Hebreerbrevet 7–10

Inledning

Paulus undervisade om att Jesus Kristus är medlare för ”ett nytt förbund” (Hebreerbrevet 8:8). Han förklarade att Kristi offer är större än den mosaiska lagens offer och att syftet med dessa förrättningar var att vända folket till Frälsaren och hans försoning.

Lektionsförslag

Hebreerbrevet 7–8

Paulus undervisade om att Jesus Kristus är det nya förbundets medlare

Använd en ficklampa för att skapa en skugga av ett litet föremål (som nycklar eller en sax) på tavlan. Fråga eleverna om de kan identifiera föremålet genom att endast titta på dess skugga. Framhåll att vi ofta kan avgöra vad någonting är genom att titta på dess skugga.

Visa bilden Jesus ber i Getsemane (Evangeliebilder [2008], nr 56; se även LDS.org). Förklara att Gamla testamentet berättar om ceremonier och förrättningar som fungerade som sinnebilder och skuggbilder, eller som symboliserade eller förebådade Frälsaren och hans försoning.

Vad är några exempel på sinnebilder eller skuggbilder av Jesus Kristus och hans försoning i Gamla testamentet?

Förklara att varje aspekt av Mose lag hade som syfte att fungera som en sinnebild eller skuggbild som vände israeliterna till Jesus Kristus och hans försoningsoffer (se 2 Ne. 11:4; Jakob 4:4–5). Paulus förklarade hur flera delar av lagen gjorde det. Han ville hjälpa de judiska medlemmarna förbli trofasta mot Jesus Kristus istället för att återgå till att följa Mose lag.

Sammanfatta Hebreerbrevet 7:1–22 med att förklara att Paulus åberopade en profetia från Gamla testamentet om att en präst skulle komma ”på samma sätt som Melki-Sedek” (Ps. 110:4; se även Hebr. 7:1). Han undervisade om att Jesus Kristus uppfyllde denna profetia. Melkisedek var en rättfärdig kung och den högpräst som presiderade över Abraham (se JSÖ, 1 Mos. 14:25–40 [i HFS] Alma 13:14–19; HFS, ”Melkisedek”). Paulus använde Melkisedek som en sinnebild och skuggbild av Jesus Kristus. Han lärde att Jesus Kristus och hans prästadöme var nödvändiga eftersom det levitiska prästadömet och Mose lag, som det förvaltade, inte kunde fullkomna Guds barn (se Hebr. 7:11). Förklara gärna att det levitiska prästadömet syftar på den aronska prästadömsmyndighet som personer inom Levi stam innehade (se Bible Dictionary i kyrkans engelska utgåva av bibeln, ”Aaronic Priesthood”).

Visa bilden Mose ger Aron prästadömet (Evangeliebilder [2008], nr 15; se även LDS.org) bredvid bilden Jesus ber i Getsemane. Förklara att som det står i Hebreerbrevet 7, jämförde Paulus de levitiska prästerna med Jesus Kristus. Du kan förklara att en av de levitiska prästernas roller var att agera som en medlare, som symboliskt stod mellan folket och Herren för att lösa motsättningen mellan dem.

Skriv Hebreerbrevet 7:23–28 på tavlan. Dela upp eleverna i par och be varje par att läsa upp dessa verser för varandra. Be dem att också läsa Joseph Smiths översättning, Hebreerbrevet 7:25–26. Dessa verser finns i Handledning för skriftstudier. Be en elev i varje par att leta efter ord som beskriver de levitiska prästerna, och be den andra eleven i paret att leta efter ord som beskriver Jesus Kristus.

Efter en stund ber du eleverna som letade efter ord som beskriver prästerna att berätta vad de hittat. Skriv deras svar på tavlan under bilden på Mose och Aron. (Några tänkbara svar är: prästerna behövde ersättas med andra präster när de dog [se Hebr. 7:23]; de frambar offer en dag varje år för sina egna och folkets synder [se Hebr. 7:27]; och prästerna hade svagheter [se Hebr. 7:28].)

Be eleverna som letade efter ord som beskriver Jesus Kristus att berätta vad de hittat. Skriv deras svar på tavlan under bilden på Jesus Kristus. (Deras svar bör innehålla formuleringar som: Jesus Kristus och hans prästadöme ”varar för evigt” [Hebr. 7:24]; Han kan rädda dem som ”genom honom kommer till Gud” [Hebr. 7:25]; Han lever för att ”mana gott för [oss]” [Hebr. 7:25]; Han var syndfri och behövde därför ”inte frambära något offer för sina egna synder” [JSÖ, Hebr. 7:26]; Han behövde bara frambära ett enda offer, vilket var ”för folkets synder” [JSÖ, Hebr. 7:26]; och han är ”fullkomlig för evigt” [Hebr. 7:28].)

