt svar vad det var som var viktigast. Den kvällen i Martas hem fanns den goda delen inte i köket, den fanns vid Herrens fötter. Middagen kunde vänta. …

Vi försöker alla välja den goda delen som inte kan tas ifrån oss, för att få balans i det andliga och det timliga i våra liv. Visst vore det lätt om vi fick välja mellan besöksundervisning eller att råna en bank? Våra val är oftast mellan mer likvärdiga saker. Vi måste välja mellan många värdiga alternativ. …

Endast ett är nödvändigt: att följa honom varje dag. Välj därför Herren Jesus Kristus. Välj att mätta er med hans ord. Välj att lita på honom som finns därovan. Välj att vänta på hans kärlek. Välj att ge honom hela ert hjärta. Välj den goda delen” (”Kristuslik kärlek: Den goda delen” Liahona, nov. 2003, s. 104, 106).

Lukas 11:5–10. Liknelsen om vännen mitt i natten

Äldste James E. Talmage i de tolv apostlarnas kvorum noterade skillnaderna mellan vännen i liknelsen och vår himmelske Fader.

”Herren menade, att om människan trots sin själviskhet och obenägenhet att ge dock villfar sin grannes vällovliga begäran, eftersom denne fortsätter att bedja trots invändningar och tillfälligt avslag, så kommer Gud helt visst att uppfylla den bön, som enträget bes i tro och med ett rätt uppsåt. Det finns ingen likhet emellan människans själviska avslag och Guds visa och gagnerika dröjsmål. Ett medvetet behov av bön och en verklig förtröstan på Gud måste finnas, om bönen ska bli effektiv, och i sin barmhärtighet väntar Fadern ibland med att uppfylla bönen, för att den må bli mer brinnande” (se Jesus Kristus, [1964], s. 425).