Förklara att orden ”han lever alltid för att mana gott för dem” (Hebr. 7:25) betyder att Frälsarens mission är att vidta åtgärder för att hjälpa oss återvända till Gud.

Hur skulle ni beskriva skillnaderna mellan Jesus Kristus och de levitiska prästerna?

Be en elev läsa Hebreerbrevet 8:1–3 för klassen. Be klassen följa med i texten och se vad alla överstepräster, inklusive Jesus Kristus, ordinerades, eller kallades att göra.

Vad ordinerades översteprästerna att göra?

Förklara att i Joseph Smiths översättning av Hebreerbrevet 8:4 står det: ”Då han levde på jorden frambar han sitt eget liv som ett offer för folkets synder. Nu måste varje präst under lagen bära fram de gåvor, eller offer, som lagen föreskriver.” Be klassen följa med i texten och se vad Jesus Kristus offrade.

Vad kan den här versen lära oss om vad Jesus Kristus gjorde för oss? (Eleverna bör med egna ord komma fram till följande sanning: Jesus Kristus gav sitt eget liv som offer för våra synder.)
Vilka av sakerna som står på tavlan hjälper oss förstå varför Jesus Kristus kunde ge sitt get liv som offer för våra synder?

Be eleverna begrunda vad Jesu Kristi försoningsoffer betyder för dem. Be eleverna avsluta följande meningar i sina anteckningsböcker eller studiedagböcker:

Jag är tacksam för min Frälsare eftersom…
Jag vet att min Frälsare älskar mig eftersom…
Försoningen har välsignat mig eftersom…

Efter en stund ber du några av dem att berätta vad de skrivit om de inte känner att det är för personligt.

Sammanfatta Hebreerbrevet 8:5–13 med att förklara att på grund av Jesu Kristi offer, blev ”det förbund han är medlare för” bättre (v. 6), ett förbund som, om folket accepterar det, hjälper dem att ”lära känna Herren” (v. 11) och bli renade från sina synder.

Hebreerbrevet 9–10

Paulus visar hur den mosaiska lagens offer pekade mot försoningen

Rita den tillhörande uppställningen på tavlan innan lektionen.

Förklara att som det står i Hebreerbrevet 9–10, fortsatte Paulus att jämföra de levitiska översteprästerna med Jesus Kristus genom att diskutera de plikter prästerna utförde på försoningsdagen. Be en elev att läsa upp följande stycke:

En gång om året på den judiska högtidsdag som kallades försoningsdagen (även kallad Yom Kippur), fick en överstepräst inträda i det allra heligaste i tabernaklet, senare, templet i Jerusalem. Där offrade översteprästen en ungtjur och en bagge. Han stänkte djurets blod på utvalda platser i det allra heligaste för att symbolisera Kristi försoning för prästens synder och folkets synder. Översteprästen överförde sedan symboliskt folkets synder till en annan bagge (som kallades syndabocken), som sedan drevs ut i vildmarken, vilket symboliserade att folkets synder hade tagits bort. Han offrade också två bockar som brännoffer för sig själv och folket. (Se Bible Dictionary i kyrkans engelska utgåva, ”Fasts”; se även 3 Mos. 16:22.)

Be halva klassen att läsa Hebreerbrevet 9:11, 12, 24, 28 och den andra halvan att läsa Hebreerbrevet 10:1, 4, 10–12. Be varje grupp att tyst läsa sina tilldelade verser, och se hur händelserna på försoningsdagen var sinnebilder och skuggbilder för Jesu Kristi offer. När eleverna har haft tillräckligt med tid på sig ber du elever från varje grupp att rapportera vad de hittat. Fråga sedan:

Vilken helig plats kunde Frälsaren gå in i, på samma sätt som översteprästerna gick in i det allra heligaste i tabernaklet på försoningsdagen, på grund av sin försoning (Hebr. 9:12)? (Sin himmelske Faders närhet, eller celestial härlighet.)
Vad kunde Jesu Kristi offer åstadkomma, som ”tjurars och bockars blod” (Hebr. 10:4) inte kunde?
Varför utförde översteprästerna då dessa offer på försoningsdagen? (För att visa ”en skugga av det goda som kommer” [Hebr. 10:1], eller anspela på Frälsarens försoning.)

Be en elev läsa Hebreerbrevet 10:17–20 för klassen. Be klassen att följa med i texten och se vad som blir möjligt genom försoningen.

Var kan vi, enligt vers 19, gå in på grund av Jesu offer? (Det ”allra heligaste” eller Guds närhet i det celestiala riket.)
Hur kommer vi, enligt vers 20, in till Guds närhet?

Förklara att den ”nya och levande vägen” syftar på Jesu Kristi evangelium, eller den plan genom vilken vi kan bli förlåtna och heliggjorda genom hans försoning och därigenom bli värdiga att återvända till Guds närhet.

Skriv följande ofullständiga mening på tavlan: På grund av Jesu Kristi försoning kan vi komma in i det celestiala riket om …

Be en elev läsa Hebreerbrevet 10:22–23 för klassen. Be klassen följa med i texten och se vad vi måste göra för att komma in i det celestiala riket. Be eleverna berätta vad de hittat.

Avsluta meningen på tavlan så att det står följande: På grund av Jesu Kristi försoning kan vi komma in i det celestiala riket om vi håller fast vid vår tro på honom.

Vad tror ni menas med att ”hålla fast” (v. 23) vid vår tro på Jesus Kristus?

Be en elev läsa Hebreerbrevet 10:35–38 för klassen. Be klassen att följa med i texten och se vilket råd Paulus gav som kan hjälpa oss hålla fast vid vår tro på Jesus Kristus.

Vad kan vi göra för att hålla fast vid vår tro på Jesus Kristus?
Vad menas med ”kasta … inte bort er frimodighet”? (v. 35).

Be en elev läsa upp följande uttalande från Jeffrey R. Holland i de tolv apostlarnas kvorum, där han förklarar vad det innebär att inte ”kasta bort [vår] frimodighet”:

”Som sista dagars heliga skulle vi uttrycka det: Visst är det svårt – innan du blir medlem, medan du försöker bli medlem och sedan du blivit medlem. Så har det alltid varit, säger Paulus, men dra dig inte undan. Grips inte av panik och retirera inte. Förlora inte din frimodighet. Glöm inte hur du en gång kände. Misstro inte den erfarenhet du en gång fick. Det är den uthålligheten som räddade Moses och Joseph Smith när motståndaren konfronterade dem, och den kommer att rädda dig” (”Ge inte upp er frimodighet” Liahona, jun. 2000, s. 38).

Vem känner ni som är ett gott exempel på att hålla fast vid tron på Jesus Kristus?

Be eleverna begrunda sin beslutsamhet att hålla fast vid sin tro på Jesus Kristus. Be dem skriva ner hur de ska öka sin beslutsamhet och förmåga att göra det.

Kommentarer och bakgrundsinformation

Hebreerbrevet 7:1–2. Melkisedek

”Melkisedek var ’en stor högpräst, profet och ledare i Gamla testamentet som levde efter floden och under Abrahams tid. Han kallades Salems (Jerusalems) kung, fridsfursten, rättfärdighetens kung (vilket är betydelsen av namnet Melkisedek), och den allrahögste Gudens präst’ (HFS, ’Melkisedek’; scriptures.lds.org). Andra skriftställen berättar att Melkisedek gav Abraham prästadömet, att Abraham gav honom tionde, och att hans storhet var oöverträffad (se L&F 84:14; Hebr. 7:4; 1 Mos. 14:18–20; JSÖ, 1 Mos. 14:25–40 [i HFS]; Alma 13:19). I Hebreerbrevet står Melkisedek som en sinnebild för Guds Son (se Hebr. 7:15–16)” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 480).

Hebreerbrevet 7:3. ”Utan far, utan mor”

”Joseph Smiths översättning av Hebreerbrevet 7:3 förtydligar att det var prästadömet som var ’utan far, utan mor’: ’Ty denne Melkisedek ordinerades till präst enligt Guds Sons orden, den orden som var utan far, utan mor’ (i HFS). Denna formulering antyder att det melkisedekska prästadömet, till skillnad från den levitiska eller aronska orden i forna dagar, inte förlänas enbart baserat på härkomst. Äldste Bruce R. McConkie i de tolv apostlarnas kvorum förklarade ytterligare: ’Rätten till detta högre prästadöme gick inte i arv på samma sätt som var fallet med leviterna och Arons söner. Rättfärdighet var en grundförutsättning för att förlänas detta högre prästadöme’ (Mormon Doctrine, 2:a uppl. [1966], s. 478)” (New Testament Student Manual [Kyrkans utbildningsverksamhet, studievägledning, 2014], s. 480).